”LVU-sekten” påstår att Svenska myndigheter systematiskt kidnappar och säljer barn.

Hemmiljön fungerar inte för att i månader utreda föräldraförmåga med tanke på något så enkelt som att arbetstagare under sina arbetspass ska ha möjlighet till utrymme för personal där de kan ta raster , dokumentera osv .
Skulle dessutom krävas 3 personer per familj för att täcka upp dygnets alla timmar

Jag vet inte vad du pratar om, varför skulle det ens behövas bevakning dygnet runt? Ingen rimlig familj är väl ens vaken 24 timmar om dygnet? Att hänvisa till arbetsscheman, raster eller bemanningsbehov är helt irrelevant i den här frågan. Hur socialtjänsten organiserar sitt arbete är deras bekymmer, men det kan aldrig användas som ursäkt för att ta genvägar i något så allvarligt som ett LVU.

Rättssäkerhet i utredningsmetoderna måste få kosta. Vi pratar om det mest ingripande beslut en myndighet kan fatta mot en familj: tvångsomhändertagande av barn. Att dessa beslut idag ofta bygger på subjektiva bedömningar, bristfälliga utredningar och partsinlagor från institutioner är ett fullständigt demokratiskt haveri.

Konsekvenserna är dessutom oåterkalleliga: de barn som placeras fel får livslånga trauman, och relationerna mellan barn och föräldrar förstörs för livet. Därför måste kravet vara glasklart: om staten ska ta ett barn från sina föräldrar ska det ske på sakliga, bevisade grunder och aldrig för att det råkar vara enklare att organisera arbetet på ett visst sätt.

Jag står fast vid att föräldrar som erbjuds utredningshem som fortfarande har sina barn hemma bör direkt tacka nej till det. För det handlar inte om hjälp i de flesta fall, utan om kontroll och hitta argument som kan användas i domstol mot föräldrarna som skäl för LVU. Det enda man som förälder ska tacka ja till är hjälp som faktiskt leder till något positivt för familjen utan kontroll och bevakningsfasoner från socialtjänstens sida.

Det är väl klart det är dygnet runt som gäller för att kunna se rutiner gällande nattning , hur det hanteras när barn vaknar kl 4 på morgonen och alla andra rutiner med måltider, lek , hygien , utbrott hos barnet osv .
Föräldraskap är ju alla timmar dygnet runt förutom den tid barnet är i förskola eller skola , det är ju därför en del skickas till utredningshem där observation kan ske dygnet runt om det behövs

Verkligen inte. Att övervaka en familj dygnet runt i en konstlad institutionsmiljö visar inte verkliga rutiner, det skapar ett onaturligt beteende. Föräldraförmåga måste bedömas i hemmiljö, inte under ständig bevakning som bara gynnar socialtjänstens narrativ.




Föräldraskap sker i en naturlig vardaglig miljö och inte under kameraögon och institutionsrutiner. Att sätta en familj på utredningshem ger en konstlad bild där både barn och föräldrar beter sig annorlunda. Vill man se verklig föräldraförmåga ska observationer ske i hemmet och i samspel med skola, förskola och vardagskontakter, inte i en miljö som socialtjänsten beställt för att bekräfta sin egen tes. Jag vet inte varför du sitter och ljuger om hur utredningshem fungerar och vad det är till för. Det har ingenting med vård av barn att göra, utan handlar bara om kontroll och få en skriftlig bekräftelse på det soc redan bestämt sig för. Således bör ingen förälder tacka ja till den typen av "hjälp", eftersom det kan vara en ren fälla.

Det är tvärtom så att utredningshem i många fall leder till att det inte blir ett omhändertagande tom Lejon fick åka hem utan att barnet omhändertogs men eftersom hon inte såg till att barnet kom till förskola som var ett av kraven för att barnet skulle bo hemma så blev det lvu

Du sprider så mycket desinformation och lögner att det börjar bli skrämmande. Utredningshem är och förblir en fälla som bör undvikas. Det är bättre att familjerna kräver rätt hjälpinsatser i hemmet istället "hjälp" som bara syftar till att öka kontrollen över narrativet.

Vad är desinformation , Lejon fick åka hem med sin son , akut LVU skedde först 2-3 månader senare efter att hon höll sonen hemma och de isolerade sig i hemmet , Ett krav hon fick var att sonen skulle vara på förskolan när de kom hem.
Mängder av familjer har varit på utredningshem och barnen har inte placerats däremot har en del fått stöd i hemmet för att det på just utredningshemmet visat vad de kan behöva hjälp med

Det du sprider är desinformation som i praktiken syftar till att få föräldrar att lita blint på socialtjänsten. Men i dagsläget går det inte. Vill socialtjänsten placera dig på ett utredningshem gäller det att vänligt men bestämt tacka nej, samtidigt som du tydligt visar att du är villig att ta emot hjälp. Skillnaden är att det ska vara rätt hjälp och stöd i det egna hemmet, inte kontroll och övervakning under fängelseliknande former.

Din agenda lyser igenom. Att föräldrar ska lita på systemet när samma system gång på gång brister i rättssäkerhet och använder tvångsåtgärder på felaktiga grunder är varken realistiskt eller ansvarsfullt. Och jag tror nog att de flesta som läser här förstår just det.

De flesta föräldrar som hamnar på utredningshem blir i slutändan av med sina barn. Det är en fälla som bör undvikas till varje pris. Att påstå något annat är att sprida desinformation och propaganda som riskerar att lura utsatta familjer in i en situation de inte kan ta sig ur.

Barnen far illa av denna cirkus. Istället för att ge rätt stöd i hemmet bryts familjer sönder i en konstgjord miljö där allt är riggat för att ge socialtjänsten det "kvittot" de behöver för att driva vidare en LVU-process.

Du verkar inte fatta att om soc vill att familj ska åka på utredningshem för att göra en mer omfattande utredning eftersom det bedömts att det krävs och föräldrar tackar nej så är risken stor att det faktiskt blir ett omhändertagande .
Det är ju inte särskilt vanligt att familjer skickas till utredningshem eftersom platser är dyra dessutom tillkommer det en massa andra kostnader när förälder inte kan jobba som vanligt och för barn som är äldre måste det ordnas någon form av skolgång och verksamhet som förskola , måste också när det tex gäller bebisar ordnas med tillgång till bvc och transporter till diverse

Men snälla nån, risken för LVU finns där oavsett hur föräldrarna gör. Skillnaden är att om man inte tackar ja till ett utredningshem, då får socialtjänsten inget extra underlag att ta med sig till domstol, och det kan faktiskt gynna föräldrarna.

För när soc väl vill få in en familj på utredningshem är planen nästan alltid förutbestämd: vad utredningen ska komma fram till är redan bestämt innan den ens påbörjats. Resultatet blir därför grovt vinklat. Och då kan du ju själv räkna ut hur svårt det blir för föräldrarna att försvara sig i domstol, när soc sitter med en "expertrapport" från ett utredningshem som redan från början varit riggad till deras fördel.


Du snackar så mycket goja att det är skrämmande. Soc har inga som helst problem med att öppna plånboken för utredningshem. Kostnaderna spelar ingen roll så länge de får igenom sin agenda och kan vinna i domstol. Det är inte deras egna pengar, det är skattebetalarnas.

Att platserna är dyra är dessutom en del av problemet. När miljonbelopp pumpas in i privata utredningshem skapas starka ekonomiska incitament att fylla platserna och leverera rapporter som motiverar fortsatt tvång och placeringar. Det är en marknad som göds av barnens lidande.

Så försök inte påstå att det är ovanligt eller dyrt som om det vore ett skydd mot övergrepp. Verkligheten är att systemet tvärtom premierar just dessa åtgärder. Och när en familj väl hamnar där är utgången i princip redan bestämd: soc får sin vinklade rapport och föräldrarna står chanslösa i domstolen. Således bör föräldrar ALLTID hålla sig undan utredningshem, men samtidigt ställa krav på socialtjänsten att få rätt hjälpinsats som faktiskt syftar till att hjälpa familjen ifråga.

Från kommuners håll sägs något helt annat som att de hindras från att tex skicka familjer till utredningshem för att det är så dyrt .
LM var som sagt på utredningshem och där blev det inget omhändertagande trots en massa problem , blev ett omhändertagande flera månader efter att de kommit hem och då bla för att de isolerade sig i hemmet

Men snälla nån. När har socialtjänsten någonsin brytt sig om att en insats är dyr? Det skiter de fullständigt i. I barnens namn så verkar "sky is the limit" gälla på hur mycket de får spendera, vilket går ut över annan kommunal verksamhet och då kan det förstås uppstå situationer vi nu ser i bland annat Uppvidinge kommun när det gått alldeles för långt med placerandet av barn till höger och vänster.


Det är viktigt att förstå att det som utomstående aldrig går att veta vad som faktiskt hänt i ett barnärende. Man kan inte blint lita på socialtjänsten och man kan inte heller blint lita på föräldrarna.

Det vi möts av är olika berättelser som flyger i luften. Ingen utomstående kan avgöra vad som är sant, falskt, överdrivet eller bortklippt, eftersom man saknar den fulla bilden. Och även om man skulle få ut dokumentationen så är inte heller den något absolut facit, då journalanteckningar är alltid en tolkning av en tjänsteman och alltså inte objektiva fakta. I värsta fall kan även dokumentationen vara manipulerad eller innehålla rena fel.

Det betyder att som utomstående bör man vara mycket försiktig med att ta ställning i enskilda ärenden. Utan hela bilden, och medvetenhet om att även ”hela bilden” kan vara färgad och bristfällig, riskerar man bara att bli en megafon för någon annans berättelse.

Det här är också själva kärnan i problemet: vi har ett system där barns och föräldrars liv avgörs av subjektiva tolkningar och osäkra underlag och inte av renodlade fakta. Faktagranskning lyser tyvärr helt med sin frånvaro från domstolarnas och nämndernas sida.