En överviktig flicka blir omhändertagen och bortförd från sina föräldrar.

Ja, det finns förstås betydligt mer bakom sådana här fall, men för att kunna förstå helheten behöver man tillgång till hela journalen. Och gissa vem som har ensam kontroll över den? Just det: socialtjänsten.

Det är också därför de nästan aldrig förlorar ett LVU-mål i domstol. De sitter på all dokumentation, väljer ut det som passar deras narrativ, klipper och klistrar lite kreativt och skickar sen ut ett färdigförpackat BBIC-paket till domstol och föräldrar. Och vad får föräldrarna? Jo, en censurerad version med bilagor i bästa fall, alltså exakt det socialtjänsten själv vill visa. Det är som att ställa upp i en rättegång där motparten både skriver anklagelserna, väljer bevisen, håller undan resten och sen ber domstolen lita på att de gjort rätt. Vad skulle kunna gå fel?

Att försvara sig i den situationen är inte bara svårt, det är praktiskt taget omöjligt. Men det är ju mycket enklare att kalla det för "barnets bästa" än att erkänna att rättssäkerheten är satt ur spel.

Hur fan är det ens möjligt?

Det var inte frågan. HUR MÅR BARNET AV ATT BLI TVÅNGSOMHÄNDERTAGET? Det är extremt traumatiserande som kan leda till ännu mer stress och ironiskt nog ännu värre fetma längre fram, eftersom fetma är ett hormonellt problem. Stress och trauma riskerar nämligen att förvärra fetman.

Det är mycket bättre att hjälpa familjen hemma istället och hålla koll på rutiner runt kosthållningen med exempelvis familjebehandling.

TS framstår som en väldigt sansad och frisk individ. Måste vara en nära anhörig till flickan ifråga

Ett tips, lugna ned dig lite innan det är dags att svara. Ta några djupa andetag, räkna till tio. Sluta upp med dina dumma känsloargument.

Du har trots allt startat en tråd i ett debattforum, då får du kallt räkna med att alla inte kommer hålla med dig.
Och bara för att man inte håller med DIG så betyder det inte att man är en idiot


Fråga till TS: Tycker du att man bör omhänderta barn som är undernärda och lider risk för allvarlig sjukdom? Med dina resonemang i åtanke så gissar jag att svaret är nej?

Stödinsatser i hemmet erbjuds i regel alltid innan man ens tänker tanken på att omhänderta. Om inte det finns omedelbar livsfara för barnet dvs. Det är först när alla stödinsatser misslyckats eller om föräldrar uppenbarligen inte vill ändra på sig för barnets skull som man börjar tänka på att ta barnet

Jasså den gamla klassikern: "Stödinsatser erbjuds alltid först, om inte barnet svävar i livsfara förstås." Det låter ju nästan rörande förnuftigt… om det bara stämde.

Men hur är det i verkligheten? Socialtjänsten påstår att stödinsatser erbjudits, ibland till och med att de genomförts, men när man begär ut journalerna finns det plötsligt inga anteckningar som styrker det. Märkligt, eller hur? Kanske skrev de ner det osynligt. Och det där med att föräldrar inte vill ändra på sig… ja, det kan också betyda att man tackade nej till just den åtgärd som handläggaren själv hittade på eller försökte tvinga fram, oavsett om den var genomförbar eller ens logisk.

Men visst, det är klart att det är mycket enklare att utgå från att föräldrarna bara är motsträviga idioter än att granska om socialtjänsten faktiskt gjort sitt jobb ordentligt. I deras värld är det liksom alltid förälderns fel om något går fel. Detta oavsett om stödet var obefintligt, undermåligt eller bara sattes in på kontorstid trots att problemet fanns på kvällar.

Så nej, den där bilden av ett perfekt system där tvång bara är "sista utvägen efter massor av hjälp" är ungefär lika trovärdig som en PowerPoint från valfri myndighet: snygg på ytan, men full av luft.

Att göda upp barn som spädgrisar är misshandel. Bra gjort av socialen att plocka ungen.

Att tvångsomhänderta ett barn är också en form av barnmisshandel, det borde stå klart för alla vid det här laget. Barn far illa av den behandlingen. Överdödligheten bland tvångsplacerade barn ligger på ungefär 400 % jämfört med barn som lyckas undkomma socialtjänstens grepp i domstol. Det finns absolut inget som säger att den här flickan kommer må bättre av att ryckas upp med rötterna och placeras i ett främmande hem.

Det mest sannolika är att socialtjänsten inte hade rätt hjälpinsats på plats i rätt tid och när det brister i deras eget ansvar, tar man till LVU som ett panikverktyg. Ett verktyg som i sig riskerar att skapa svår stress, trauma, psykisk ohälsa och ironiskt nog ännu sämre levnadsvanor och hälsa på sikt.

Och när de sedan påstår att "allt har prövats", så bör man översätta det till vad det ofta betyder i praktiken: ett par insatser på dagtid, vid fel tidpunkt, utan anpassning till familjens faktiska behov. Det är varken rättssäkert, förebyggande eller barnets bästa. Det är bara bekvämt för handläggaren som slipper tänka nytt och slippa eget ansvar i egenskap av tjänsteman och bli prickad.

En flicka i förskoleåldern.. dvs 5-7 år kan du definitivt styra till 100% bort från övervikt.

Föräldrarna har vanvårdat sitt barn till den grad att hon behövde medicinsk hjälp. En insats var rättfärdigad i det här fallet.

De resurserna du indirekt efterfrågar finns inte, kommer aldrig att finnas, och barnets bästa innebär därför inte heller att tillvaron blir bra efter ett tvångsomhändertagande, bara att det är bättre än tillvaron före. Det måste man utgå från. Kliv ned från dina höga hästar och inse hur verkligheten ser ut. Jag kan sympatisera med ditt idealiserande, men det fungerar inte.

Jag är inte benägen att hålla med. Tvångsomhändertagande av barn är inte bara en ytterst ingripande åtgärd. Det är också en allvarlig hälsorisk, som slår inte bara mot barnet, utan mot en hel familj och släkt. Det kan leda till livslånga trauman, ökad psykisk ohälsa, förvärrad fetma och i värsta fall förtida död.

Samtidigt vet vi ofta väldigt lite om vad som faktiskt ligger bakom myndigheternas beslut. Vad som står i socialtjänstens journaler är det i praktiken bara de själva som har full inblick i. Hur de har valt att formulera sig inför nämnd och domstol, vilka delar de valt att lyfta fram, vilka de utelämnat är inget någon utomstående har insyn i.

Det ger socialtjänsten ett övertag som allvarligt hotar både barnets och föräldrarnas rätt till en rättssäker process.

Det är ingen lögn, om du besvärar dig med att läsa artikeln så står det där. Din dumme fan.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/or...altningsratten
Läs HELA.