Europarådet oroas av Tidöregeringen - vill se mer arbete mot rasism

Sverige har länge strävat efter all sorts tolerans och vi har länge varit "toleranta" bortom alla gränser. Det var inte längesen kritik av invandring inte ens var tillåten. 2010+ höll man på med komplett galenskap såsom att ge papperslösa i stort sett samma rättigheter som asylsökande som fått put. Papperslösa skulle också få rätt att driva företag...

Gällande hbtq har man länge hållit på med saker som att applicera genusvetenskap i förskolan, hbtq-certifierade vårdcentraler och annat. Man har också infört samkönade äktenskap i svenska kyrkan, trots man inte ställt några krav på andra religiösa samfund. Dessutom internationella adoptioner för homosexuella, vilket ledde till att många länder vägrade låta svenskar adoptera. Detta skadade heterosexuella barnlösa par. Trots detta skedde nästan inga internationella homosexuella adoptioner.

Och inte att förglömma att vi uppnådde högst asylinvandring per capita i EU många år innan 2015... Också att vi år efter år var de som tog emot flest kvotflyktingar i hela EU. Vi har också länge gett mest eller näst mest i utlandsbistånd sett till BNP, i hela världen.

Fast om vi trots decennier av totalt ohämmad "generositet" skulle ändra minsta lilla, detta bl.a. för att stävja någon av Europas värsta brottslighet som vi fått... Ja, då ska det klagas på Sverige... Detta visar verkligen att otack är världens lön och att dessa människor som förordar dessa saker, aldrig blir nöjda.



Ja, glöm allt Sverige har gjort och att Sverige är ett av de mest extrema PK-länderna i hela världen...



Detta visar ju vilka galningar dessa människor är. Sverige hade inte mycket med förintelsen att göra, och det var något som hände för länge sen. Syftet med museet är bl.a. att "guilt trippa" människor bara för att de är vita. Detta för att kunna anklaga oss för "rasism" idag... Dessutom fanns det ingen brist på information om förintelsen redan på 70- och 80-talet. Att visa en video för en skolklass har samma effekt och är billigare...

Hatbrott är inget vanligt och ibland svårt att avgöra vad det är. Svenskar utsetts också för det ibland... Det har också helt spårat ut i vissa europeiska länder med detta. Typ att ge pensionärer höga böter eller fängelse för poster på sociala medier. Det är något vi redan delvis har och bör knappast få mer av... Invandrarbarn i förskolan kan kanske vara bra, då det kan vara ett av få ställen de kommer i kontakt med svenska språket. Fast att även svenska barn ska tvingas till obligatorisk förskola från 5 års ålder? Det är skrämmande och sådant bör vara upp till föräldrarna...



Faktum är att vissa områden i Sverige är totalt kaos, och det har följt i invandringens spår. Kriminaliteten skenar bortom kontroll med flest skjutningar och sprängningar i hela Europa. Men när några åtgärder införs då klagas det från detta "råd". Möjligen är att dessa zoner inte hjälper, men i en akut och samhällhotande situation måste man testa allt...

Och rasprofilering? Vissa nationaliteter och etniciteter är kraftigt överrepresenterade när det gäller brott. Att polisen ska tvingas låtsas det inte är så hjälper knappast... T.ex. USA för statistik på brott efter etnicitet sen länge...



https://www.expressen.se/nyheter/sverige/europaradet-oroas-over-tido-planer/



Vad är "homofoba fördomar"? Att homosexuella ofta har en kortare livslängd än heterosexuella är ett faktum, men det är väl knappast det man menar. Dessutom är det nog knappast etniska svenskar som är mest homofobiska i Sverige...

Och menar de att Sverige inte gör nog och varför? Det är rena tokerier...

Troligen kommer våra politiker ta åt sig av detta, gå ner på knä och buga. Men är något av detta verkligen relevant kritik? Eller är det bara något som hindrar de små positiva förändringar vi kunnat få?

Vad tror och tycker ni?

Det är vidrigt att vi ska tryckas tillbaka och låta vårt land förgöras.
Finner inte ord för den avsky jag känner för eliten ute i Europa.

Faktum är att vi i stort sett har offrat vårt land för att hjälpa folk från andra länder. Sverige har förändrats på sätt som kanske inte går att återställa och detta till höga kostnader...

Alla länder i Europa har väl delvis problem relaterade till invandring men Sverige har sen länge tagit emot mest per capita, vilket är den siffra som bäst visar demografisk förändring.

Men redan för länge sen när Sverige tog emot 25000 eller 35000 asylinvandrare och Finland tog emot 500, så klagade någon underavdelning till FN på Sverige. De klagade inte på Finland...

Detta visar att tacksamhet för det vi gjort från utlandet och Europarådet är i stort sett noll. Vi får istället klagomål... Hur kan detta vara rätt?

Jo, har man upptäckt det finns stora baksidor med ohämmad och okontrollerad invandring så bör man backa. Men vi "tillåts" kanske inte göra detta...

Vi "får" inte ens sänka asylinvandring lägre än EU-minimum vilket journalister och politiker tagit upp. Vad detta innebär i reella siffror har dock ingen av dem nämnt...

Ska tillägga en brasklapp att invandring såklart inte varit enbart negativt för Sverige. Det som varit negativt är att vi haft för hög och okontrollerad invandring. Detta i kombination med decennier där man bara låtit folk flytta in i områden, utan fungerande integration.

Att våra politiker bara lät detta fortgå så länge utan att ändra något, är egentligen ett svek.

Och nu när man försöker ändra det minsta lilla så kommer såklart klagomålen. Men är de helt utan fog? Speciellt detta om homofobi är bisarrt... På vilket sätt utmärker sig Sverige gällande detta?

Hade det ens varit möjligt för att göra mer för hbtq-rättigheter i Sverige? Vad förväntar sig detta råd egentligen?

Dessutom såklart det underliggande sjuka som kommer med PK, att minoriteters rättigheter är viktigare än majoriteters....

Gynnar något en minoritet men kanske skadar majoriteten? Ja, då ska det införas... Är detta verkligen sant? Kolla lite på vad som genomförts så är svaret ganska klart...

De senaste decenniernas inrikes- och EU-politik driver oss mot inbördeskrig i flera europeiska länder. Man har skapat och fortsätter skapa samma förutsättningar som i Jugoslavien, fast på kontinental nivå. Det kan bara sluta på ett sätt...

De pratade just om detta på Riks.
Sätt markören på 25 ungefär, så kommer ni till det segmentet.

https://youtu.be/YHg3slDCk4k

Under alla dessa decennier av invandring har Sverige haft en folkvald regering, vars förtroende testas vart fjärde år (minst). Man kan tycka om alla de olika slagen av invandring vad man vill, men det är ett faktum att de svenska väljarna har stått bakom den. Liksom ett otal svenska regeringar oberoende av om de varit "höger" eller "vänster".

Det är fullt möjligt och t.o.m. sannolikt att man inte klarade av att förutse problemen, och det är definitivt klart att man inte kalrade av att hantera dem. Och det gör man inte heller ännu idag, man ligger inte ens nära (trots Tidö, och kritik från Europarådet).

Vad invandring har att göra med HBTQ övergår min fattningsförmåga. Att hela HBTQ-grejen inte redan lösts ut övergår också min fattningsförmåga. Det enda som behövs är att alla får två designationer: en vetenskaplig biologisk utgående från könskromosomerna (där det finns fler än två kombinationer) och en "jag känner mig som/jag vill vara"-designation som kan vara i stort sett vad som helst. Nästan alla problem, woke som anti-woke, härstammar av den fullständigt idiotiska tanken att försöka klämma ihop biologiska fakta med hur det känns. Det är så skrattretande idiotiskt så man blir mållös...

Att Sverige skulle ha tillåtit stor invandring i decennier för att "få tack" är väl en absurd tanke. Eller, tja, väldigt svensk (men ändå helt absurd). Invandring tillåts av helt andra orsaker, många av dem hardcore ekonomi eller internationell politik dito. Så "snyft, vi får inget tack"-argumentet är kanske inte det mest effektiva i skrivbordslådan.

Hatbrott förekommer i princip i alla samhällen och ökar ju mer misär, armod och missnöje det finns. Detta eftersom någon då enklare kan peka finger på en grupp och säga att "det är deras fel". Tidigare fick man ta till alla möjliga skrönor (med varierande effektivitet), nu bygger man upp alternativa verkligheter på internet och bjuder in svagsinta. Här håller jag med TS, hatbrott är ingen större grej i Sverige och de hatbrott som förekommit handlar mer om sinnessjukdom än om egentligt "hat".

Annat var det i Ballymena i Nordirland förra veckan, där det kokade över på riktigt. Också om både myndigheter och de inblandade nu efteråt har rätt så svårt att förstå varför. Gnistan som tände det var (som det ofta är) ett angrepp på en lokal flicka av "invandrare" (i det här fallet tydligen från Rumänien), men de egentliga orsakerna är helt andra och i grunden samhälleliga, och har att göra med att mer välbetald arbetskraft med invandrarbakgrund (från i stort sett hela världen) på rätt kort tid köpt upp hus och flyttat in i den tidigare demografiskt mer enhetliga stadsdelen.

- - -

Sveriges agerande i EU under Tidö-regeringen har droppat Sverige från "ett litet land på insidan" till "ett litet land på utsidan, och på botten". Det är delvis en olycklig slump och dels till följd av att de frågor där Sverige ser saken på samma sätt som det innersta EU-gänget så råkar nu nästan alla göra det = Sverige skiljer sig inte från mängden. Samtidigt råkar det sig så att i de frågor där Sverige tagit en annan ställning så håller också majoriteten med den inre klicken, vilket gör att Sverige sticker ut. Det skulle kanske ännu ha gått ok, men den svenska Tidö-regeringen har upprepade gånger trixat och t.o.m. försökt fuska för att lägga krokben för den europeiska majoriteten (och det som den innersta klicken vill få gjort), och det är så "inte ok" som det bara kan bli. Då får man inte vara med och leka med de stora pojkarna mera, och man får ta litet extra skit på möten och inse att ingen heller lyssnar på vad man säger.

Om man inte räknar med ryss-Orban och glömmer piss-Polen (som nu är Tusk-Polen) så är Sverige det land som utmärkt sig med att vara mest kritiskt till EUs nya gemensamma natur- och klimatpolitik, och som aktivt försökt sabba den (på ohemula sätt: genom att trixa med mötesagendor, genom att förhandla med just ryss-Orban bakom ryggen på alla de andra länderna, genom att säga bu och sen göra bä). Den svenska riksdagen har ett majoritetsbeslut (och ett beslut i miljöutskottet) som säger att EU:s nya restaureringsförordning är "olaglig", ett beslut som inte ändrats trots att den förordningen redan trätt i kraft (också i Sverige).

Sånt glömmer man inte i första taget nere på kontinenten, speciellt inte när det råkar bli samma Von Der Leyen som nu leder EU i fem år till och vars biodiversitetsstrategi och gröna omställning Sverige gjorda all i sin makt (och litet till) för att sätta krokben för. Inklusive en återställning av den europeiska naturen som alla andra länder nu officiellt meddelat att de stöder (också de som tidigare var emot), utom... Sverige.

Korridorsnacket säger att Kristersson var villig att skriva på nästan vad som helst för att få till Tidö, och en av de grejer han gick med på var SDs krav på att motarbeta europeisk natur- och miljöpolitik, något SD vägrat släppa efter på. Så det är bara att bita ihop och ta litet skit, Sverige har gjort sig förtjänt av den. Liksom att bli "belönad" med den så ofantligt betydelsefulla kommissionärsposten för miljö och vattenresurser (Von Der Leyen besitter ju en torr tysk ironi...).

Kanske... Man har låtit folk komma hit i stora mängder utan att de "blivit svenska". Ja, faktiskt har man ju länge drivit på med saker som hemspråk, radiosändningar på minoritetsspråk och andra utländska språk.

Något av det sjukaste av allt som många nog inte tror kan vara sant... Man började undervisa på arabiska i en del skolor för eleverna skulle lära sig bättre svenska.

Lite för långt inlägg för att jag ska kunna kommentera allt nu men...

Detta att svenskarna genom val stått bakom invandringspolitiken. Nja... Alla de sju partier som fanns i riksdagen stödde politiken, och kritik var i stort sett förbjuden. Kolla på moderaten Sten Andersson som bara krävde att man skulle beräkna invandringens kostnader. Han behandlades som en paria och lämnade sedan Moderaterna...

Sen fanns SD men de var faktiskt pga sin bakgrund inte ett optimalt invandringskritiskt parti, då de pga det var lätta att svartmåla. Övriga nordiska länder som t.ex. Danmark hade invandringskritiska partier med bakgrund som liberala missnöjespartier vilket sågs som hyfsat rumsrent...

Så alla sju partier i riksdagen stödde massinvandring, SD utanför var länge utfryst och dessutom tvekade folk att rösta på det.

Man kan därför undra hur mycket val svenska folket hade egentligen?

Utöver detta så är Sverige faktiskt något av ett särfall i Norden och även Europa gällande hur känslig invandrings-frågan varit. SD har tvingats bli mycket mjukare för att ens ha en chans att komma in i riksdagen.

Kolla på Danmark som krävde att asylsökande skulle arbeta, tog värdeföremål och pengar från dem m.m. Inte ens idag tar man något från de som kommer hit för att betala för deras uppehälle. Man kollar inte ens...

Jag håller med den poängen, det svenska "grupptrycket" är en jävla Achilleshäl i sig, i alla former och färger. Men det oaktat så hade väljarna makten i sin hand, vart fjärde år, och de får också stå för vem och vad de gav den makten åt.

Nu när de negativa följderna är uppenbara för alla, så har det ju tvingat nästan alla tidigare invandrings-okritiska partier att omvärdera sin inställning. Delvis inte gällande invandring som företeeelse, men nog gällande system och hanteringen av följderna.

- - -

Vad gäller SD så ansågs partiet inte rumsrent på grund av varför det (på den tiden) motsatte sig invandring, inte för att det motsatte sig invandring. SD (och de föregångare som gav upphov till SD) var uttalat rasistiska och islamkritiska. SDs politiska poäng var i stort sett att "invandrare är annorlunda", inte de specifika problem som sedan dök upp med utanförskap, ghetton, bidragsfusk och kriminalitet. Att SD lyckades omforma sin politik till att i huvudsak peka på de verkliga problemen (istället för att bara tuta ut rasistiska floskler) är en av de skickligast genomförda politiska omställningarna i svensk politisk historia (och gör att Åkesson förtjänar en plats i historieboken). Och också det som gjort SD till Sveriges näst-/tredjestörsta parti.

Men med i stort sett alla politiska partier nu "invandringskritiska" (på ytan i alla fall) och utan några egentliga lösningar på de värsta problemen i sikte (trots att SD fått vara med och bestämma) så hänger SDs väljarstöd rätt löst (enligt mig). Svenska väljare är litet "korkade", för de går på politiskt ljug i valkampanjerna. Men baksidan av det myntet är att de också ("dumt nog") förväntar sig att det ska levereras. Vilket är förklaringen till en hel del idiotiska beslut Tidö-regeringen tagit (och som SD till stor del kunnat lägga på de tre regeringspartierna). Men invandringen har egentligen inte skärpts så mycket som Tidö har framställt besluten, och de problem en för okontrollerad invandring har fört med sig har egentligen inte lösts alls.

Så nu står SD inför ett vägval, att antingen återgå till rollen som evigt regeringskritiskt och obundet "protestparti" eller att försöka bli en del av "högerblocket" och vara med och bestämma också i fortsättningen (dock sannolikt inte i nästa regering). Men i det senare fallet kan man ju inte kritisera M, KD och L för deras menlösa politiska beslut (fast det måste klia i fingrarna på SD-högkvarteret), då måste man istället "äga" den politiken (hur mycket det än svider). Om SD tappar den del av sina väljare som inte är rasister och inte "anti alla andra och mest islam" men som röstar på SD därför att det har varit det enda partiet som vågar vara anti-PK gällande invandringsproblematiken så åker de ner till 10-12%. Om SD tappar den del av sina väljare som ÄR rasister och anti-islam och helst skulle sparka ut i stort sett alla invandrare som kommit så åker partiet också ner på ungefär samma nivåer. Att lyckas behålla båda de (rätt så olika) väljargrupperna kräver en invandringskritisk politik som också levererar fungerande lösningar, på riktigt. Och det kan inte SD få till ensam. Den enda ytterligare vägen framåt är att partiet engagerar sig i mer relevanta samhällsfrågor, något som Åkesson verkar försöka bädda för men som majoriteten av partiet motsätter sig.

Om man använder SD som ett mikrokosmos gällande den politik som Sverige för och som Europarådet nu kritiserar så är det lätt att inse att de "inte vet vad de pratar om". Det är komplexa frågor, för alla enskilda partier. Och så är det i varenda enskilt EU-land. Därför har Europarådet nog en poäng i sin kritik, tittar man för mycket i sin egen navel glömmer man lätt bort hur det ser ut utifrån. Och att alla sitter där med en egen navel, också de som väljer att ställa sig bakom gemensamma, tungt framförhandlade EU-lösningar. För det är ju det Sverige gör och inte gör, samtidigt. Man bryter inte mot de gemensamma överenskommelserna, men man ger sken av att de är åt helvete och skyller på EU. Litet som killen i fotbollslaget som sitter i omklädningsrummet efer matchen och skyller förlusten på alla andra i laget. Det leder lätt till en knäpp på fingrarna...

Det är givetvis en skam för Sverige att vi för första gången i historien fått en högernationalistisk regering. Sverige har ansetts vara världens bästa land att leva i tack vare den välfärdsstat som socialdemokratin har byggt upp. Nu rasar allt efter att högern tog makten med hjälp av nazismens efterträdare. Låt denna skamfläck bli en väldigt kort parantes i vår historia, tack!