Var i världen man överleva ett världskrig?

Tack för din noggrant underbyggda analys, "Dumdryg". Imponerande hur du lyckas avfärda decennier av forskning med ett "svamligt" och ett "osäkert". Klimatvetenskapen kanske inte har koll på alla variabler , men till skillnad från dig försöker den åtminstone. Att inte veta allt är inte ett argument för att strunta i det vi vet. Det är snarare som att säga: "Jag förstår inte hela kartan, så jag kör utan att titta på vägen."

Du verkar helt missat en del grundläggande saker i både klimatforskning och i det du själv påstår.

~ Angående skalan: Flera vetenskapliga modeller – bl.a. de från Alan Robock och hans kollegor – har räknat på scenarier där ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan t.ex. USA och Ryssland leder till bränder som släpper ut 150 teragram sot i stratosfären. Det är inte baserat på 100 Hiroshima-bränder, utan på omfattningen av moderna storstäder som brinner samtidigt. Det är betydligt större än Tambora – därför analogin.

~ Eldstormarna: Hiroshima är bara ett exempel – dagens städer har mycket högre densitet av brännbart material. Bränder i städer som Moskva, New York, Delhi eller Shanghai blir inte jämförbara med enskilda historiska exempel. Det här finns modellerat i peer-reviewed artiklar i bl.a. Journal of Geophysical Research och Atmospheric Chemistry and Physics.
Robock, A., et al. (2007). "Nuclear winter revisited with a modern climate model and current nuclear arsenals: Still catastrophic consequences." Journal of Geophysical Research.


~ Sot vs aerosoler: Sotpartiklar är en typ av aerosol. Aerosol är ett samlingsnamn för fasta eller flytande partiklar i en gas – i det här fallet atmosfären. Så nej, det är inte fel att tala om aerosoler. Och ja, sot absorberar solljus – det är hela poängen med dess uppvärmande effekt i stratosfären, vilket leder till minskad nederbörd och förlängd uppehållstid i atmosfären. Det är grundläggande klimatfysik.

~ https://climate.nasa.gov/news/483/ho...-climate/?utm_

https://ntrs.nasa.gov/citations/19840033254

https://agupubs.onlinelibrary.wiley....9/2006JD008235

Så innan du ber om fler länkar kan det vara värt att dubbelkolla vad du själv påstår – annars hamnar vi i exakt det trubbiga kunskapsläge du just försöker avfärda.

Varför vill du överleva i en värld som använder kärnvapen?

Brann det mycket efter beirutsmällen?

Ögnade igenom dina länkar lite snabbt, men hittade ingenting som stödjer ditt påstående att ett kärnvapenkrig motsvarar hundratals Tamborautbrott. Kan du markera och klippa ut det kanske?

150 teragram är inte hundratals Tamborautbrott. Snarare 1-3 st Tambora, då uppskattningarna hur mycket Tambora släppte ut i atmosfären har varierat.

Det är så lite du verkar förstå om klimatforskning. Hur mycket som bygger på antaganden. Redan här blir det svajigt:
"Historical data on residence times of aerosols, albeit a different mixture of aerosols, in this case stratospheric sulfur aerosols and volcanic ash from megavolcano eruptions, appear to be in the one-to-two-year time scale, however aerosol–atmosphere interactions are still poorly understood."

Du verkar ha missat både poängen och proportionerna här.

Ingen har sagt att 150 teragram sot är hundratals Tamborautbrott i mängd — analogin handlar om effekt på klimatet, inte exakt massantal i utbrottsform. Tambora släppte ut uppskattningsvis 60–100 Tg svaveldioxid, vilket omvandlas till sulfataerosoler, som har en annan klimatpåverkan än sot. Sot absorberar solljus mycket effektivare än sulfater reflekterar det — vilket är varför 150 Tg sot i stratosfären kan ha en värre global effekt än en större mängd svavel från ett vulkanutbrott.

Det är det klimatforskningen pekar på, inte att någon mäter i Tambora-kilon. Det är inte ett vulkan-kilo mot ett kärnvapen-kilo, utan en fråga om optiska egenskaper, uppehållstid och höjd i atmosfären.

Så nästa gång du "ögnar" igenom länkar: försök läsa vad som faktiskt sägs, inte vad du hoppas kunna missförstå.

Oj, spännande jämförelse. En enskild ammoniumnitratexplosion i Beirut 2020 – som visserligen var enorm lokalt, jämfört med simultana, termonukleära detonationer över dussintals storstäder byggda av plast, betong, asfalt, trä, oljereserver och allt däremellan?

Brann det mycket i Beirut? Jo, men tack, det är lite som att jämföra en grillkväll med hela jävla Amazonasskogen som står i lågor.

Åh, du hittade en mening om osäkerheter i aerosol–atmosfär-interaktioner och tror nu att hela klimatforskningen bygger på gissningar? Grattis !! – du har precis upptäckt vetenskapens grundprincip: att redovisa osäkerheter öppet istället för att låtsas veta allt med absolut säkerhet.

Att du tolkar det som ett bevis på okunskap snarare än integritet säger mer om din förståelse av forskning än om forskningen själv.

Och ja – självklart bygger modeller på antaganden. Det är därför de kallas modeller. Skillnaden är att klimatmodeller bygger på fysikaliska lagar, empiriska data och validering, inte på önsketänkande och cherry-pickade meningar ur sammanhanget.

Men visst – om du tycker att “det är komplicerat” betyder “ingen vet något”, så kanske du borde hålla dig till enklare ämnen. Typ sudoku.

Men vet du, jag tror faktiskt att vi lämnar det här. När grundläggande klimatfysik måste förklaras från noll varje gång, och ändå misstolkas – då är vi inte i en diskussion, utan i ett evigt repetitionsmoment. Det får någon annan ta över om de orkar. Lycka till med vetenskapen.

Tror inte utan vet att klimatvetenskapen bygger på många antaganden och därmed är väldigt osäker. Efersom det är så många variabler som vi har svårt att mäta och förstå hur de samspelar. Bara en sån grundläggande sak som hur många watt per kvadratmeter solinstrålning som träffar jordens yta är väldigt svajigt att beräkna säkert.

Osäkerhet är inbyggt i all vetenskap – det gör den inte värdelös, bara ärlig. Men som sagt: samtalet är avslutat. Hejdå!

Nej osäkerhet är inte inbyggd i all vetenskap. Vissa saker är mer säkra än andra, t ex kan vi mäta avståndet till månen med en ganska stor säkerhet, men har svårare att mäta jordens medeltemperatur.
Men hejdå och lycka till med dina atomvinterstudier.