Maskhål i rymden.

För kommunikation tänkte jag mig snarast att skicka in en intensiv partikelstråle för att modulera utstrålningen i andra änden.

Som iptrix konstaterar är dock frånvaron av observerade vita hål en svaghet i hela resonemanget.

Två grejer:

1. Vita hål är en del av de eviga Schwarzschild och Kerr-lösningarna, tillsammans med dessas kopplingar till andra universa. Men som sagt, iaf för Schwarzschild vet vi teoretiskt att det inte blir något av detta i svarta hål som skapas av kollapsande materia, som ju måste gälla för alla verkliga svarta hål. Se en del föregående inlägg.

2. Men kanske kan svarta hål omvandlas till vita hål genom en kvantprocess? Detta argumenterar Rovelli för i sin bok White holes. Se en del föregående inlägg även om det. Detta skulle isf ske mot slutet av det svarta hålets liv när den har strålat bort merparten som Hawkingstrålning, och efter väldigt väldigt lång tid, så något sådant bör då inte ha hänt än i vårt universum. Boken är populärvetenskaplig och nästan poetisk, men till grund ligger seriösa beräkningar av honom och hans doktorand som har publicerats i vetenskapliga tidsskrifter och så.

Ja jag förstår. Partiklarna i en sådan stråle kommer då att följa geodeter, och då tänker jag mig att det vore bra för att det ska fungera om det faktiskt finns någon geodet som når hela vägen fram. Men ok, enligt kvantfysik har ju partiklar vågenskaper, så man kanske kan tänka sig att det strålar ut någon ändå? Möjligt att någon redan har undersökt även detta?

Notera dock att varje sorts kommunikation via ett Kerr-hål och dess utgång i det vita hålet naturligtvis är helt enkelriktad. Vill man kommunicera åt båda hållen måste man ha två par med svarta/vita hål.

Ingen har någonsin sett ett maskhål eller fallit i ett gammalt, roterande svart hål. Det finns inget som säger att maskhål verkligen finns, vi vet bara att de kan finnas.

Ovan är från Googles.

Gissningningar tydligen.
Då kan man tro vad som helst bara fantasin sätter gränsen.

Vad har dom fått iden från överhuvudtaget undrar man då?
Star trek ?
Men iaf så finns dom ju men dom är tomma och då sugs man in i dom och sen stoppar jag mig var man hamnar det får vara hemligt

Eller dom är ju inte tomma men dom töms så fort det går


Ps vitt hål var ju att inget tar sig in så det är svårt för mig att se att det leder till nån annan värld eftersom den blåser ut skit


In och utsug kanske vitt eller svart hål

Om vi bortser från visst yrr ovan, så är ett s.k "vitt hål" alltså motsatsen till ett svart hål. Jag utgår från att du vet vad ett svart hål anses vara, singularitet eller inte? Om inte, det är en region där gravitationen är så stark att även ljus inte tar sig ut. Enkelt, va?

Det som diskuteras här är ifall svarta hål är, eller kan vara, en länk till andra platser - eller andra universa. Dessa skulle då visa sig som vita hål för att nu vara plus till svarta hålens minus.

Problemet är att ingen nånsin sett nåt sånt -- och även teorin är rätt klen när det gäller sådana "förbindelser", och isåfall till var?

Jo mycke yrr här men.
Vad jag fattar så är ett svart hål bara som tex en blyklump, inte som det låter att det är ett stort utrymme man hamnar i mitten.

Kommer man nära ett svart hål fastnar man på en yta som en boll antar jag?
Försvinner inte "i" ett svart hål eller hur?



Då blir det väldigt svårt hur ett vitt hål skulle vara men den släpper jag hehe


Jaha det verkar som dom menar att dom sitter ihop i två endar , verkar mer dom menar maskhål på båda

Problemet är den tänkta singulariteten i mitten - regionen där vi inte har nån fysik som kan förklara vad som sker. Materian blir så sammanpressat att den går bortom "komprimerad" ett par steg ( ok, det första är kanske neutronstjärnor, det tar vi sen ) utan ytterligare ett steg - till att inte ta nån plats ALLS.

Och där bryter matematiken samman. Därav singularitet - om den finns eller inte är okänt, men så mycket massa trillar ner i svarta hål vi KAN observera och dom har sån massa - att nånting liknande detta måste ske. Och när man börjar närma sig att dela med 0, så får matematiken krupp.

Så kring svarta hål finns var som normalt kallas händelsehorisonten, en plats du inte vill vara nära även om ett stort antal scifi-filmer varit där. Det är var inte ens en ljusstråle tar sig ut, om den så försöker. Man kan se det som att universum döljer naturen av en singularitet för oss - för ingen information innanför händelsehorisonten kan nånsin komma ut.

Nej, inte ens med Hawkingstrålning.

Nä fattar fortfarande inte riktigt . Verkar inte riktigt klar vad det är
Tack för teorin iaf.

Nått intressant jag kan undra är om man skulle kunna komprimera något så kraftigt till en tennisboll så den drar åt sig föremål. Det kanske är något vi får se i framtiden

Fysikern säger "javisst". Men det krävs mer än vi kan göra. Jorden, i form av en neutronstjärna dvs utan "atomens" inre plats skulle skapa en boll runt 300 meter stor.

300 meter? Som lekplatsen på högstadiet, och hela jorden får plats där, men i samma form som en neutronstjärna.

Av formen av ett svart hål, är det tyvärr så att såvitt vi vet, hade hela jordens massa tagit exakt 0 av vilket mått du nu använder - diameter, volym, etc.

En tennisboll komprimerat till 0 hade dock tyvärr haft samma dragningskraft som tennisbollen hade även om den på millimeteravstånd har aningen förstärkts

Är du neger eller vad får dig att tro det är på riktigt?

Det där är vad jag vet fortfarande en olöst fråga:
https://en.wikipedia.org/wiki/Firewall_(physics)