Spitfire vs Mustang

Dom första åren av dom allierades bombkamkanj över tyskland var oerhört kostsamma eftersom det saknades jakplan som kunde eskortera och skydda bombplanen när dom nått utanför spitfirens räckvidd.
Detta ändrades när Mustangen fick samma motor som Spitfire och fälltankar vilket gav den liknande prestanda som spitfire och en räckvidd som räckte till för att försvara bombplanen när dom nått långt in i Tyskland.

Detta gjorde att mustangen ofta kallas en "gamechanger" och avgjorde flygkriget över Nazityskland.

Men hade inte detta kunnat göras mycket tidigare och betydligt billigare och enklare genom att bara montera fälltankar på dom befintliga spitfireplanen?
Det vore knappast en revolutionerande tanke att montera fälltankar på ett existerande jaktplan som redan hade den överlägsna merlinmotorn eller tänker jag fel här?

Kanske Spitfiren ansågs som för klen för detta påhäng, den har ju lite av rashäst över sig och Mustangen har ju inte bara ett rejält hästnamn utan har också en kralligare apparition.

Man hade definitivt kunnat sätta fälltankar på P47;an.

Diskussion om ursprungsfrågan: https://www.aerosociety.com/news/esc...-longer-reach/

Givetvis had P47 extratankar, men den var heller inte bränslekonomisk. Den hade andra problem i sammanhanget, samma egenskaper som gjorde Spitfire effektiv mot attackerande tyska plan gjorde de lättare och snabbare, mindre nerlastade tyska jaktplanen till en svår motståndare, inte bara för bombplanen.

Nu visade sig Mustang vara en särdeles lyckad "mittemellanprodukt" för detta ändamål, men det fanns "bättre" långdistansjaktplan, både hos amerikanerna och britterna när det gällde räckvidd och hastighet. Som så ofta vinner den balanserade konstruktionen. Tillräckligt snabb, tillräckligt snål, kunde produceras i stora antal, klarade stor last (bränsle...)

Sedan skall man veta att britterna bombade ofta på nätterna, medan amerikanerna bombade på dagen. Värdet/behovet/nyttan med eskort på nätterna var inte lika stort. (Förlusterna var ändå förfärliga, oavsett natt eller dag)

P-47 och P-38 kunde mot slutet (in på -44) ta sig nog långt in över Tyskland för att sköta eskorttjänsten hjälpligt. Däremot gjorde den längre aktionsradien hos mustangen att man kunde täcka hela Tyskland och det tillsammans med att man släpple lös jakteskorten och lät dem jaga Tysk jakt var det som knäckte luftwaffe.

Sen gällande nattbombningar så flög man utan eskort helt enkelt för att inget jaktplan var speciellt användbart som eskort nattetid eftersom de inte såg nått..

1 - "Det" gjordes innan Mustang och "det" gjordes med P-47 Thunderbolt, som vad huvudorsaken till att Luftwaffe knäcktes första gången. När man även fick Mustang med lång räckvidd, så kunde man upprepa samma bedrift igen och igen, lite längre in i Tyskland och till en lägre kostnad. För den stora vinsten med P-51B/C/D var inte primärt större räckvidd, utan lägre pris, än den redan långräckviddiga P-47.

2 - Spitfire hade redan fälltankar. Dock så kunde den p.g.a. bl.a. sin mindre storlek bara bära en fälltank och därtill en mindre än Mustang (1st på 60 gallon vs. 2st på 75 gallon vardera)

3 - Mustangs räckvidd vs. Spitfire var inte bara ett resultat av att de hade upp till 150 gallon bränsle i fälltankar, utan mera viktigt var nog att de var tillräckligt stora (7dm längre och 50% tyngre) för att bära med sig 225 gallon invändigt, medan Spitfire bara hade 85 gallon invändigt. Spitfire kunde helt enkelt inte hantera så mycket vikt, så långt bak i skrovet. Men gjorde försök på större inre tankvolym i Spitfire (d.v.s. bakom cockpit) men det ansågs inte vara praktiskt görbart. Men även på Mustang så var det på gränsen, då en fulltankad Mustang blev farligt baktung och jobbig att flyga tills dess att man hade tömt de bakre tankarna först. Man hade kunnat få ännu längre räckvidd, genom att först tömma fälltankarna, fälla dem, tömma de bakre tankarna och sedan slå över på den främre tanken, men då hade piloten fått tillbringa timmar i helspänn och ständigt kämpa för att enbart hålla kärran i kurs.