Lars Gustafsson, skulle man kunna tro. Men kanske inte. Jag har sökt i Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters digitala arkiv.
Lars Gustafsson använde ordet i SvD 6 juli 1980. Men redan den 22 mars 1980 ser det ut som om Lars Andersson och Jan Stålhammar förknippar ordet med Lars Gustafsson i en kultursidesartikel i DN.
Jag kan inte citera hela artikeln av copyrightskäl. Lars Andersson och Jan Stålhammar skriver "mediavänstern" inom citationstecken, som om det redan är ett gängse ord. Det är oklart vem de menar använder ordet. Lars Gustafsson själv eller andra?
Kanske har Lars Gustafsson använt ordet före 22 mars 1980 i ett sammanhang som jag inte finner vid sökning, kanske i en bok. Om inte han, vem då?
Redan 15 december 1978 skrev Stig Ahlgren ”nog är mediavänstern lättskrämd i överkant” i en radiokrönika. Sveriges Radios samhällsredaktions program ”Öppen kanal” hade haft ett intervjusamtal med poliser med anledning av att polisen påstods skapa en specialstyrka med tung utrustning. Personer med vänsteråsikter överdramatiserade detta tyckte Stig Ahlgren. Därför skrev han om lättskrämd mediavänster.
Stig Ahlgren tycks ha använt ordet tillfälligt. Han menade kanske bara personer i media med vänsteråsikter, medan Lars Gustafsson skrev att mediavänstern hade en politisk och social funktion: ”Mediavänstern har inte i första hand med åsikter att göra. Dess viktigaste roll är att avleda spänningar och att skapa gemenskapskänslor av ett slag som är nödvändiga för att den offentliga sektorns problemformuleringar inte skall kunna ifrågasättas.” Det handlar alltså om Lars Gustafssons välkända begrepp ”problemformuleringsprivilegiet”.
Bertil Östergren skrev 28 februari 1982 i SvD att Lars Gustafsson myntade begreppet ”i den debatt som 1980 fördes på Svenska Dagbladets kultursida”. Den debatt som Bertil Östergren syftar på fördes sommaren 1980.
Bertil Östergren har fel. Men han kan sägas ha rätt, om vi bara talar om den särskilda betydelse, som ordet fick genom debatten sommaren 1980, med deltagande av Lars Gustafsson, Sven Fagerberg, Jan Myrdal och Sven Delblanc.
Frågor:
Lars Gustafsson använde ordet i SvD 6 juli 1980. Men redan den 22 mars 1980 ser det ut som om Lars Andersson och Jan Stålhammar förknippar ordet med Lars Gustafsson i en kultursidesartikel i DN.
Citat:
Vi "accepterar" inte heller idén att det handlar om massmediala utspel och gester i det fantomlandskap där "mediavänstern" och liknande storheter uppfinner och bekämpar och på så sätt bekräftar varandra.
Vi får lov att tro att Lars Gustafsson har garderoben full med rationella bevekelsegrunder för sitt ställningstagande. Men han har inte redovisat dem.
Vi får lov att tro att Lars Gustafsson har garderoben full med rationella bevekelsegrunder för sitt ställningstagande. Men han har inte redovisat dem.
Jag kan inte citera hela artikeln av copyrightskäl. Lars Andersson och Jan Stålhammar skriver "mediavänstern" inom citationstecken, som om det redan är ett gängse ord. Det är oklart vem de menar använder ordet. Lars Gustafsson själv eller andra?
Kanske har Lars Gustafsson använt ordet före 22 mars 1980 i ett sammanhang som jag inte finner vid sökning, kanske i en bok. Om inte han, vem då?
Redan 15 december 1978 skrev Stig Ahlgren ”nog är mediavänstern lättskrämd i överkant” i en radiokrönika. Sveriges Radios samhällsredaktions program ”Öppen kanal” hade haft ett intervjusamtal med poliser med anledning av att polisen påstods skapa en specialstyrka med tung utrustning. Personer med vänsteråsikter överdramatiserade detta tyckte Stig Ahlgren. Därför skrev han om lättskrämd mediavänster.
Stig Ahlgren tycks ha använt ordet tillfälligt. Han menade kanske bara personer i media med vänsteråsikter, medan Lars Gustafsson skrev att mediavänstern hade en politisk och social funktion: ”Mediavänstern har inte i första hand med åsikter att göra. Dess viktigaste roll är att avleda spänningar och att skapa gemenskapskänslor av ett slag som är nödvändiga för att den offentliga sektorns problemformuleringar inte skall kunna ifrågasättas.” Det handlar alltså om Lars Gustafssons välkända begrepp ”problemformuleringsprivilegiet”.
Bertil Östergren skrev 28 februari 1982 i SvD att Lars Gustafsson myntade begreppet ”i den debatt som 1980 fördes på Svenska Dagbladets kultursida”. Den debatt som Bertil Östergren syftar på fördes sommaren 1980.
Bertil Östergren har fel. Men han kan sägas ha rätt, om vi bara talar om den särskilda betydelse, som ordet fick genom debatten sommaren 1980, med deltagande av Lars Gustafsson, Sven Fagerberg, Jan Myrdal och Sven Delblanc.
Frågor:
- Lade Stig Ahlgren en enkel mening i ordet 1978, som inte är samma mening som ordet fick 1980?
- Vilken betydelse lade Lars Andersson och Jan Stålhammar i order 22 mars 1980? Har någon (Lars Gustafsson?) redan då använt ordet på det sätt som ordet användes i debatten 1980 i SvD?
- Har Lars Gustafsson tagit ordet (själva bokstäverna, inte innehållet från Stig Ahlgren?
