Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2006-08-19, 21:19
  #1
Medlem
Òðinns avatar
Vad tycker du om införande av ett svenskt "landsmål"? Jag menar standardsvenska/högsvenska kunde bilda ett bokmål, medan landsmål kunde vara ett låneordsfattig mål baserat på de mest arkaiska dialekterna/målen.

Lite liknande som Norges Nynorsk/Bokmål. Det vore ett bra sätt att bevara dialekter men samtidigt bevara den tråkiga standardsvenskan åt de stackars standardiserade 08rna & co:.

Då kunde var och en använda sitt modersmål!

Dessutom så skulle de arkaiska diftongrika dialekterna inte behöva dö ut som de nu håller på.

Ei! Öy! Au! Åo!

Funderingar?

Förväntar sig bli emotsagt och hånad! Av dialekthatare som anser att endast efterblivna idioter och äldre människor pratar dialekter.[/i]

Citat:
Ursprungligen postat av exempel
Vad tykker tu om införande å eitt svenskt landsmål. Jag meinar allmannssvensk kunni varda eitt bokmål og landsmål eitt låneordsfattugt mål basera på teim mest gamelmodig bymålen.

Tå kunni var og einn anvend modersmåle sitt.

OBS Detta var bara ett exempel med stort E!
Citera
2006-08-20, 00:46
  #2
Medlem
buyzabas avatar
Jag skulle inte bry mig mindre än vad jag kan göra nu som skåning gissar jag. Skånska språket hade säkerligen varit fortsatt diskriminerat? För danskar pratar vi östdanska, för svenskar sydsvenska. För danskar pratar bornholmare svenska. För svenskar pratar de danska.
Citera
2006-08-20, 03:14
  #3
Medlem
christgrinders avatar
Låter onekligen intressant, har också haft funderingar på något liknande. Du får gärna utveckla lite mer!
Citera
2006-08-21, 14:49
  #4
Medlem
Òðinns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av christgrinder
Låter onekligen intressant, har också haft funderingar på något liknande. Du får gärna utveckla lite mer!
Citat:
Ursprungligen postat av christgrinder
Låter onekligen intressant, har också haft funderingar på något liknande. Du får gärna utveckla lite mer!

Precis som i nynorsk så borde man utgå från de ålderdomligaste dialekterna och skapa ett standardiserat skriftspråk med gamla dialektord, former och diftogner. Men den äldsta formen är oftast rätt, men i flere fall kan det finnas skäl att ha en eller flere tilåtna former.

Bokm. > (exempel på landsmål)
Fyger - Flög > Flyger - Flaug (med uttalet au,öu, öy eller äu)
Flyter - Flöt > Flyter - Flaut
Skjuter - Sköt > Skuter - Skaut
Löper - Löpte > Hlöyper/Löyper > Hlaupte/Löypte
Böka > Bauka
Böla > Baula

Ben, Sten, -het (frihet), brev, skrev, fet, rev, meta, skrek, ren, hem, bet...
bein, stein, -heit (friheit), breiv, skreiv, feit, reiv, meita, skreik, rein, heim, beit...

Rök, Ö... > Röyk, Öya

For > Fór [four - fåor]
Skog > Skóg [skoug - skåog]
Delvis långa O:n (ó) uttalas [åo].

Få > Fá [fau / få]
Långa å:ljud blir au i vissa dialekter.

Gamla ord och formler bör återbördas. Osv

Men man måsta också ta hänsyn till flere alternativ/former för att anpassa skriftspråket till alla dialekter. Den äldsta formen är oftast den "rätta" men något standardiserat "talspråk" bör inte finnas, det är ju dialekt man skall prata man hör själv vad som är rätt.
Citera
2006-08-21, 21:52
  #5
Medlem
Låtom oss införa pluralisböjningarna, böjning efter genus, q-stavning framför v, äldre stavningar för v-ljud, alla fyra modus och mycket annat av vårt vackra äldre språk som jag inte orkar ge exempel för den ena varianten. Då stödjer jag gärna förslaget.

Även den äldre ordföljden i meninger vore trevligt som t.ex. "gud som mig hulpigt hafver" som någon sade i utvandrarserien som gick på tv nyligen.
Citera
2006-08-22, 12:11
  #6
Medlem
Òðinns avatar
Standardsvenska eller Högsvenska

Var från början ett halvtyskt kanslispråk baserat på den dialekt som pratades vid maktens centrum. Senare när en mer "standardiserad" version av skriftspråket började uppkomma så var det fortfarande ingen som pratade "som en bok", delvis som man skrev. Alla pratade dialekter, även ADELN och människor från de HÖGRE STÅNDEN överlag. Så att diftongerna försvann på 1100-talet är skitprat. PÅ senare tid har folk, tyvärr börjat prata "som en bok", eftersom många lever i den uppfattningen att ett skriftspråkenligt talspråk är det finaste och svenskaste man kan prata. Den utvecklingen började på 1800-t. och snart är de få rena dialekter som finns kvar undertryckta av standardspråket. Till en början är idéen med ett gemensamt standardiserat skriftspråk inte dum. Men skriftmålet borde ha grundats på dialekter och inte på något halvtysk kanslispråk med franska och latinska ord som en regel. Förvisso finns ännu dialekter, men dialekter med gamla böjningar, ord och uttal är få och utdöende.

Möjliga åtgärder

1) Anpassa skriftspråket till dialekterna.

2) Skapa ett "landsmål" baserat på de äldsta och renaste dialekterna. Problemen här är dialektskillnaderna och de större fårgorna. Är invandrarlsang en dialekt? Är skånska "svenskt" och hur fårhåller sig jamskan?**

3) Gör egna skriftspråk till varje dialekt (men denna åtgärd skulle skapa stor oordning).

4) Låta dialekterna dö ut, för att urvattna det svenska kulturarvet ytterliggare och sen kunna påstå att "det inte finns någon svensk kultur".*

* = Ser konstigt nog ut att vara myndigheternas planerade åtgärder.

** = Gällande Skånska och Jamska är det nog inget problem eftersom Jamskan ändå har en hel del likheter med flere rena svenska dialekter. Skånska är heller inget problem man kan ha tvenne ord eller flere för samma sak, ett ord av skånsk börd som kan användas av skåningar och ett förr andra dialekter. Skånska diftonger finns liksom Jamska, Österbottniska och Gotländska ofta i samma ord så det är heller inget problem. Älvdalskan är och andra sidan så gammal att problem kan uppstå och älvdalskan hotas, men om man utgår från att talmålet fortfarande är dialekt, och landsmål endast blir ett skriftspåk så torde det inte vara ett problem. Sen så kunde man ha flere officiella former en äldre för t.ex. Älvdalskan och en simplare och modernare för mera utslätade dialekter. Och där stora tvister uppkommer så tvingas man handla som Ivar Aasen delvis den äldsta formen är den "rätta". I Holländska och Nynorsk flinns i flere fall flere olika skrivsätt för samma ord och detta är inget problem tvärtom så ökar det människors språköra genom att vänja dem med mindre skillnader och därför göra det lättare för dem at förstå t.ex. Norska eftersom de lättare förbiser små skillnader och uppfattar helheten. Norrmän lär förstå fastlandsskandinaviska språk bättre än svenskar och danskar dels för att de redan har två mål och därför lättare förstår ett tredje och dels för att de delar uttalet med oss svenskar och skriftspråket med danskarna (då avses endast bokmålet).

Landsmål

Notera att i följande exempel tvingas jag utgå från Österbottniska eftersom de dialekter som jag har stor kännedom om är Österbottniska dialekter.

Svenska, bokmål
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Svenska, landsmål (modern)
All menniskur er född frí ok har sama verde ok rettigheiter. Teir er utrustade med förnuft ok samvete ok má handla mot varander i ein anda åv venligheit.

Svenska, landsmål (äldre)
Hvar man eru födda fría og höfum lika verde og rett. Teir hafa förstånd og samvete. Teir mega vara broderliga mot varander.

Följande exempel är endast exempel!
Citera
2006-08-22, 15:35
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Òðinn

Landsmål

Notera att i följande exempel tvingas jag utgå från Österbottniska eftersom de dialekter som jag har stor kännedom om är Österbottniska dialekter.

Svenska, bokmål
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Svenska, landsmål (modern)
All menniskur er född frí ok har sama verde ok rettigheiter. Teir er utrustade med förnuft ok samvete ok má handla mot varander i ein anda åv venligheit.

Svenska, landsmål (äldre)
Hvar man eru födda fría og höfum lika verde og rett. Teir hafa förstånd og samvete. Teir mega vara broderliga mot varander.

Följande exempel är endast exempel!

När vi ändå håller på tycker jag bokmålet bör göras om till som det var ca år 1800 (läs mitt förra inlägg). Då bevarar vi både hur svenskan skrevs förr och hur den talades för och det moderna tråkiga språket kan förkastas.
Citera
2006-08-22, 15:53
  #8
Medlem
Òðinns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av grifter
När vi ändå håller på tycker jag bokmålet bör göras om till som det var ca år 1800 (läs mitt förra inlägg). Då bevarar vi både hur svenskan skrevs förr och hur den talades för och det moderna tråkiga språket kan förkastas.

År 1800?

Kanslispråk av värsta sort?! Inga diftonger?! Föga talspråksenligt?!

Stavningar som hvad, hva, hvem, hvadan, osv... finns i somliga dialekter t.ex. Närpesdialekten (Österbottnisk) och uttalas som "kva[d], kva, köm, kvadan". Att återbörda äldre stavningar som uttalsmässigt finns i dialekter är en sak. Men det båtar föga att skriva "hafver", "qwar" eller "godt". Möjligtvis "hafer" i äld.lanmå. och "har" i yng.lanmå.

Verbböjning i plur.? Beroende på dialekter eftersom vissa dialekter har kvar böjningarna t.ex. Älvdalska så borde det finnas alternativ. Devlis det borde vara rätt att skriva på båda sätten.
Citera
2006-08-26, 22:57
  #9
Medlem
hårdkårs avatar
Tycker det låter som en kul idé. Har länge funderat på liknande, främst då att ersätta så många lånord som möjligt är. Dock bör stavning inte ändras i nämnvärd grad, utan det hela för ske stegvis. Jag är då 08, således saknas orena vokaler.
Citera
2007-04-07, 23:39
  #10
Medlem
christgrinders avatar
Det här diskuterades inte färdigt! Av någon anledning måste jag har glömt bort tråden, då jag inte tittar in allt för ofta i språkforumet (något man kan fråga sig sedan all min utbildning varit språkinriktad. )

Nåja, Òðinn påpekar något mycket nödvändigt med denna tråd, och det vore trevligt att ta det hela litet längre.

Jag skulle hemskt gärna vilja ha en lista på de mest ålderdomliga dialekterna i Sverige, så att man vet vad man kan utgå från. Ett, om än magert, exempel på svensk nynorska ska lanseras!

Så, Òðinn, har du funderat något vidare kring landsmålsprojektet?
Citera
2007-04-08, 01:41
  #11
Avstängd
cnashs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Òðinn
Vad tycker du om införande av ett svenskt "landsmål"? Jag menar standardsvenska/högsvenska kunde bilda ett bokmål, medan landsmål kunde vara ett låneordsfattig mål baserat på de mest arkaiska dialekterna/målen.

Lite liknande som Norges Nynorsk/Bokmål. Det vore ett bra sätt att bevara dialekter men samtidigt bevara den tråkiga standardsvenskan åt de stackars standardiserade 08rna & co:.

Då kunde var och en använda sitt modersmål!

Dessutom så skulle de arkaiska diftongrika dialekterna inte behöva dö ut som de nu håller på.

Ei! Öy! Au! Åo!

Funderingar?

Förväntar sig bli emotsagt och hånad! Av dialekthatare som anser att endast efterblivna idioter och äldre människor pratar dialekter.[/i]



OBS Detta var bara ett exempel med stort E!

fått idén från mig?
http://www.flashback.org/showthread.php?t=465149
ärligt tror jag att det skulle vara en ganska dum idé, och inte särskilt uppskattad. Jag menar, det räcker med ett skriftspråk. Det bästa vore isåfall att rensa ut alla onödiga utländska mode- och slangord ur rikssvenskan.
Citera
2007-04-08, 01:43
  #12
Avstängd
cnashs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Òðinn
År 1800?

Kanslispråk av värsta sort?! Inga diftonger?! Föga talspråksenligt?!

Stavningar som hvad, hva, hvem, hvadan, osv... finns i somliga dialekter t.ex. Närpesdialekten (Österbottnisk) och uttalas som "kva[d], kva, köm, kvadan". Att återbörda äldre stavningar som uttalsmässigt finns i dialekter är en sak. Men det båtar föga att skriva "hafver", "qwar" eller "godt". Möjligtvis "hafer" i äld.lanmå. och "har" i yng.lanmå.

Verbböjning i plur.? Beroende på dialekter eftersom vissa dialekter har kvar böjningarna t.ex. Älvdalska så borde det finnas alternativ. Devlis det borde vara rätt att skriva på båda sätten.

där tycker jag norskan och danskan suger. Att dom fortfarande har kvar hv och dt. Som du sa, i dom svenska dialekterna i framförallt delar av Norrland, uttalas det ju gvit eller kvit (=vit).
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback