Är situationen hopplös?

Jag har känt att jag blivit välsignad väldigt mycket i livet. Har dock fått ungefär lika många förbannelser och de har slagit hårt ibland. Med andra ord har jag gått genom många helveten, trots att jag är en högempatisk kristen kille. Säger det för att vissa förknippar motgångar med antisocial tendenser. Så här skulle jag sammanfatta mitt liv 3-15 paradis, 15-25 kamp(både härlig och dålig och ibland extremt smärtsam), 25-30(reflektioner och inte toppenliv) 31-32 studier och vila.

Just nu känner jag att elden har slocknat. Känslorna är ganska enformiga och inte särskilt starka.

Känner någon igen sig i att ha upplevt mycket motgångar att livet kan vända? Har ni känt att det varit som ödet när livet har vänt? Liksom förutbestämt?

Nej det kommer inte vända, det kommer bara fortsätta utför för dig.

Du verkar mållös. Sätt upp ett mål lär du få håg igen.

Träffsäker analys. Jag försöker sätta upp mål ibland men kommer alltid motargument som gör dem mindre eftersträvansvärda.

nej det är inte hopplöst. Du är 33? Då är du inne i en omvälvande tid, Jesus dog det året. Nu kommer det att visa sig vad du behöver göra för att gå framåt. Du kommer att gå stärkt ur detta om du försöker att ta emot det som sker under reflektion och inre sökande. Bulta, och dörren skall öppnas.

Jag försöker bulta. Men alla alternativ som är rimliga känns fel. Ska ta hand om mig och låta det som är meningen ske. Klarhet kanske nås senare som du säger.