Didem Yildirim, ”Man måste erkänna museerna som koloniala platser.

Erik Helmerson, ledarskribent på DN, ställer några relevanta frågor i sammanhanget:

Besökarna ska möta svåra frågor ganska tidigt”, säger Didem Yildirim. [...] Hon slår fast: ”Man måste erkänna museerna som koloniala platser. Erkänna makten och privilegierna, och utmana de strukturerna”. Man måste? Ursäkta och förlåt, men det låter ju inte alls som att det är ”svåra frågor” som Världskulturmuseerna är ute efter, utan enkla svar.

Missförstå mig inte. Det är klart att vi ska diskutera kolonialismens roll i museivärlden. Det kryllar av intressanta frågor. Börja gärna med: Är museer alltid en kolonial företeelse, och i så fall hur förkastligt är det? Kan man se det som att museerna också verkat antikolonialt eftersom de ökat människors förståelse för andra kulturer? Är museerna i västvärlden mer koloniala och rasistiska än i andra länder?

Näe detta funkar inte, eftersom när det kommer till något som är skapat, är värdet högre om betraktaren är medskapande, och inte alltför manipulerad i den saken. Det som tillhör det bättre, och kanske det allra bästa, kommer det finnas en uppsjö av svar för varje person. Det handlar ju lite om att respektera människor som man möter och kanske sig själv också. Det är jobbigt att trakasseras av säljare utanför ICA. Alla vill faktiskt inte teckna just det mobilabonnemanget, just då, och just där.

Rent allmänt vore det skönt att inte politisera för mycket... när det kommer till nästan allt. Det är lite jobbigt, och är vad jag inte tycker om med entrismen som pågått från och med 68. Var gärna vänster, men varför till 100% och överallt och hela tiden? Det är lite förnedrande för alla inblandade.