Universum kan sprudla av liv?

Det var lite av en diskussion på tv4:s face om detta, merparten verkar skriva "men håll käft det är självklart massa liv överallt".

Jag kan ha haft en liten delaktighet där, men det massiva resultatet är att folk anser att vetenskapen kan hålla käft för vi vet att det finns liv överallt. En del drar upp UFO, t.o.m.

Det är väl inte så konstigt. De är ju redan här 😉

https://www.tv4.se/artikel/21VsvJY3H8zNkbPs92sfP0/nya-ufo-upptaeckterna-kan-vara-utomjordingar-moejlig-foerklaring?fbclid=IwQ0xDSwMKwMFleHRuA2FlbQIxMQ ABHmaQYK8vkBqtxL0taYQsGDtzjCh4h9VB1k7-wp2PmcV_Yrfi0kXRPT2h-RV3_aem_VElUK2u3rVv_UfAFWdWWyg

"Men så kom idén att jämföra bilderna där objekten syns i direkt solljus med bilder tagna i jordens skugga. Forskarna såg då att en tredjedel av prickarna saknades."

Det framgår inte direkt av artikeln, men det handlar alltså om reflektioner från objekt i LEO, eftersom jordens skugga spelar roll?

"Några av de datum där flest reflekterande objekt syns på fotoplåtarna sammanfaller i tid med kända ufo-observationer, bland annat ”Washington flap” 1952", "Sannolikheten att upptäckten behandlas rättvist är inte jättestort. Det är så många som undviker det här ämnet."

Ingen undviker ämnet, men utan reella bevis tar ingen seriös det på allvar, så att säga. Givet att dessa "fotoplåtar" inte är en dag-för-dag grej så är det lite kul att man hävdar att det är sammanhängande med nån UFO-rapport. Det minskar trovärdigheten i rapporteringen en del.

Det andra man kunde tänka är ju såklart "Aliens, kommer hit för att flasha våra kameror på sätt vi inte ens visste om när vi tog bilderna, och sedan försvann dom utan vidare bevis". Lite som en full grabb som moonar en motorväg just när ingen åker där.

Så, jag skrev ett omfattande, genomtänkt, långt och seriöst inlägg till dig. Du klarar inte av att bemöta mina argument och börjar istället attackera min karaktär och försöker förlöjliga mig. Ad hominem åsido, låt oss gå igenom dina "argument".

Vad är naivt i min syn på hur liv och kommunikation kan se ut? Du verkar inte fatta att:

1) Liv är ingen simpel process som bara kommer igång hur lätt som helst och nästan var som helst så fort det finns flytande vatten. Ta och kolla upp Tomonori Totani's RNA studie. Totani är en japansk astrofysiker, han släppte en studie om hur svårt det är att kickstarta liv via RNA världshypotesen, och hör och häpna, precis som Stephen Webb, så menar Totani att vi kan vara ensamma i universum. Vad är din förklaring till att astrofysiker och astrobiologer som faktiskt djupdyker i ämnet, kommer fram till att vi kan vara ensamma eller nästintill ensamma i universum? Du vet, folk som faktiskt forskar i just den här frågan, inte ytliga astrofysiker som Carl Sagan eller Neil deGrasse Tyson, som bara postulerar att universum sprudlar av liv efter att ha observerat universums storlek, stjärnor och planeter. Sagan och Tyson har liksom ingen djupare förståelse för hur (o)vanligt liv är i universum eftersom de är bländade av storlek och siffror.

2) Hydrogen line är faktiskt så man kommunicerar på interstellära avstånd. Det är den mest logiska, etablerade standarden för att kommunicera med utomjordiska civilisationer. Våra astrofysiker använder vätelinjen av en anledning, och det skulle även utomjordiska civilisationer göra, om de nu finns. Vätelinjen är dessutom själva orsaken till att Wow!-signalen tas på allvar och anses vara det bästa beviset vi har i dagsläget för utomjordisk kommunikation, just precis eftersom den är så nära vätelinjen. Det är oklart om Wow!-signalen faktiskt kommer från utomjordingar dels eftersom den inte har repeterats, och dels eftersom den inte är exakt på vätelinjen. För dig som n00b som inte förstår ämnet så låter det så klart ganska logiskt att utomjordingar försöker kommunicera med oss via kryptiska och ostandardiserade "frekvenser", som vi är för teknologiskt primitiva för att hitta eller tyda, men nej, skulle utomjordingar kommunicera med oss så kommer de att göra det lika okrypterat som vi gör, via vätelinjen.

3) Ja, vårt universum är faktiskt jävligt fientligt mot liv. Hade så inte varit fallet så hade liv funnits på varenda planet, oavsett om det är en stenplanet, isjätte, gasboll eller frysande tundra till månar. Att liv mot alla odds lyckades uppstå här på jorden innebär inte att universum i övrigt inte är fientligt mot liv. Jordens atmosfär, geokemi, interplanetära omgivning och till och med vår stjärna, råkade vara ganska vänliga till liv. Som exempel, vår sol är ganska stabil och lugn jämfört med andra G-stjärnor. Andra G-stjärnor är mycket våldsamma både vad gäller solar flares och UV-strålning. Vi har också turen att ha en skyddande gasjätte som dammsuger de värsta asteroiderna. Plattektonik är också mycket fördelaktigt, så även vår måne, vårt magnetfält, osv. Det finns liksom en anledning till att varken Mars eller Venus har liv (och har högst sannolikt aldrig haft det heller; astrofysiker som hävdar det är bara optimistiska och är helt ute och cyklar). Andra astrofysiker som tror att det kan finnas liv under isen på Saturnus' och Jupiter's månar tillhör de också samma optimistiska/naiva skola, precis som du.

4) Jag är inte cynisk i sammanhanget även om jag kan vara cynisk annars. I det här sammanhanget så är jag snarare realistisk och tänker rätt. Den logiska slutsatsen är att det finns många "hurdles" till att liv kommer igång, och ju fler filter det finns för att liv ska börja, desto ovanligare blir liv som en naturlig konsekvens. Det svåraste filtret är just det, att få igång en självreplikerande RNA molekyl, vilket kräver minimum 40-60 nukleotider i korrekt ordning. Att det överhuvudtaget ska "klaffa rätt" för dessa RNA molekyler, det krävs en jävla massa trial and error för att det till slut ska bli en självreplikerande molekyl. Lägg till på det att dessa RNA molekyler senare också måste metyleras från uracil till tymin, på något vänster måste även RNA-strängarna konverteras till en dubbelhelix och kunna katalysera egna proteiner och enzymer osv (RNA klarar detta på egen hand, men inte DNA). Så komplicerad är den här processen så att till och med de främsta evolutionsbiologerna (bland annat Dawkins) inte har en aning om hur det gick till.

5) Jag är ingen "självutnämnd expert". Jag är lekman, hobbyentusiast och nörd. Jag har fortfarande mycket att lära mig i ämnet, men till skillnad från dig har jag gjort min hemläxa, och vad jag skriver i den här tråden, det är helt i linje med några av de främsta experterna i ämnet, bland annat Stephen Webb, Tomonori Totani, Peter Ward och Donald Brownlee. Vad jag inte håller med Ward och Brownlee om är deras missförstånd att encelligt liv skulle kunna vara vanligt medan flercelligt liv måste vara ovanligt. Självklart kommer encelligt liv alltid vara vanligare, men är encelligt liv vanligt så måste även flercelligt liv vara relativt vanligt som konsekvens. Sanningen är att allt liv är ovanligt. Liv uppstod på vår planet och lyckades utvecklas till flercelligt liv, intelligent liv och högre intelligens, MOT ALLA ODDS. Det är ytterst få planeter som har lyckats komma så långt; de flesta planeter som ens har lyckats få igång självreplikerande RNA molekyler har inte kommit mycket längre än så. Bara den processen, självreplikerande RNA molekyler, är ett enormt steg som kräver många rätta förutsättningar--minimum requirements--som de flesta planeter helt enkelt saknar. Och sedan stabilitet i miljarder år (inga supernovor, gamma-ray bursts osv i närheten som steriliserar hela planeten och liknande naturkatastrofer).

6) Fermiparadoxen är ett korrekt dilemma, och det enda logiska svaret på Fermiparadoxen är att liv är "vanishingly rare" och att ja, vi kan faktiskt vara ensamma. Antagligen är vi inte helt ensamma, men något åt det hållet är faktiskt så det ser ut. Men visst, gå du och tokrunka så fort nyheterna kör med lite clickbait om att de har hittat någon molekyl eller ämne i atmosfären på någon avlägsen planet som kanske är en indikation för liv, lol.

7) Liv är extremt uthålligt och anpassningsbart säger du, men det är EFTER ATT LIV HAR UPPSTÅTT!!! Det är en helt annan sak när faktisk evolution förekommer. Du kan inte jämföra det med abiogenes. Det är inte samma premisser. Det är en helt annan grej att abiotiska kemikalier och molekyler ska gå från icke-levande till självreplikerande molekyler och celler. Det är liksom där den stora brandväggen, det stora filtret, sitter. Det finns många processer och checkpoints som förhindrar liv från att uppstå. Som kolchauvinist är jag också av uppfattningen att det är bara kol som gäller, för att liv ska vara möjligt. Det är liksom ännu en minimum requirement: silikon är ganska osannolikt för liv. Ju fler krav och filter liv har, desto ovanligare och mer osannolikt blir det att liv uppstår på olika planeter.

8) Det är ganska tomt därute. Gå och läs en bok så kanske poletten trillar ner till slut.

9) Det är inte jag som har brist på fantasi, det är snarare du som har brist på kunskap. Ju mer du läser på om ämnet, desto mer kommer du att låta som mig i den här frågan.

10) Den som ska vara ödmjuk här är du, när du talar med någon som vet bättre än dig.

Det som talar emot detta är hur snabbt liv uppstod så fort jorden svalnat till en temperatur där det var möjligt. *Att* liv uppstod är bevisar ingenting eftersom vi inte skulle vara här och diskutera frågan annars, men det kunde mycket väl tagit hundratals miljoner år längre tid.

Titani har säkert gjort en korrekt studie för att testa hur sannolik en viss hypotes är, men inget säger att det var just så livet ursprungligen uppstod.

Att kalla det "standard" bara för att en enda civilisation tycker det är lämpligt är lite magstarkt och inte ens här är det någon enighet. Pyotr Makovetsky föreslog t ex pi gånger den frekvensen för att en sådan frekvens inte kan sändas ut naturligt till skillnad från direkta vätelinjen.

Det är enda motargumentet och om än bra sådant, så håller inte det heller när man skrapar på ytan som du själv mycket väl känner till, eftersom precis som du säger, så hade vi inte kunnat diskutera detta om det hade dröjt längre.

Ja precis, vi hade inte kunnat diskutera detta om liv inte uppstod så snabbt som det gjorde här på jorden. Argumentet att liv måste vara vanligt eftersom det gick fort och uppstod så fort det var möjligt här på jorden, hade haft lite mer tyngd om solen vore en långlivad K-stjärna (eller för den delen röd dvärg). Men även då, hade högre intelligens tagit form nära K-stjärnans sista år, så hade vi antagligen sagt samma sak

Och ärligt talat, varför inte? Det är en jävla tur, en slump, och något av ett mirakel att vi hann med att utveckla högre intelligens här på jorden innan allt är kört, innan solen utplånar allt liv. Snacka om bra timing! På en hypotetisk K-stjärna jorden så hade högre intelligens mycket väl kunnat dröja tiotals miljarder år och nära slutet av K-stjärnans livsvänliga era.

Värt också att ha i åtanke är att jorden och vårt solsystem är just det, ovanligt vänligt till liv. De flesta stjärnor och jordliknande planeter är inte det, och även om vissa astrofysiker menar att det finns "super Earths" som till och med är mer lämpade för liv, och att K-stjärnor borde vara ännu mer lämpliga/optimerade för liv än G-stjärnor, så återstår det att se, tills den dagen vi hittar liv på andra världar, om det kommer att vara en K-stjärna med en betydligt större version av jorden, eller om det kommer att vara ännu en G-stjärna med i övrigt mer eller mindre identisk konfiguration som vi har i vårt solsystem med stor måne, magnetfält, gasjätte, plattektonik osv. Eller så kanske vi hittar liv på Titan och då blir allt bara WTF och spelreglerna för liv ändras radikalt. Jag har dock inga förväntningar om att vi någonsin kommer att hitta utomjordiskt liv. Jag vågar påstå att det är mer sannolikt att vi hinner utrotar oss själva före vi hittar utomjordiskt liv, vilket är lite deprimerande.

Nog för att vi faktiskt inte vet hur liv uppstod här på jorden, men RNA världshypotesen är ju just den hypotesen som har starkast stöd idag inom biologin av en anledning (allt annat är ju bara lösa idéer och spekulation), så det är därför Totani har snöat in sig på just RNA. Här är hans studie, intressant läsning:

Emergence of life in an inflationary universe:
https://www.nature.com/articles/s41598-020-58060-0

Vidare vågar jag påstå att trots att vi inte vet exakt hur liv uppstod, så måste det ha gått till på ett eller annat sätt liknande det RNA världshypotesen postulerar. Detta är ingen kontroversiell position och även Dawkins har sagt just så, så jag parafraserar honom där. Visst, kvävebaserna, ribosen, aminosyrorna osv kom med hög sannolikhet från kometer och andra asteroider (vilket inte riktigt är panspermia i egentlig mening, eftersom intakt RNA inte förekommer i rymden) efter att jorden hade kylts ner tillräckligt, men sedan klossades allt ihop här på jorden på något skumt sätt som vi fortfarande inte har listat ut hur det gick till, och kanske aldrig heller kommer att förstå hur det gick till.

Just Totani och andra menar att kombinationen för att RNA ska kunna börja replikera sig självt, den kombinationen är inte enkel att få till, att det krävs korrekt kombination av RNA och att denna kombination inte bara kommer igång supersnabbt, enkelt, alltid och utan undantag. Just därför menar Totani och andra likasinnade astrofysiker/astrobiologer, att vi kan vara ensamma eller nästintill ensamma i universum. Totani har nog tillräckligt bra koll och skulle liksom inte hävda att vi kan vara ensamma i universum utan anledning.

Värt att ha i åtanke att Webb släppte sin bok 2002 och reviderade den med en ny upplaga 2015, och att Ward/Brownlee släppte deras book år 2000, och Totani publicerade studien 2020, så Totani styrker deras argument, och Totani kommer sannolikt att refereras i deras kommande upplagor eller nästa böcker (Webb håller på med en tredje upplaga senast jag kollade).

Pi gånger 1.42 är ju fortfarande en stark koppling till vätelinjen. Jag håller med Makovetsky om att det kanske vore en bra idé att använda just den frekvensen eftersom den är onaturlig, men då uppstår några logiska följdfrågor som jag hade uppskattat om du kunde besvara:

1) Använder SETI 1.42 gånger 3.14 GHz när det skickas radioteleskopsignaler? Om inte, varför inte? Om bara vätelinjen används så är det ju en astronomisk standard, vår standard. Då är det också mer sannolikt att utomjordiska civilisationer också kör med vätelinjen och bara vätelinjen, om vi inte använder något annat. Förslag är liksom bara förslag; vad använder SETI i praktiken?

2) Varför anser så många astrofysiker att det är just vätelinjen som borde användas, och blir upphetsade och lyriska när de hittar en signal jättenära vätelinjen?

2.1) Vad gör just vätelinjen attraktiv för SETI?

3) Spelar det ärligt talat någon roll om man använder någon annan frekvens än vätelinjen? Det kommer ju oavsett att vara långt mer data, mer "power juice", än vad som är normalfallet (onaturligt mycket mer data i radioteleskopsignalerna), oavsett med eller utan vätelinjen. Så det bör ju räcka med just vätelinjen eftersom den är "good enough".

Jag är osäker, men jag har för mig från våra tidigare diskussioner att du forskar professionellt inom astronomi? I så fall borde du vara lämpad för att svara på mina frågor.

Jag vidhåller att liv inte behövt uppstå fullt så snabbt bara för att vi skulle kunna diskutera här. Ser man vad som tog tid tycks flaskhalsen snarare vara från encelligt liv till mer komplexa flercelliga organismer. Fast där får man ta hänsyn till att det tog tid från första fotosyntesen tills vi fick någon högre syrehalt i atmosfären så det kunde inte ske snabbt. Det var en väldig massa järn att oxidera först vilket vi än idag lever bra på i Sverige.

Du har dock en poäng i att vi är relativt nära den punkt där jorden blir obeboelig vilket talar för att liv utvecklas så långsamt att det är osannolikt att det hinner nå vår nivå. Det säger dock bara att det kan finnas en flaskhals, inte att den är just livets uppkomst.

Det är dock lite att leta under gatlampan bara för att det är där det är tillräckligt ljust. Utrymmet för processer i tidigt skede som ingen kommit att tänka på än är enormt.

Jag orkar inte leta namn, men det finns också experter som påstår motsatsen.
1) Använder SETI 1.42 gånger 3.14 GHz när det skickas radioteleskopsignaler? Om inte, varför inte? Om bara vätelinjen används så är det ju en astronomisk standard, vår standard. Då är det också mer sannolikt att utomjordiska civilisationer också kör med vätelinjen och bara vätelinjen, om vi inte använder något annat. Förslag är liksom bara förslag; vad använder SETI i praktiken?[/quote]
Det mest kända är kanske det från Arecibo mot Messier 13 som sändes på 2,380 MHz
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_interstellar_radio_messages
Vet inte vad du fått det ifrån. Jag är fysiker, men inte alls inom astronomi.

Svårt att diskutera detta när vi inte VET hur liv uppstår.

Om intelligent liv har utvecklats kanske dom inte vill ha kontakt med oss.

Fast och andra sidan så kan det ju vara så att Jupiter skickar in asteroider mot oss. Dessutom om Jupiter inte fanns är det väl fullt möjligt att en planet bildats av asteroiderna

Det finns ju såklart alternativa, tänkbara scenarion till att det inte behöver vara så som det har varit i vårt solsystem. Vad det handlar om är stjärnans livslängd och stjärnans exergy, alltså det som inom astrofysik kallas useful work. Som fysiker är du säkert bekant med konceptet, men i alla fall. Det här med exergi ligger ju till grunden för Superman/kryptonier (även om det såklart är jävligt överdrivet där lol), och självklart även fotosyntes. Oklart i dagsläget, men sannolikt så har M-stjärnor/röda dvärgar för låg exergi för bakterier och växter att utvinna energi ifrån och kickstarta fotosyntes (och röda dvärgar är olämpliga för liv av många andra skäl utöver låg exergi). Enligt David Kipping så har K-stjärnor tillräckligt med exergi för liv, och de är ju även flera gånger mer långlivade än solen. Eftersom vi bara känner till liv runt solen så kanske G-stjärnor faktiskt är mer optimerade än andra stjärntyper för att utveckla liv, men även detta är ju oklart tillsvidare, tills vi hittar bevis för liv på andra världar. Däremot skulle jag säga att F-stjärnor är en intressant kandidat i sammanhanget. Dessa stjärnor är större än solen, och därmed naturligtvis även mer kortlivade. F-stjärnor lever i ca 2-6 miljarder år. Så med hur liv utvecklades här på jorden och i den takten i åtanke, så hade det aldrig nått något meningsfullt på F-stjärnor (solen kommer att finnas i 10 miljarder år, men vi har mindre än 1 miljard år kvar att kunna leva på jorden).

Men å andra sidan, F-stjärnor har betydligt mer exergi än solen, och därmed kanske det snabbar på mutationshastigheten och effektiviserar fotosyntesen. Oklart hur det kan vara, om liv överhuvudtaget är möjligt kring F-stjärnor med tanke på att de är större, sannolikt betydligt våldsammare, mer radioaktiv strålning (som kanske går att kringgå med optimerad atmosfär och robust magnetfält, lite längre AU-avstånd osv). Men rent hypotetiskt så skulle jag säga att det inte är helt orimligt att liv skulle kunna uppstå kring F-stjärnor och att processen till flercelligt och intelligent liv skulle kunna gå mycket fortare än vad det dröjde här på jorden. Å andra sidan så kanske deras intelligenta liv också hade uppstått låt oss säga, när det bara fanns 70 miljoner år kvar av habitability. Food for thought

Jag är övertygad om att vi kommer att eventuellt kunna lösa abiogenesfrågan den dagen vi har fixat välgörande AGI. Men tills dess lär det fortsatt vara en stor utmaning. Den människan som löser det här problemet får dock nobelpriset, 100%.

Vore intressant om du orkar leta namn senare så att vi har lite diskussion.

I alla fall, man kan såklart använda alla möjliga frekvenser i SETI, finns inget som säger att det bara absolut måste vara vätelinjen. Men vätelinjen har naturliga fördelar, är universal, naturligt tyst från bakgrundsljud (och här på jorden, internationellt och lagligt skyddad för just astronomiprojekt), symbolisk (väte som i vatten), vätelinjen penetrerar gasmoln, har en lång livslängd på 11 miljoner år, Schelling point osv, och därmed är vätelinjen de facto standarden och även prioriterad inom t.ex. Breakthrough Listen. Idag inom SETI så scannar man alla möjliga frekvenser, inte bara vätelinjen, men det ser lika tyst ut ute i universum trots det. Vilket i sig bara ger mer stöd för hur tyst och tomt det är därute, och hur ovanligt utomjordiskt liv faktiskt är. Det är en sak om man bara scannade vätelinjen, då hade "skeptikerna" kunnat argumentera för att man inte hittat liv eftersom man bara kollar efter en viss frekvens, men nej, det scannas alla möjliga signaler och frekvenser inom SETI, och ändå hittar man inga som helst tydliga spår av och otvetydigt bevis för liv.

Det var några år sedan nu när vi diskuterade sist, har för mig att du var fysiker och du diskuterar ju ofta i astronomitrådar, så jag tänkte att du kanske är astrofysiker eller något liknande.


Varför skulle de inte vilja ha någon kontakt med oss? Vi letar ju som tokiga dårar efter intelligent liv, både på professionell nivå inom olika astronomiska institutioner och på individuell nivä där hobbyastronomer har sina teleskop riktade åt olika håll. Situationen skulle givetvis vara exakt likadan för övriga utomjordiska civilisationer.

Den här föreställningen om att utomjordiska civilisationer är asociala eller till och med anti-sociala, det kan man direkt avfärda. Utomjordingar känner sig nog exakt lika ensamma som vi gör, och är självklart ganska intresserade av att hitta liv ute i universum, om inte annat för att gå till botten med frågan om de också är ensamma därute.

Det skulle kräva jävla många asteroider som lyckas kringgå Jupiter's gravitation för att så småningom lyckas bilda en planet. Det är mycket ovanligt att Jupiter skickar asteroider hit. Ett fåtal slinker igenom och lyckas massutrota liv, men det är ändock ganska ovanligt, annars hade vi inte haft liv kvar på jorden vid det här laget, och definitivt inga människor.

Vi letar, för vi vill veta om. Men att verkligen FÅ kontakt är nog så farligt att vi snarare borde skydda oss.

Jag menar, här på planeten där alla är en och densamma, kan vi inte slutas slåss av diverse och ibland även utan, anledningar.

Nu är det ju troligtvis så att oavsett om civilisationen vi få kontakt på är miljoner år före oss - så kan dom inte på rimlig tid ta sig hit, och det innebär även att vi inte kan prata med dom på nåt vettigt sätt. Lite av en tur i oturen, skulle vi hitta en civilisation därute.

Nej. Det är inte det minsta farligt, de skulle inte hinna/kunna ta sig hit, de skulle inte ens hinna upptäcka oss och vi är mycket sannolikt helt borta den dagen de har upptäckt oss, och även om, låt säga, de kan ta sig hit och hinner upptäcka oss i god tid, så kommer vi tills den dagen de har nått jorden, att vara en betydligt mer avancerad och farlig civilisation som kan ge dem en ordentlig match (vi är faktiskt ganska farliga redan i dagsläget). Så vi har absolut inget att oroa oss över när det kommer till läskiga aliens, och Stephen Hawking var bara alarmistiskt och snackade skit i den här sakfrågan.

So what? Vi har inget att oroa oss över när det kommer till utomjordingar. Den här föreställningen om att utomjordingar är totalt teknologiskt överlägsna och kan göra i stort sett vad som helst och har gudaliknande teknologi, det är bara Hollywoodföreställningar (bokstavligt talat, kolla bara The Day the Earth Stood Still med Keanu Reeves, lol, eller första Species filmen som faktiskt har just SETI som en plot point). I själva verket är de långt ifrån vår nivå, och om de mot alla odds faktiskt lyckats nå högre intelligens och kan bygga teknologi, så kommer de att ligga på vår nivå give or take några århundraden, och de kommer att befinna sig på ett mycket tryggt avstånd (antagligen utanför vår galax), och de kommer att vara helt harmlösa för oss. Det är inte lättare för dem att ta sig hit än vad det är för oss att färdas till deras planeter. Aliens lyder under samma fysikens lagar som vi gör, de kan utveckla exakt samma teknologi som vi kan ta fram, varken mer eller mindre, och vi kommer i allra högsta grad att vara redo den dagen de når jorden och vill utplåna oss.

Detta förutsatt att de ens skulle lyckas hitta oss till att börja med. Det är svårare att hitta oss än vad det är att finna en nål i en enorm höstack. Det här med SETI är lite av en one-way street. Vi kanske råkar upptäcka deras radiosignaler, vi skickar radiosignaler åt deras håll, när det väl kommit fram så kanske utomjordingarna är borta, har förintat sig själva eller migrerat till ett helt annat solsystem, eller liknande scenarion. Ljusets hastighet är en ganska långsam konstant.

Ja exakt, och just därför har vi absolut inget att frukta från utomjordingar om en miljon år. Om en miljon år så har vi koloniserat hela solsystemet och kanske även stora delar av vår galax (förutsatt att det överhuvudtaget är möjligt att färdas stora avstånd snabbt). Utomjordingar borde snarare frukta oss.