2006-08-13, 13:12
#1
Detta utspelade sig för ca 3 månader sen då jag fixade 8 stjärnformade svarta microdots, min kran berättade att dom skulle vara väldigt starka, ett råd som jag inte riktigt lyssnade på, jag sket i vilket, jag har ju tagit syra tidigare, första gången tog jag två hoffisar och det gick finfint och då hade jag en galet skön och intensiv tripp.
Men men, back to the story, jag bestämde mig för att 1 microdot skulle vara alldeles för liten så jag slängde i mig 2,5 st, satte mig i soffan och började invänta effekt, mina kompisar beställde två pizzor samtidigt då vi bara väntade, nån gång under tiden när vi väntar börjar tiden kännas helt annorlunda och jag har svårigheter med att avgöra om vi kommer vara i tillräckligt normalt skick för att betala för pizzorna, frågar nästan hela tiden om pizzagubben har kommit, om vi redan betalat, om vi kan betala, osv, tillslut inser jag att mina frågor är bara ett virrvarr av följdfrågor, och ser att vi redan fått pizzorna, min kompis börjar bara vräka i sig så mycket som möjligt och jag tycker att han ser ut som ett riktigt svin, fettet från pizzan bara skvätte överrallt och jag fick en skrattnojja som hette duga, satt säkert och garvade i ca 15 min.
Nån gång därefter börjar jag få lite dåliga vibbar av hela köret, jag försöker intala mig själv att allt är lugnt och går till toaletten, toaletten som polaren hade var väldigt liten, det var ca 0,5 meter i avstånd från varje vägg och dörren, och när jag stängde dörren så kunde jag höra mina vänner snacka, nu börjar det kännas att verkligheten rinner ur händerna på mig, jag kan inte längre känna att jag andas och känslo-omvandlingen kommer så fort att jag inte vet vad jag ska göra, det känns som om jag har käften full med sandpapper (konstigt, jag vet) och jag försöker på alla sätt hålla kontakten med verkligheten.
När jag öppnar toadörren känns det som om det är en massa onda varelser som håller mig fast där jag är, och jag bestämmer mig för att kyla ansiktet med iskallt vatten för att jag ska ha någon som helst kontakt med verkligheten, när jag väl gör det så märker jag efter ett tag att jag inte ens känner vattnet, och rädslan för att dö blir värre, jag stamplar ut ur toaletten, för att sedan höra då mina två polare (som då var amatörer på syra) bara skriker "Faaan vi ser färger, shiit vi måste ta mer, helvette galet" Jag börjar kolla dom i ögonen och skriker "FÖRIHELVETTE, hur kan ni vilja ha mer av det här, asså det här är ett helvette"
Jag börjar bli snurrigare och snurrigare, när jag kollar på mina händer ser det som om mina fingrar smälter ihop och sen kommer en känsla som kan beskrivas som "Att vara en främling som styrde sin egen kropp" kände inte igen mig själv. Jag började kyla ner mitt ansikte igen samtidigt började jag rabbla upp mitt namn, personnummer, osv, bara för att inte glömma vem jag är.
Jag går ut ur toaletten för att kunna kommunicera med mina vänner,
Plötsligt knackar det på dörren, min kompis går och öppnar och jag springer tillbaka till toaletten för att gömma mig (värsta scenariot, poliser) det var en nynazist bakom dörren, en kille som är runt 2 meter lång och väger säkert 120kilo, men han var inte tjock utan galet stor bara, han började propagera om sina åsikter gentemot invandrare.
Sedan började han berätta om sina psykoser som han hade haft (när han hörde att vi tagit syra) och babblade en massa skit, det värsta var att jag inte kunde ignonera det han sa.
Allting som han sa fastnade och jag trodde att jag skulle bli nazist (eller nåt liknande) eftersom jag själv ofta är så jävla mottaglig mot allting när jag är trippad, medans han satt där började jag nojja mig för att han kanske egentligen var polis och ute efter oss, jag mådde piss ett tag och när jag försökte stänga ögonen för att stänga av mig från verkligheten så var det som om mina ögonlock fortfarande var öppna.
Jag befann mig i gränslandet mellan verklighet och ett helvette jag aldrig beskådat tidigare och jag visste inte hur jag skulle göra för att ta mig ur snetrippen.
Jag minns att jag satte mig på golvet i hans skolåda och försökte begrava ansiktet dit någonstans för att försöka koppla av, vilket inte gick eftersom mina tankar var intensivare än någonsin, jag lärde mig att det inte gick att koppla av, utan att jag var tvungen att möta all min rädsla, mina kompisar frågade mig hela tiden vad som var fel men jag kunde bara prata i imperfekt "Jag mådde dåligt, jag trodde jag skulle dö, det fanns ingen presens, bara imperfekt.
nynazisten som kom dit garvade bara och efter ett tag tog killen några lugnande och stack därifrån, jag mådde fortfarande dåligt..
Flera gånger gick jag för att spy, blev bara blekare, egodöden blev intensivare, efter ett tag när jag spytt ut nästan allting som min mage innehöll, började jag känna mig relativt normal.
Mina vänners tripp var inte mycket längre än min vilket får mig att tro att microdotsen innehöll något annat som var galet intensivt men som kanske inte var lsd, efteråt drog mina vänner till krogen medans jag själv drog hem för att ta det lugnt, dom berättade efteråt att när dom hade varit på kroget så hade dom båda bara haft en "övermänsklig" och övernaturligt bra känsla, och att dom hade levt loppan därborta, tyvärr kunde jag inte glädja mig så mycket för deras upplevelse eftersom jag själv hade mött döden i vitögat.
Det här var min första snedtripp, det avskräckte mig för stunden från att prova hallucinogener, men i längden har det gjort så att min respekt för LSD och liknande blivit fan så mkt större än tidigare, jag vet inte vad som gjorde att jag kom in i snedtrippen, set och setting var bra från början så det kan omöjligen ha varit nynazistens fel från början.
Men jag hoppas att inte ens min värsta fiende får en sån snedtripp som jag, jag hade tur att den inte varade 12 timmar för då vet jag inte vad jag hade gjort, kände mig påverkad i ca 4 tim sammanlagt.
Men men, back to the story, jag bestämde mig för att 1 microdot skulle vara alldeles för liten så jag slängde i mig 2,5 st, satte mig i soffan och började invänta effekt, mina kompisar beställde två pizzor samtidigt då vi bara väntade, nån gång under tiden när vi väntar börjar tiden kännas helt annorlunda och jag har svårigheter med att avgöra om vi kommer vara i tillräckligt normalt skick för att betala för pizzorna, frågar nästan hela tiden om pizzagubben har kommit, om vi redan betalat, om vi kan betala, osv, tillslut inser jag att mina frågor är bara ett virrvarr av följdfrågor, och ser att vi redan fått pizzorna, min kompis börjar bara vräka i sig så mycket som möjligt och jag tycker att han ser ut som ett riktigt svin, fettet från pizzan bara skvätte överrallt och jag fick en skrattnojja som hette duga, satt säkert och garvade i ca 15 min.
Nån gång därefter börjar jag få lite dåliga vibbar av hela köret, jag försöker intala mig själv att allt är lugnt och går till toaletten, toaletten som polaren hade var väldigt liten, det var ca 0,5 meter i avstånd från varje vägg och dörren, och när jag stängde dörren så kunde jag höra mina vänner snacka, nu börjar det kännas att verkligheten rinner ur händerna på mig, jag kan inte längre känna att jag andas och känslo-omvandlingen kommer så fort att jag inte vet vad jag ska göra, det känns som om jag har käften full med sandpapper (konstigt, jag vet) och jag försöker på alla sätt hålla kontakten med verkligheten.
När jag öppnar toadörren känns det som om det är en massa onda varelser som håller mig fast där jag är, och jag bestämmer mig för att kyla ansiktet med iskallt vatten för att jag ska ha någon som helst kontakt med verkligheten, när jag väl gör det så märker jag efter ett tag att jag inte ens känner vattnet, och rädslan för att dö blir värre, jag stamplar ut ur toaletten, för att sedan höra då mina två polare (som då var amatörer på syra) bara skriker "Faaan vi ser färger, shiit vi måste ta mer, helvette galet" Jag börjar kolla dom i ögonen och skriker "FÖRIHELVETTE, hur kan ni vilja ha mer av det här, asså det här är ett helvette"
Jag börjar bli snurrigare och snurrigare, när jag kollar på mina händer ser det som om mina fingrar smälter ihop och sen kommer en känsla som kan beskrivas som "Att vara en främling som styrde sin egen kropp" kände inte igen mig själv. Jag började kyla ner mitt ansikte igen samtidigt började jag rabbla upp mitt namn, personnummer, osv, bara för att inte glömma vem jag är.
Jag går ut ur toaletten för att kunna kommunicera med mina vänner,
Plötsligt knackar det på dörren, min kompis går och öppnar och jag springer tillbaka till toaletten för att gömma mig (värsta scenariot, poliser) det var en nynazist bakom dörren, en kille som är runt 2 meter lång och väger säkert 120kilo, men han var inte tjock utan galet stor bara, han började propagera om sina åsikter gentemot invandrare.
Sedan började han berätta om sina psykoser som han hade haft (när han hörde att vi tagit syra) och babblade en massa skit, det värsta var att jag inte kunde ignonera det han sa.
Allting som han sa fastnade och jag trodde att jag skulle bli nazist (eller nåt liknande) eftersom jag själv ofta är så jävla mottaglig mot allting när jag är trippad, medans han satt där började jag nojja mig för att han kanske egentligen var polis och ute efter oss, jag mådde piss ett tag och när jag försökte stänga ögonen för att stänga av mig från verkligheten så var det som om mina ögonlock fortfarande var öppna.
Jag befann mig i gränslandet mellan verklighet och ett helvette jag aldrig beskådat tidigare och jag visste inte hur jag skulle göra för att ta mig ur snetrippen.
Jag minns att jag satte mig på golvet i hans skolåda och försökte begrava ansiktet dit någonstans för att försöka koppla av, vilket inte gick eftersom mina tankar var intensivare än någonsin, jag lärde mig att det inte gick att koppla av, utan att jag var tvungen att möta all min rädsla, mina kompisar frågade mig hela tiden vad som var fel men jag kunde bara prata i imperfekt "Jag mådde dåligt, jag trodde jag skulle dö, det fanns ingen presens, bara imperfekt.
nynazisten som kom dit garvade bara och efter ett tag tog killen några lugnande och stack därifrån, jag mådde fortfarande dåligt..
Flera gånger gick jag för att spy, blev bara blekare, egodöden blev intensivare, efter ett tag när jag spytt ut nästan allting som min mage innehöll, började jag känna mig relativt normal.
Mina vänners tripp var inte mycket längre än min vilket får mig att tro att microdotsen innehöll något annat som var galet intensivt men som kanske inte var lsd, efteråt drog mina vänner till krogen medans jag själv drog hem för att ta det lugnt, dom berättade efteråt att när dom hade varit på kroget så hade dom båda bara haft en "övermänsklig" och övernaturligt bra känsla, och att dom hade levt loppan därborta, tyvärr kunde jag inte glädja mig så mycket för deras upplevelse eftersom jag själv hade mött döden i vitögat.
Det här var min första snedtripp, det avskräckte mig för stunden från att prova hallucinogener, men i längden har det gjort så att min respekt för LSD och liknande blivit fan så mkt större än tidigare, jag vet inte vad som gjorde att jag kom in i snedtrippen, set och setting var bra från början så det kan omöjligen ha varit nynazistens fel från början.
Men jag hoppas att inte ens min värsta fiende får en sån snedtripp som jag, jag hade tur att den inte varade 12 timmar för då vet jag inte vad jag hade gjort, kände mig påverkad i ca 4 tim sammanlagt.
