Läste följande krönika i Skånska Dagbladet i torsdags:
Det som slår en är inte bara sektbeteendet och bristen på självkritik utan även moderpartiets flathet. SSU känns lite som sossarnas egna SA och är ett smidigt sätt att hålla borta det värsta smutsarbetet från SAP. Att dessa männiksor dessutom kommer sitta och styra över vårt land om tio år är ännu mer tragikt.
Citat:
Ursprungligen postat av Erik Hultgren
Jag älskar er”!
Så inledde Göran Persson sitt tal i Almedalen i år och orden var riktade direkt till de tusen SSU:arna som var på plats. Direkt intill scenen stod de med plakat av olika budskap, en stor Marx-flagga, en banderoll med budskapet ”fuck Maud”, den kära Kubaflaggan lämnades dock kvar på deras läger mot löfte att även EU-flaggan togs bort.
SSU är intressant av två olika anledningar. Det ena är att större delen av det socialdemokratiska etablissemanget, politiker, tjänstemän och ministrar har fått sin politiska uppväxt där och så kommer det även vara i framtiden. Det andra är hur den uppväxten ser ut. De flesta känner säkert till uppdagandet av SSU:s bidragsfusk för cirka ett år sedan. Det var på det sättet som Pär Nuder, Margot Wallström, Ibrahim Baylan och många många fler inledde sina karriärer i partiet. Frågan är hur framtidens socialdemokrater fostras idag.
Det är naturligtvis inget jag kan uttala mig om med säkerhet, jag kan ju enbart se hur de beter sig utåt. Det är sannerligen ingen vacker syn. När jag för några dagar sedan gick på bio möttes jag av deras nya reklamfilm som handlar om valet mellan ett rött samhälle eller ett blått. Höstens val liknas närmast vid ett val mellan ett samhälle där alla är lyckliga och hjälps åt eller ett där människor svälter på gatan och ingen bryr sig nämnvärt. Kampanjen har pågått ett tag. Tidigare gjorde jag ett test på deras hemsida gör att se om jag var röd eller blå. Dessvärre tyckte jag varken att bara de rika ska få sjukvård, att män ska ha högre lön än kvinnor eller att all typ av samarbete var dåligt. Så jag blev röd. Numera har de släppt en film där huvudpersonen i den blå staden får gå i fattigskola när pengarna börjar sina och sedermera dör när de inte kan betala för att hålla igång respiratorn. På deras hemsida kan man vandra runt i en röd och blå stad och besluta över den. Där får man bland annat veta att borgerligheten vill införa skoluniform på mellanstadiet, höja priserna på läkemedel, sänka skatterna med 250 miljarder och förvandla Sverige efter amerikansk modell. Det ska även kosta med sjukvård med en borgerlig regering, till och med så mycket att de flesta kommer tvingas ta banklån för att kunna gå till läkaren. Allt detta ligger under rubriken ”här kan du se vad du väljer mellan i höst”.
Visst är jag medveten om att alla partier vinklar åsikter och fakta för att passa sina egna syften, man lyfter fram det bästa med sitt eget parti och det sämsta med motståndaren, men någonstans har SSU passerat en gräns. Man undrar lite för sig själv hur de skulle agerat om Allians för Sverige lanserat en hemsida där man fick veta att valet står mellan sund borgerlig politik eller skatt på 100%, förstatligande av alla företag och införandet av femårsplaner.
Samtliga kampanjer jag sett med SSU har enbart handlat om att smutskasta motståndarna och oftast med lögnen som metod. Om man tyckte deras plakat vid Görans almedalstal var skrämmande skulle man sett resten av veckan. Iklädda masker som föreställde de borgerliga partiledarna gick man och slog på arbetslösa, sågade sönder hus och lät Maud kasta ner ungar i soptunnor. Bli inte förvånad om du i framtiden slår upp en ordlista och ser att SSU står som synonym till orden lögn, smutskastning och ”dirty campaigning”. Det är där framtidens statsministrar, kommunalråd och europaparlamentariker fostras. Ett ställe där allt är tillåtet för att hindra sina meningsmotståndare.
Att man tutar i unga människor rena lögner är inte det enda som är uppseendeväckande. Jag kan som sagt omöjligt säga hur det internt går till inom SSU. För det skulle jag ju bli tvungen att lösa medlemskap, hemska tanke. Däremot har jag träffat en del personer som varit medlemmar, men sedermera gått ut. Ibland har det handlat om att man ändrat ideologi, andra gånger att man inte gillade att den lokala klubben samarbetar man revolutionär kommunistisk ungdom eller har bilder av Lenin och Stalin upphängda på väggarna. Att vara med i SSU verkar vara ungefär som ett lotteri. Beroende på var man befinner sig kan man få allt från stalinkramande kommunister till funktionssocialister. Om ens barn är med i SSU får man nog fråga både en och två gånger vad det är för folk där och vad de får lära sig.
Så inledde Göran Persson sitt tal i Almedalen i år och orden var riktade direkt till de tusen SSU:arna som var på plats. Direkt intill scenen stod de med plakat av olika budskap, en stor Marx-flagga, en banderoll med budskapet ”fuck Maud”, den kära Kubaflaggan lämnades dock kvar på deras läger mot löfte att även EU-flaggan togs bort.
SSU är intressant av två olika anledningar. Det ena är att större delen av det socialdemokratiska etablissemanget, politiker, tjänstemän och ministrar har fått sin politiska uppväxt där och så kommer det även vara i framtiden. Det andra är hur den uppväxten ser ut. De flesta känner säkert till uppdagandet av SSU:s bidragsfusk för cirka ett år sedan. Det var på det sättet som Pär Nuder, Margot Wallström, Ibrahim Baylan och många många fler inledde sina karriärer i partiet. Frågan är hur framtidens socialdemokrater fostras idag.
Det är naturligtvis inget jag kan uttala mig om med säkerhet, jag kan ju enbart se hur de beter sig utåt. Det är sannerligen ingen vacker syn. När jag för några dagar sedan gick på bio möttes jag av deras nya reklamfilm som handlar om valet mellan ett rött samhälle eller ett blått. Höstens val liknas närmast vid ett val mellan ett samhälle där alla är lyckliga och hjälps åt eller ett där människor svälter på gatan och ingen bryr sig nämnvärt. Kampanjen har pågått ett tag. Tidigare gjorde jag ett test på deras hemsida gör att se om jag var röd eller blå. Dessvärre tyckte jag varken att bara de rika ska få sjukvård, att män ska ha högre lön än kvinnor eller att all typ av samarbete var dåligt. Så jag blev röd. Numera har de släppt en film där huvudpersonen i den blå staden får gå i fattigskola när pengarna börjar sina och sedermera dör när de inte kan betala för att hålla igång respiratorn. På deras hemsida kan man vandra runt i en röd och blå stad och besluta över den. Där får man bland annat veta att borgerligheten vill införa skoluniform på mellanstadiet, höja priserna på läkemedel, sänka skatterna med 250 miljarder och förvandla Sverige efter amerikansk modell. Det ska även kosta med sjukvård med en borgerlig regering, till och med så mycket att de flesta kommer tvingas ta banklån för att kunna gå till läkaren. Allt detta ligger under rubriken ”här kan du se vad du väljer mellan i höst”.
Visst är jag medveten om att alla partier vinklar åsikter och fakta för att passa sina egna syften, man lyfter fram det bästa med sitt eget parti och det sämsta med motståndaren, men någonstans har SSU passerat en gräns. Man undrar lite för sig själv hur de skulle agerat om Allians för Sverige lanserat en hemsida där man fick veta att valet står mellan sund borgerlig politik eller skatt på 100%, förstatligande av alla företag och införandet av femårsplaner.
Samtliga kampanjer jag sett med SSU har enbart handlat om att smutskasta motståndarna och oftast med lögnen som metod. Om man tyckte deras plakat vid Görans almedalstal var skrämmande skulle man sett resten av veckan. Iklädda masker som föreställde de borgerliga partiledarna gick man och slog på arbetslösa, sågade sönder hus och lät Maud kasta ner ungar i soptunnor. Bli inte förvånad om du i framtiden slår upp en ordlista och ser att SSU står som synonym till orden lögn, smutskastning och ”dirty campaigning”. Det är där framtidens statsministrar, kommunalråd och europaparlamentariker fostras. Ett ställe där allt är tillåtet för att hindra sina meningsmotståndare.
Att man tutar i unga människor rena lögner är inte det enda som är uppseendeväckande. Jag kan som sagt omöjligt säga hur det internt går till inom SSU. För det skulle jag ju bli tvungen att lösa medlemskap, hemska tanke. Däremot har jag träffat en del personer som varit medlemmar, men sedermera gått ut. Ibland har det handlat om att man ändrat ideologi, andra gånger att man inte gillade att den lokala klubben samarbetar man revolutionär kommunistisk ungdom eller har bilder av Lenin och Stalin upphängda på väggarna. Att vara med i SSU verkar vara ungefär som ett lotteri. Beroende på var man befinner sig kan man få allt från stalinkramande kommunister till funktionssocialister. Om ens barn är med i SSU får man nog fråga både en och två gånger vad det är för folk där och vad de får lära sig.
Det som slår en är inte bara sektbeteendet och bristen på självkritik utan även moderpartiets flathet. SSU känns lite som sossarnas egna SA och är ett smidigt sätt att hålla borta det värsta smutsarbetet från SAP. Att dessa männiksor dessutom kommer sitta och styra över vårt land om tio år är ännu mer tragikt.
