En dimension är helt enkelt en riktning.
3D = Upp/ner + Höger/vänster + Fram/bak
4D = 3D + en ny riktning (tid t.ex. Kollektivt kallas dessa 4 riktiningar för ”rumtiden”)
5D = 4D + en till riktning
Så ja, 5D är väl helt enkelt ”bara” en ny riktning, precis som de 4 föregående.
De 3 första dimensionerna är enkla för oss människor att förstå. Men den fjärde är lite svårare, för vi upplever bara att vi färdas åt det ena hållet (framåt i tiden). Förutom i svarta hål, där rum och tid kan byta ”plats”/”effekt”.
Och dimensionerna över det är svåra att resonera kring. Men det finns goda grunder att tro att det finns fler riktningar.
Dimensionerna utöver dessa är väldigt svåra att greppa, i alla fall för mig. Jag tror att jag bara förstår på en nybörjarnivå.
Men hittills har det varit den enda möjliga förklaringen för allt som vi kan observera i universum. Från den minsta partikel till hela universum (and beyond). Jag har för mig att ingen annan logiskt korrekt förklaring existerar i dagsläget. Ingen annan teori ger en matematiskt korrekt förklaring till precis allt i universum. Bara strängteorierna klarar det. Andra teorier förklarar bara ena sidan, och samtidigt misslyckas att kombineras med andra sidor
T.ex. att gravitationen är så otroligt svag och stärks/försvagas i den mån det gör. Gravitationen är svagare än andra krafter (såsom de vi upplever av magnetism eller att atomernas beståndsdelar är nära nog omöjliga att bryta).
Min uppfattning är att den enda förklaringen till detta är att gravitationen går ut i fler riktningar, den smetas ut åt riktningar bortom vårt klassiska ”synfält”
Det kan på köpet också förklara de oförklarliga gigantiska gravitationsfält runtom i universum som till synes kommer från ingenstans
Nästan som om vi bara ser hur mycket värme en brasa avger på västra sidan. Men den observationen misslyckas med att förklara var all annan värme tar vägen. Hade man kunnat observera högersidan så hade man nog kunnat förklara var all värme tar vägen.
Och här blir det jävligt intressant och helt jävla bisarrt och sjukt. Det passar ihop med D-branes (också ursprunget ur ströngteorierna) som förklarae universums existens genom att två endimensionella ”bran” kolliderade i 11-dimensionell rymd.
M-teorin har av en ren slump gång på gång förklarat andra tidigare oförklarliga fenomen. Problemet är det inte gör att bevisa i dagsläget. Den kan vara fel, men den har hittills gjort ett fantastiskt jobb att förklara vad som helst gång på gång, utan att något alternativ upptäckts
Detta innebär i praktiken att det kan vara teoretiskt möjligt att kommunicera med andra dimensioner genom att använda gravitation som kanal
Flera helt matematiskt korrekta teorier om universum kräver många fler dimensioner, 11 har jag för mig krävs av strängteorierna
M-theory som jag har för mig att det kallas - för att alla olika strängteorier har visat sig vara olika perspektiv på samma sak. Forskarna trodde länge att de var olika teorier och höll på att ge upp dem eftsom flera olika men något liknande teorier alla var lika bra på att förklara allt och det kändes som en återvändsgränd — tills man insåg att alla teorier var samma teori. Olika perspektiv, men alla kunde grupperas inom M-teorin.
Så jävla coolt tycker jag det är.
Någon får rätta mig om jag missuppfattat teorierna. Jag är ingen forskare, jag finner bara universum intressant
__________________
Senast redigerad av .-fuckYUO-. 2024-04-03 kl. 23:37.
