Arvinge har lånat av den avlidne - hur löser man det?

Vad gäller vid en bodelning där en part har lånat pengar av den avlidne?

I gällande exempel finns tre arvingar varav en lånat 1msek av den avlidne.

Bouppteckning beräknas till 10 msek

10/3 = 3 333 333 per person.

Part ett och två får 3,3 och part tre med lånet får 2,3 och så är de kvitt?

Eller hur funkar det rent juridiskt? Det borde finnas någon praxis? Att part tre måste lösa sitt lån på 1 msek och sen få ut 3,3

Eller få ut en del av sitt arv, lösa skulden och få ut resten?

De andelar av lånet som inte är till arvingen ska gå till de andra arvingarna.

Om tillgångarna inkluderar fordran på 1 mkr så stämmer det. De delar på resterande 9mkr och den skuldsatte tar 2,3. Övriga 3,3.

Ja, men typ så. I bouppteckningen tas det upp som en skuld till dödsboet och enklast är att reglera allt vid arvsskiftet. Arvingarna bestämmer ju tillsammans hur arvet ska fördelas och enklast är att part 3 får en miljon mindre efter att skulden räknats av från arvet.

I teorin skall han antingen betala sin skuld till dödsboet, eller så har dödsboet en fordring som arvtagarna skall dela på.

Rent praktiskt tar man väl och räknar ut vad detta innebär och delar pengarna därefter och kvittar skulden?

Jag förstår inte vad detta betyder / innebär. Kan du förtydliga med ett exempel?

Att räkna av dödsboets fordran vid fördelningen är rimligen den enklaste vägen. Större problem om lånet belöpt på större belopp än vad fördelningen skulle ha gett till respektive arvtagare och den som lånat inte hade möjlighet att lösa lånet.

Jag tänker då att man kan göra enligt det teoretiska sättet eller räknar vad det innebär: man delar övriga tillgångar i boet lika och delar fordringen också lika mellan arvvingarna. De två skuldfria får alltså varsin tredjedel av den avlidnes rätt att kräva den tredje på pengar vilket förhoppningsvis han får möjlighet att lösa i framtiden. Han kan ju iofs lösa en del av skulden med arvet vilket man bör kunna lösa vid arvsskiftet.

Är det mycket pengar det rör sig om kanske det kan vara läge att kontakta jurist för att få rätt på det praktiska (så att t.ex. inte den tredje står där med mindre arv och samtidigt fullt skuldsatt eller något annat fel i skiftet).

Arvingar får sitt, den som häftar i skuld till boet får motsvarande skulden mindre. Bara annan väg att resonera kring det, slutsumman skall bli densamma.

Har parterna avvikande uppfattning om hur det skall lösas?

Borde det inte räknas in någon form av ränta på ”lånet” även om det nu är till ett av arvingarna?

Scenariet du målade upp i sista tolkade jag som ungefär Anders, Bengt och Calle är arvvingar och i boet hittar de 9mille på banken, och en skuldsedel där det står att Calle är skyldig 6mille till den avlidne, då blir det svårt att låta Calle få motsvarande mindre.

Delar man jämnt utan att likvidera tillgångar så får de 3mille från bankkontot var och rätt att kräva Calle på 2mille. Calles rätt att kräva sig på 2mille går upp i juridisk rök, men ingen annan får den rätten. Calle kan härvid betala Anders och Bengt två mille var, men blir alltjämnt skyldig dem 1mille var. Hade det varit mer pengar eller mindre skuld så hade det blivit pengar över för Calle också.

Jag föreslog jurist för att säkra att slutsumman faktiskt blir rätt, så att t.ex. inte Calle blir stående utan pengar och likväl en skuld på 2mille vardera till Anders och Bengt eller något annat tokigt. Jag noterar nämligen att vad det kommit överens i arvsskifteshandlingen är vad som slutligen gäller och det behöver nödvändigtvis inte betyda att de ärver lika i någon viss mening.