Fler här som blivit uppsagda pga. ointresse/ålderströtthet?

Jag blev uppsagd från mitt tjänstemannajobb i höstas. På pappret står det att orsaken var arbetsbrist. I själva verket ville arbetsgivaren bli av med mig och gjorde därför en omorganisation på avdelningen och min tjänst försvann.

Jag har ärligt talat full förståelse för att de gjorde såhär. Jag har arbetat på företaget i ca 20 år och blir snart 60 år. Jag har haft ett hyfsat kvalificerat jobb och tjänade knappt 60k/månad. De senaste åren har jag känt att jag inte riktigt orkat med de arbetsuppgifterna som är av svårare karaktär. Det har känts för svårt och jobbigt helt enkelt. De flesta av dessa uppgifter har jag lyckats få yngre och mer karriärsugna kollegor att utföra. Jag har mer och mer ägnat mig åt rena rutinuppgifter. Vår förra chef hade minst sagt dålig koll på hur jag presterade på jobbet och jag gick därför under radarn en längre tid.

Förra året fick vi en ny chef och han upptäckte tämligen omgående vad som försiggick. De ville inte ge mig en tjänst med bara lättare uppgifter av rutinkaraktär och det slutade alltså med att jag blev uppsagd.

Jag har lön till och med april i år. Därefter blir det A-kassa och inkomstförsäkring. Det kommer inte att gå någon nöd på mig den närmaste tiden, men så småningom måste jag nog tyvärr skaffa ett billigare boende.

Finns det fler här som råkat ut för ungefär samma sak? Vad tror ni att det beror på att man liksom tappar orken och inte längre klarar mer krävande uppgifter? Fysiskt sett är det inga fel på mig. Jag blev liksom bara less på allt och ville bara gå hem och se på TV eller något annat hjärndött.

Får se om jag lyckas landa något nytt jobb nu. I min bransch är jag körd nu. Vill göra något helt annat de sista 5-6 åren innan pension. Finns brevbärarjobb kvar? Det känns som något jag skulle kunna klara av.

Vad var det för typ av tjänst du hade?

Det är hård konkurrens om de allra enklaste jobben, hundratals sökande är inte ovanligt.

Brevbärare är ett extremt fysiskt krävande jobb som de flesta 20 åringar hade haft problem med. En 60 åring ska inte tänka på det.

Jag gick innan jag fyllde 60 självmant. Jobbet blev till en börda helt enkelt. Sov dåligt att var helt orkeslös de sista åren.
Det tog en 3-4 månader innan jag anpassade mig till det nya livet. Och kort sagt, det var det bästa som hänt i mitt liv. Inkomsten rasade i.o.m att jag inte har så mycket mer än Tjänstepensionen och en hel del sparat. Fast,det spelar mindre och mindre roll. Det finns så jag klarar mig och inga ambitioner att skaffa mig prylar enbart "för att"
Sköter om min kondition nu regelbundet. 6km promenader nästan varje dag. Armhävningar och situps hemma på mattan tar hand om resten. Är piggare,uthålligare nu än för 10 år sedan

Brevbärarjobb finns nog kvar tror jag. Jag sökte själv en timtjänst som reklamutdelare (SDR) och de ser gärna pensionärer som söker (förutom skolungdom) det är gräsligt dåligt betalt men man drygar ut kassan och får några timmars motion. Är du en "normaltrött" 60-åring kommer du garanterat klara det

Vad ska man säga, du tillför inte något, klart som fan att arbetsgivaren till slut tröttnar att betala ut lön till en latmask.

Inte än men jag har ett fysiskt krävande jobb vilket gör att jag har ont i kroppen och är trött varje dag (fyller 58 i höst). Jag undrar naturligtvis hur jag ska klara av att jobba 10 år till.
Har opererat axeln (jobbrelaterat) för 2 år sedan.
Det kan vara svårt att få lågkvalificerade jobb som äldre om du söker själv. Gå via nån veteranförmedling istället.

Du uppfyller ju tydligen inte de kravs som ställs. Att du är 60 betyder ingenting. Vi har pension vid 67.

Och jag som hela tiden har trott att man inte kan styra över den biten.


Jag vet inte vad ni har haft för arbeten, men TS säger att han haft en lön på drygt 60 papp och jag misstänker att det är ett arbete som är stillasittande till större del.

Jag själv börjar knata upp i åren men har alltid haft fysiskt krävande yrken, långt ifrån den lön som TS nämner. Yrken som utförs utomhus i friska luften och som kräver en del kondition, uthållighet och i viss mån styrka. Yrken som i mångas ögon ses som skityrken men ändå arbete som behövs i dagens samhälle.

Det jag misstänker är att det kan vara stillasittande yrken som med tiden gör att man tillslut känner sig mentalt orkeslös och upplever jobbet som en börda och att man hellre föredrar att vara hemma.

Nu är ju fysiskt krävande arbeten också en börda som med tiden i många fall leder till arbetsskador, för en del. Det är dock stor skillnad på mental trötthet och fysisk trötthet. Mental trötthet upplever i alla fall jag som någonting väldigt negativt, medan fysisk trötthet kan kännas jobbigt för stunden men leder till ett bättre mående på sikt.

Att gå ner i lön men få in mer fysisk aktivitet i vardagen ute i den friska luften tror jag bara är bra, speciellt om man börjar bli äldre och fortfarande har en kropp som inte är förstörd.

Brevbärare är ett utmärkt yrke kan jag tänka mig.

Med 20 års erfarenhet i branschen kanske du kan registrera ett enmansföretag och jobba som konsult?
Erbjud dina tjänster till några av de företag du tidigare varit i kontakt med genom jobbet, eller till en konkurrent

Du låter som en självömkande svag jävla parasit.

Ryck upp dig, börja plugga något, börja skämmas på riktigt över var du är livet och gör något åt det. Sluta på topp. Snälla, tagga till nu för fan.

Man har rätt att ta ut från tjänstepensionen f.o.m 55 års åldern. Pengar som arbetsgivaren betalat in åt dig. Man kan välja ifall hela beloppet ska utbetalas under 5 , 10 eller 15 år. Kanske är det många som missat det. Jag fick reda på det av en ren slump.
Det var bara att begära ut betalningen från pensionsmyndigterna (Minpension.se)
Sedan hjälper det ju att vara skuldfri och bo billigt. Annars hade det aldrig funkat.