Citat:
Ursprungligen postat av
rex144
Det finns en hel del svarta bebisar adopterade av högskoleutbildade svenskar med hög lön som bor i rika villaområden där den lille svarte pojken fått lära sig alla ursvenska traditioner och historia, alltså mycket mer än en vanlig svensk arbetarklass WT unge.
Men ändå betraktas han av det omgivande samhället med avsky som vilken somalier som helst som precis kommit till Sverige.
Då är det inte lätt att betrakta sig som svensk.
Har du någon grund för ditt påstående. Att dessa adopterade skulle vara särskilt utsatta för rasism?
Svenskar vågar jag påstå hör till de allra minst rasistiska och fördomsfulla folken.
Citat:
Många av dessa adopterade svarta får psykiska problem, depression och självmord är vanliga.
Det är en schizofren situation när man pratar perfekt svenska, har svenska värderingar, tänker som en svensk men av svenskar betraktas som paria. Den svarta hudfärgen blir ett stigma som inte går att tvätta bort.
Nu är det inte enbart svarta som är adoptera. Tror inte heller att det är den största gruppen. Vi har stora grupper från Sydkorea, Indien, Sri Lanka, Colombia, Chile men även från Europa som Polen och Ryssland. Tidigare även Iran. Ja, jag har hört att adopterade barn i snitt mår sämre. Men detta kan bero på flera faktorer. Det kan handla om gener, det är knappast gräddan i dessa staterna som adopterar bort barn. Jag har svårt att tro att adopterade med mörkare hud betraktas med avsky i det svenska samhället. Har aldrig hört talas om detta. Det kan också vara känslomässigt svårt att ha vetskapen om att ha blivit bortvald av sina biologiska föräldrar.