100 000 barn står i kö till BUP

Eller beror de på att de lever i en mångkulturell masspsykos som fordom hette Sverige...?

Föräldrar ställer sina barn i kö till BUP istället för att själva ta tag i sina barns uppfostran och prata med sina barn. Nu är det som att det är samhällets uppgift. Som förälder ingår det att hjälpa sitt barn genom olika utmaningar och tuffa perioder. Jag upplever många föräldrar som extremt lama och tänker att man måste ha ”professionell hjälp” direkt, det är samhällets jobb. Och så blir man frustrerad och arg när man hamnar i långa köer, bara väntar på att hjälp ska komma. Men det finns inget magiskt någon psykolog kan göra som inte föräldrarna själva kan göra. Styr upp ditt barns liv. Ge hopp och mening. Sätt gränser. Prata med skolan och gör en gemensam plan.

Det är inte främst samhällets uppgift att hjälpa alla barn som mår dåligt. Det är föräldrarnas jobb.

Visst kan kombon kaosskolor,Covid,krig och klimatångest göra en del på barns psyken..men man kan fråga sig hur många timmar i veckan har föräldrarna lagt ner för att få rätsida på sina barns måenden? Jag tippar jag skulle släppt allt på fritiden å lagt ner 20 timmar i veckan under minst ett år för att försöka få mitt barn att öppna sig, stärka självförtroende och helt enkelt se om det finns annat än psykologhjälp och piller för att vända måendet.. hur många föräldrar tar bara några korta halvtimmars samtal, mindre än 10 timmar , i bästa fall seriöst och fokuserat för att sedan skicka dem till BUP? Det är i så fall värdelöst. Man får väl släppa bag in boxen, båtsemestern, tv-burken osv å vara en RIKTIG förälder som i sista hand går till samhällets institutioner för hjälp!

Så jävla sant är det.
Har helt sjuka exempel på detta.
Föräldrar som är totalt blåsta och inte fattar att man ska ta hand om sitt barn även känslomässigt, att det inte räcker med att ställa fram lite mat som till en katt, typ.

Så jävla sant är det.
Har helt sjuka exempel på detta.
Föräldrar som är totalt blåsta och inte fattar att man ska ta hand om sitt barn även känslomässigt, att det inte räcker med att ställa fram lite mat som till en katt, typ.

Naturligtvis är det så, dessutom har många barn idag inte fått lära sig att hantera motgångar i sin uppfostran som är en del av livet.

Föräldrar ställer sina barn i kö till BUP istället för att själva ta tag i sina barns uppfostran och prata med sina barn. Nu är det som att det är samhällets uppgift. Som förälder ingår det att hjälpa sitt barn genom olika utmaningar och tuffa perioder. Jag upplever många föräldrar som extremt lama och tänker att man måste ha ”professionell hjälp” direkt, det är samhällets jobb. Och så blir man frustrerad och arg när man hamnar i långa köer, bara väntar på att hjälp ska komma. Men det finns inget magiskt någon psykolog kan göra som inte föräldrarna själva kan göra. Styr upp ditt barns liv. Ge hopp och mening. Sätt gränser. Prata med skolan och gör en gemensam plan.

Det är inte främst samhällets uppgift att hjälpa alla barn som mår dåligt. Det är föräldrarnas jobb.

Man ställer sig inte bara i kö till BUP hur som helst, det krävs remiss från någon annan vårdgivare för att få komma till BUP.

Fel. Man kan göra egenanmälan.

Man kan skicka en egenremiss ja, men den kommer inte tas emot om man inte har giltiga skäl. Generellt svårare att komma in via egenremiss än via vårdgivare dessutom. Så det går ändå inte att bara "ställa sig i kön".

Man kan ringa och göra en egen anmälan eller be sin vårdcentral skicka en remiss.
Vad någon anser är ”giltiga skäl” är oerhört subjektivt.

Aldrig hört talas om att man kan ringa och göra en anmälan, betvivlar det. Vårdcentralen skickar remiss om de anser att behov föreligger, inte för att föräldrar ber om det. Och bara för att remisser skickas in betyder inte det att remissen automatisk godtas och barnet ställs i kö. Det stämmer helt enkelt inte att föräldrar godtyckligt ställer sina barn i kö till BUP för att de inte orkar uppfostra dem ordentligt.