Krig på medeltiden: skjuta pilar i båge?

I en fascinerande tidningsrubrik för några år sedan stod det om en man som sköt med armborst in på Lord's Cricket Ground i London och stoppade matchen. Han stod alltså på balkongen i ett hyreshus någonstans utanför stadion, sköt i en båge över läktarna och träffade mitt på plan (ingen skadades, som tur var).

Det går alltså utmärkt att skjuta i en parabelbana, t o m när sikten är delvis skymd.

Slaget vid Patay 1429

https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Patay

Slaget vid Formigny 1450

https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Formigny

Vid Patay och Formigny tog fransmännen det taktiska initiativet med väl utförda manövrar och högg ner både bågskyttar och övriga krigare. Om detta skall ses som ett misslyckande för bågskyttarna måste det även betraktas som ett misslyckande för engelska men-at-arms. Jag har svårt att tro att engelsmännen hade klarat sig så mycket bättre vid dessa slag även om de skulle ha bytt ut sina bågskyttar mot men-at-arms.

Kul och ovanligt att tjejer funderar på sånt här 🙂

Måste säga att bara med min erfarenhet av pilbågar från barndomen så skulle jag inte vilja träffas av en pil oavsett vilken vinkel den kommer ifrån och absolut inte en pil med vass järnspets.

Det finns ett begrepp som kallas belastning när man diskuterar penetration, eller sectional dencity på engelska.

Det innebär att en projektil med en given vikt får bättre penetration ju längre och smalare den är och det är svårt att tänka sig en längre och smalare projektil än en pil.

Att stå på mottagarsidan av ett pilregn förefaller vara en fruktansvärd upplevelse.

Det visar att situationen spelar roll. Det gjorde den även vid engelska segrar. Truppers sammanhållning bryter beroende på situation. Väldigt få militära enheter kämpar till sista man. Dessutom är bågskyttar en del i en organisation. Utan skydd av kavalleri/Men at arms så är de döda.

Bågen är inget nytt. Den har funnits sen antiken och hela medeltiden. Den främsta användningen var att bryta motståndarens sammanhållning och organisation. När fienden sen flyr/brutit ihop så är det relativt enkelt att slakta dem, speciellt vid Azincourt där fransmännen hade svårt att fly och även resa på sig. Så kraften i båge behöver inte vara extrem, så länge pilarna lyckas störa motståndaren. Det är ju en fördel om pilarna kan skada och vissa fall döda motståndaren.

Det är därför vi ofta ser slag där en sida har förlorat några hundra medan motståndaren har förlorat tusentals.

Det är dåligt väder riddare ville aldrig slåss när det var regn. För dåligt fäste med skor ändå vet vi inte vad dom hade under fötterna. En medietids sko är bara läder dom halkade även på gräss

Om jag minns rätt så hade engelsmännen befäst sig bakom en massa pålar nere i en dalgång som smalnade av mot deras linjer, och som var rena lervällingen efter omfattande regn. Så jag tror nog geografin hade större betydelse, där de franska riddarna brakade rakt in en flaskhals, fastnade i leran och blev för hopträngda för att kunna slåss effektivt.

Ungefär som att William Wallace vann slaget vid Sterling-bron genom att överrumpla Engelsmännen medan de korsade en smal bro, och pressade de oorganiserade engelsmännen mot floden. (Att Wallace målade sig blå i ansiktet och höll ett inspirerande tal om demokrati och mänskliga rättigheter hade alltså mindre betydelse...).

[quote=SvenHelsing|87520185]Visst, men där har luftmotståndet väsentligt mindre inverkan än när vi pratar om bågskytte.

Säger bara att jag aldrig har hört en fysiker prata om en "mängd" kraft. Man säger en bestämd kraft. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Luftmotstånd

Formeln är tämligen enkel.

Det är ju bara att titta på hur en pil är formad och vilken hastighet den rör sig för att inse att luftmotståndet inte kommer att ha speciellt stor betydelse, gravitationen kommer spela störst roll, speciellt om man skjuter pilen i en 45 graders vinkel jämfört med 90 grader rakt upp.

Utgångshastighet har väldigt stor betydelse.
Återigen ett föremål som säg färdas i 100 m/s och väger 100 kg kommer att ha dubbelt så hög kinetisk energi som ett föremål som väger 200 kg men som färdas i 50 m/s.

Luftmotståndet och gravitationen måste bromsa upp pilen, vilket rent konkret innebär en bromsande energi.

Tar vi dessutom en tung pil så verkar ju gravitationen dubbelt så mycket på den dubbelt så tunga pilen.


Tror du seriöst att säg en kula av bly skulle flyga lika långt som en av järn med samma dimensioner men bly kulan väger dubbelt så mycket om samma krut laddning används för båda?

Snacka går ju.

Alltså, som sagt. Du kan ha rätt. Jag kan ha fel. Jag har inte orken att sätta mig in i att göra de beräkningar som krävs. Men det blir rätt fattigt att bara säga att formeln är enkel utan att visa.

Vidare så är det möjligt att det kan vara andra faktorer som påverkar också. Högre fart kan innebära vibrationer som påverkar, vilket kan öka luftmotståndet.

Om det är något jag lärde mig på universitetsfysiken så är det att gymnasiefysiken är en väldigt kraftig förenkling av verkligheten.

Fast nu utgår du ifrån samma krutladdning. Det gör inte jag. I alla fall om det är grundfrågan i tråden vi fortfarande pratar om.



ps igen. Fucka inte upp citeringarna...

Trodde vi var överens om att gravitationen inte bromsade pilen. Visst, på vägen upp tappar pilen rörelseenergi till förmån för ökad lägesenergi, men så fort toppen är nådd gäller det omvända förloppet tills all rörelseenergi (och därmed hastigheten) är tillbaka. Detta oavsett om man skjuter rakt upp eller i en båge.

Att själva banan blir kortare ju starkare gravitation är något annat.

Eh va?
Det är väl självklart att gravitationen påverkar.
Ju snabbare pilen når marken desto mindre fart framåt tappar den ju pga luftmotståndet.

😂😂😂 jo, så kan man också se det. Med den indirekta påverkan via luftmotståndet borde då gravitationen ha en kraftigare bromsande effekt ju svagare den är. Förstår jag dig rätt då?