Sertralin - utsättningssymtom HJÄLP

I somras fick jag väldigt mycket problem med min mage, jag hade grov ångest över det och vågade knappt lämna lägenheten i rädsla av att bajsa på mig offentligt. De få gånger jag faktiskt lämnade lägenheten fick jag ofta panikattacker och visste inte vart jag skulle ta vägen. Detta resulterade i att jag isolerade mig och doktorerna satte mig på SSRI-medicinering (sertralin).

Jag kände att det blev bättre till en början men efter några månader kände jag att jag höll på att förlora mig själv i det. Jag tappade känslorna för saker, mitt liv blev en monoton linje, när jag mådde som bäst mådde jag exakt likadant som jag gjorde när jag mådde som sämst och då bestämde jag mig för att sluta. Jag käkade SSRI i totalt 7 månader första veckan började jag på 25mg, sedan gick jag upp till 50mg. När jag slutade så trappade jag ner på 25mg i en vecka, vilket doktorn rekommenderade, och därefter slutade jag helt.

2 dagar efter att jag slutade började jag redan må mycket bättre, kroppen sprudlade utav känslor och energi och jag har svårt att minnas när jag någonsin har mått så bra. Detta höll i ca 1 vecka och sedan kom bieffekterna. Jag fick brainzaps (kändes som elstötar i hjärnan), tinnitus, yrsel och illamående, detta varade i lite mer än 2 veckor, därefter började jag må bättre men vipps så kom en våg utav ångest.

Jag pratade med min doktor gällande detta som sa att det är pga att jag slutade med medicinen för tidigt och att jag ”beskriver samma symtom som jag gjorde när jag började på medicinen”, men jag kan med handen på hjärtat säga att detta är långt ifrån samma känslor som jag hade när jag började på medicinen.

Som beskrivet kort i början så började jag med medicinen på grund utav ångest över min mage, i dagsläget är magen kanon och jag har ingen ångest över den what so ever. Problemet jag har i dagsläget är att jag kan inte vara i sociala sammanhang utan att må väldigt illa och att känna oro/obehag. Det spelar ingen roll om det är på kontoret, krogen, middag med släkten/bekanta eller en fotbollsmatch, det känns som att jag ska spy varje sekund jag är där. Detta leder ofta till att jag springer iväg, låser in mig på toaletten en stund eller liknande.

Doktorn säger att det handlar om att jag ”måste acceptera att jag mår dåligt” och gav mig Lergigan mite (5mg) för att göra illamående och oros känslorna mildare. Känns som att dem på riktigt försöker övertyga mig om att börja på sertralinet igen trotts att jag mådde skit utav det. När jag äter Lergigan blir jag en zombie trotts att det bara är 5mg.

Jag har aldrig tidigare haft problem med ångest, depression eller någon typ av social fobi, jag är inte särskilt stressad eller slutkörd men detta går mig fan på nerverna och jag blir uppriktigt sagt livrädd för vad som händer.

Nu till min fråga, är detta något vanligt? Hur lång tid kan det egentligen ta innan man blir återställt efter SSRI-medicinering? Kommer jag någonsin att kunna vistas bland bekanta och vänner utan att känna obehag och må illa? Tacksam för all hjälp!

Lyssna på din läkare. Du upplever starka känslor nu vilket inte är konstigt när du slutat med en SSRI.

Antingen så tacklar du dina problem utan medicinen eller så tar du den och försöker ta itu med saker då.

Om det är främst illamåendet som besvärar dig så finns det medicin man kan ta mot det. Oron får du nog se som något naturligt.

Det verkar som om du har symptom som inte är relaterade till SSRI.
Jag upplevde sammalunda och tog SSRI igen.
Efter ett tag minskade jag dosen succesivt i samråd med läkare så att jag låg på gränsen till att medicinen gav effekt. Det blev väl ungefär halva normaldosen till slut. Då fick jag stöd av den, men samtidigt utan biverkningar. Mina biverkningar (inte de initiala) var alldeles för lugn, lite för innesluten i mig själv, ointresserad, sämre på socialt samspel och sämre förmåga till sex.
Till detta fick jag terapi då dessa mediciner ger bäst effekt med personlig utveckling.
Sedan - efter ett år kanske - minskade jag dósen ytterligare så att jag låg på fem halva tabletter per vecka. normaldosen var fjorton tabletter per vecka (två per dag). Där låg jag väl i ett år då jag var rädd för att jag måste ta SSRI igen och ville inte ha de problem jag fick när jag började käka det.
Mina psykiska problem gjorde att hjärtat började slå och jag svettades och för att avhjälpa detta fick jag en betablockerare från början, men denna slutade jag med, men hade i fickan säkert två år för säkerhets skull.
Så kom jag tillbaka succesivt igen.
---------
Det jag framförallt är tacksam för är att jag inte lyssnade på de som påstår att SSRI är ett gift.
Man skall inte förgifta sig med dylika schabloner.
Hade jag trott det hade livet varit kört i botten nu.

Det är gift om du tar det under lång tid (+10år). Det kan vara ett rent helvete att sluta med då. Finns tusentals historier om det. Under kortare tid kan det vara till stor hjälp.

Jo.
Den nyanseringen håller jag med om.

Hur länge upplever man vanligtvis sina känslor som starka efter att ha slutat med ssri? Jag menar när går mina känslor tillbaka att kännas ”normala”

Många husläkare är "okunninga" och kan inte se skillnad på Utsättningsymptom av medicinen och tror direkt det är din ångest som kommer tillbaka för att medicinen slutar verka, det kan liga en sanning i båda men ofta är det Utsättningsymptom.



Jag har själv gjort slut med SSRI dock så tog jag det varje dag i 16-18 år
Trappade ur på ett år, varit utan idag exakt 19 dagar.

Jag valde att avsluta pga jag har väll egentligen aldrig blivit hjälpt av dom möjligen dom första åren, minns dock inte var så mycket annat man höll på med på den tiden då men framförallt för vissa biverkingar med åren.

Men jag känner ju själv att jag har betydligt högre ångest nu, vilket är normalt och något jag är förbered på.

Skulle gissa på att även du har fått det, dom flesta får något utav dessa klassiska utsättningsymptom då man slutar med SSRU:

yrsel, domningar, sömnproblem, upprördhet eller ångest, huvudvärk, illamående, kräkningar och skakningar

Jag personligen märker att mitt humör är ostabilt, men jag känner mycket mera känslor nära till tårar fler gånger per dag.

Denna text irriterade mig:
Doktorn säger att det handlar om att jag ”måste acceptera att jag mår dåligt” och gav mig Lergigan mite (5mg) för att göra illamående och oros känslorna mildare. Känns som att dem på riktigt försöker övertyga mig om att börja på sertralinet igen trotts att jag mådde skit utav det. När jag äter Lergigan blir jag en zombie trotts att det bara är 5mg.

Du måste acceptera att må dåligt och ändå ska dom kasta piller på dig...dom är otroliga.
Piller tar inte bort problemen , bedövar endast.

Jag skulle ge det ett försök om jag vore du att testa KBT/ACT eller varför inte MCT. (om du inte gjort)

Tror du har byggt upp någon form av "fobi/rädsla" lite som agorafobi (torgskräck) i vissa situationer framförallt sociala.
Vilket påverkar ditt illamående.

www.mindler.se <- Schyst app billigt med om pengar är en faktor.

Finns massor utav bra böcker jag skulle rekomendera med men svårt att välja bara en redigerar och återkommer isåfall.



Lycka till

Hur går det som för dig?

Blev bara sämre och sämre. Kunde inte inte käka middag hos svärföräldrarna utan att få hjärtklappningar och känna mig snurrig. Klarade inte av att gå in i en matbutik utan att bli helt till mig.

På vägen hem från svärföräldrarna en kväll fick jag en panikattack i bilen.

Det blev tyvärr droppen som fick bägaren att rinna över och jag började igen.

I måndags, den 18e, fick jag escalitopram utskrivet vilket inte var någon höjdare för mig. Kände mig konstant bäng i 4 dagar. Snackade med läkaren om det och fick då sertralin igen istället, vilket jag tagit i 2 dagar nu.

Mår fortfarande skit men förhoppningsvis på benen snart igen.

Ja det är inte lätt alltså, jag lider med dig jag vet precis hur det är som....

Försök när du har landat lite och mår lite bättre att testa läsa på eller kika (om du nu inte har testat redan) KBT sånt kan göra underverk och gott för en. (Testar själv DBT just nu)

Panikattacker och oro är sjukt jobbigt och vidrigt, men det bästa är att det går att få hjälp med det, men alla väg är olika lång ect.

Önskar dig (och mig) och övriga som lider all lycka kring detta.

Ja tänk om dom kunde inse nångång att de behöver skriva ut sobril för vissa människor så de kan klara av vissa situationer utan att känna denna panik. Jobb, socialt osv. Men nejdå… nu är det ssri i varenda hjärna som man måste äta varje dag och rubbar hela sertralin systemet samt lergigan som är en jävla skitmedicin rent utsagt. Men vill man ha en zombie värld där folk inte kan producera så. Varsågod socialstyrelsen, fantastiskt jobb.

En huvudregel är ju alltid att ingen medicin funkar på riktigt förrän 1-2 månader. Har bytt o testat lite olika o så o för mig har det alltid varit ungefär 1 vecka väldigt oklart sen ish 2 veckor med mycket insättningssymptom, sen försvinner de symptomen och det blir bättre och bättre över tid. Sen kan det ju funka eller inte funka men det är för mig grunderna. Så tyvärr kan man inte döma en medicin innan du är en bit in i det. För att man ska bli bättre av mediciner så är det ju bäst o ha terapi samtidigt för att bli bättre i längden.
Men om jag återgår till ditt inledande inlägg så tror jag att din läkare gjorde dig sluta på tok för abrupt. Under en snabb sökning så står det att man ska sluta gradvis under minst flera veckor. Senast jag slutade en så började vi med att halvera, sen efter nån vecka halvera igen(halva tabletter) och sen ta den dosen varannan dag ett tag och först efter det sluta på riktigt. Det är sinnessjukt att läkare får ordinera sånt här utan att ha koll på effekterna.
Hoppas det löser sig för dig!!