Mår dåligt av att jobba?

Vilka branscher har du provat och vilket var ditt drömjobb?

Folk måste lära sig att det inte finns något "drömjobb" per se. Om ett jobb är bra eller ej beror på en rad olika faktorer som chef, kollegor, arbetstider, uppgifter, pendlingstid, ansvar, kompensation, utvecklingsmöjligheter, mm.

Att stirra sig blint på att "systemutveckling är mitt drömyrke" är att skjuta sig själv i foten - Alla jobb kan vara rena drömyrken, men det beror på alla andra omständigheter som är svåra att kontrollera.
Jag kanske hatar att snickra, men på byggplatsen X råkar alla stjärnor stå i linje så att det plötsligt blir mitt bästa jobb någonsin. Inom 6 månader slutar min chef och mina närmsta kollegor - nu är det plötsligt ett skit jobb jag avskyr.

Det är väl kul att lönen kommer in, men pengar gör mig faktiskt inte lyckligare.

Du borde kunna få förtidspension, okej existensminimum men ändå. Vänd dig till psykolog å läkare, det är dock svårt att få förtidspension idag. Men sluta jobba å lev på socialbidrag annars. Det är de tips jag har.

Starta eget om du kan. Det är slitsamt men du bestämmer över din egen tid. Blir dock mkt jobb i början men värt det för man känner sig mer motiverad.

Jag vet ett par personer med den här problematiken. Det finns något som heter osjälvständig personlighetsstörning, som bland annat innebär att man går med på saker (t ex tar ett jobb), för sedan ständigt känna sig tvingad och låst av det man har gått med på, vilket skapar ångest.
Dessa personer lever ofta i ständig ångest över att de är tvungna att gå till jobbet, eller över att behöva vara i ett förhållande (som de aldrig frivilligt skulle avsluta).

Tjenis.

Jag själv trivs bra med mitt jobb. Detta eftersom det händer nåt oväntat nästan varje dag.

Är ditt arbete kanske för ospontant, lite samma sak hela tiden?
Du kan ju behöva ett arbete med mer variation så att säga. Speciellt om du är utåtriktad.

Hoppas du hittar en väg ut. Så som du känner det ska man inte behöva göra!

Mvh.

Överflöd av pengar gör en nog inte lycklig, men tillräckligt med pengar är viktigt.
Att ha för lite pengar skapar däremot olycka. T.ex. att bo in nån liten sliten skitlägenhet avsides för att det är allt man har råd med istället för at bo fint.

Att ha råd med att betala alla räkningar för det man vill ha, som sitt fina boende, massa streamingtjänster, snabbt Internet. Att ha den där stora fina TVn man vill ha, de konsoler man vill ha, den fina soffan, att ha råd att gå ut och äta mat på krogen med vänner och ta en falska vin och nån drink till det. Att gå på konserter, att ha råd att resa utomlands och besöka nya platser etc etc.

Har man inte nog med pengar till allt sånt så blir livet jobbigt och tråkigt. Därför måste man jobba.
Värsta är nog för de som har så dåligt betalt jobb att de jobbar heltid, men har knappt råd till någonting ändå.

Man får i värsta fall hitta något som duger och inte suger. Samt en lön som inte känns helt värdelös.
Tror man på sig själv kan man starta eget och göra yrket till en livsstil man trivs med.

Undvik monotoni, stress och tjatiga kollegor, och lämna alla tankar på låglönejobb så blir det bättre. Har man 40k och variation, trevliga kollegor och relativt stressfri miljö blir livet trevligare än att ha 25k, en massa gapiga och oambitiösa människor som funnit sin plats i deppigheten utan lönehöjning som märks eller framtid, på en instängd arbetsplats där trycket är att du ska vara slav. I och för sig suger ett slappt men monotont jobb också även till en okej lön, beroende på hur man är lagd. En del vill bara vara bekväma i ett slappt låglönejobb och leva singelliv i en etta på trettiofem kvadrat i en tråkig stad och se på fotboll, Netflix och dricka Nocco hela livet. Skulle de få typ 30k för samma slappa arbetsuppgifter vore det som att bli rika för dem. Men en viss utveckling i den tjänsten man har även efter lång tid är nog nödvändigt för de flesta med IQ över 100. Plus variation för att inte bli helt galen.

Spara ihop en ordentlig buffert, sen kan du jobba vartannat år eller liknande. Tror det hänger mycket på en känsla av bristande kontroll. Nån annan (eller omständigheter) styr ditt liv. Tar du tillbaks kontrollen och känner att du jobbar med något du vill för att du vill jobba och inte för att du måste så tror jag det kommer göra skillnad.

Det är ju modernt slaveri så det är rentav normalt att inte tycka om något man egentligen inte alls vill göra.

Hur löser man detta?