Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Vad jag säger är att vilseledandet inte har med brottet att göra. Det påverkar inte på något sätt bedömningen av om det är våldtäkt eller ej, till skillnad från bedrägeri, där det är ett rekvisit för brottet. Man kan inte begå bedrägeri utan vilseledande.
Du gör en IMO alldeles för snäv ingränsning av vad som har "med brottet att göra". Vilseledningen har absolut med brottet att göra, det var en förutsättning för att brottet skulle kunna genomföras och en vital del av genomförandet. Du påstår sedan att det inte påverkar bedömningen om det var våldtäkt eller ej, men inte heller där delar jag din uppfattning. Ty, för att man skall kunna göra bedömningen att detta är våldtäkt, så måste man kunna göra bedömningen att kvinnan inte samtyckt till handlingen, och hela den bedömningen grundar sig i i att kvinnan blivit vilseledd. Hade man inte gjort bedömningen att kvinnan blivit vilseledd hade man inte kunnat göra någon annan bedömning än att hon samtyckt till handlingen, eftersom hon då hade vetat mannens uppsåt och givit samtycke till den.
Du hänger upp dig på att vilseledande inte är ett rekvisit i våldtäktsmål, men det förtar varken det faktum att det i detta fallet var en avgörande del för brottets fullbordande och därför absolut har med brottet att göra, eller att det i detta fallet är utmärkt liknelse med vilseledandet i ett bedrägerifall.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Det är inte jämförbart. Du kan inte begå bankrån utan att bege dig till en bank, men du kan begå våldtäkt utan vilseledande.
Det är definitivt jämförbart. Mannen hade i detta fallet inte kunnat begå våldtäkten utan att vilseleda kvinnan.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Du verkar ha en stor förkärlek för analogier, och verkar tycka om att gripa en analogi ur luften och påstå att något i diskussionen är likt din analogi.

Jag tar ditt personliga påhopp som en bekräftelse på att jag har rätt och att du till sist insett hur tokiga dina "motargument" är.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kallebrogen
Det brukar sägas att analogier är den svagaste formen av argument. Min erfarenhet är att när folk försöker använda analogier som argument, så degenererar diskussionen i nio fall av tio istället till en debatt om huruvida det är en bra analogi eller inte.
Personpåhopp är den i särklass svagaste formen av argument. Vad du inte heller tycks ha förstått är att jag inte använder analogierna som argument, utan för att exemplifiera andemeningen i det jag skriver. De är exempel, inte argument.