Är den psykiatrisk vården bra i Sverige?

Det viktigaste här är att komma ihåg att psykpatienter ALDRIG någonsin tar något som helst ansvar själva över sin situation.

Jobbat inom psykiatrin.

Aldrig mer.

Psyksjuka vill inte bli friska.
Herregud, det innebär ju ansvar, ansträngning, gå upp innan lunch.
Bara en sådan sak.

De går alltid sina egna eller myndighetens/institutionens ärenden. De utnyttjar patienten för sina egna mål och ändamål.. Patienten är ett offer de kan utsätta för sitt maktmissbruk. Personalen får löneökning för varje utskrivning av antidepressiva tabletter, och de får även löneökning för varje ny patient med en diagnos!

Självklart vill ingen tänkande människa lägga sin egen historia, livserfarenheter, psyke - i händerna på psykiatrin och deras lögnare som jobbar där - de ljuger i princip lika mycket eller mer än de som jobbar inom Socialtjänsten - det är ingen skillnad, faktum är att socialtjänsten och psykiatrin har samma typ av utredningar, där det inte krävs bevis för något -utan tjänstemannens skrivna ord tas som bevis av andra myndigheter längre fram!

Det kan jämföras med om en polis kunde skriva vad som helst utan bevis och sedan få en person fälld i rätten med endast sitt ord -i psykiatrins fall räcker det alltså med att psykoterapeuten/kuratorn skrivit någonting och det hanteras som fakta av andra psykiatrienheter -vilket kan leda till att den "faktan" som inte backas upp av bevis, men som betraktas som "bevis" för att den skrivits av en tjänsteman inom psykiatrin- kan hamna i utredningar på rättspsyk, som sedan kan bli upplästa i domstolen - och nej, man har ingen möjlighet att få innehållet i utredningen omprövat, eller "grunderna" omprövade - det anses vara 1 - gamla preskriberade uppgifter så de går inte att ompröva, och 2. Eftersom tjänstemän via psykiatrin skrivit ner dem i journalen så då är de ju sanna -en svensk tjänsteman via psykiatrin skulle ju aldrig blåljuga om en patient för egen vinnings skull, eller för organisationens vinnings skull - vad vinner hon själv på att ljuga? Kanske löneökning, om inte så går hon åtminstone institutionens ärenden och ser till att de får fler patienter.

Precis som Socialtjänstemännen så ljuger de friskt i utredningar, utredningar som senare inte blir ifrågasatta av domstolen - trots att innehållet som sagt inte backas upp av några bevis - de blir bevis för att tjänstemannen skrivit det i en journal - allt som skrivits i en journal är ju "fakta" bara för att det skrivits där av en tjänsteman! Helt sjukt är det - man fick då ingen advokat heller mot några eventuella anklagelser i handlingarna man sjäv nekade till och som tjänstemannen skrev man var skyldig till.

Då menar jag att man kan ha blivit polisanmäld i ungdomen, polisen slängde ärendet i papperskorgen- men psykiatrins personal skrev att man begått brottet - då finns den "faktan" i journalen - och kan då föras vidare in i utredningar på rättspsyk nästan ett decennium senare.. Så sammanfattat du är oskyldig till ett brott och blir inte ens åtalad då det inte fanns några grunder- men trots det så kan en tjänsteman skriva att du begått handlingen, och hennes handlingar ifrågasätts inte 7 år senare av rättspsyk, som senare tar med skiten i en utredning som läses upp i domstolen- så via psykiatrin har de alltså hittat ett sätt att åtala, döma och straffa folk för påstådda "brott" de alltså inte ens fått försvara sig mot i domstol- för enligt psykiatrin var man skyldig direkt vid anmälningstillfället, och inga korrigeringar gjordes efter att ärendet lagts ner- tilläggas kan att tjänstemannen på psykiatrin fick uppgifterna av Socialen, som fick uppgiften om polisanmälan från polisen - så det var Socialen som kom med uppgiften först att man begått gärningen- polisen sa inte att man begått brottet, de sa att man var anmäld - det var Socialen som rapporterade att man begått brottet - och psykiatrin som antecknade den uppgiften i journalen.. Så istället för att skriva "misstänkt för" så skrev de "skyldig till" - vilket visar att Socialtjänsten och psykiatrin skiter i patientens rättssäkerhet och skriver skyldig redan vid anmälningstillfället- vilket förföljer patienten längre fram!

Och varför man ens var patient? Det är en annan historia men jag kan nämna naiva adoptivföräldrar som det stora problemet. Särskilt en adoptivmor som jobbade som barnsköterska på sjukhuset och som har och hade en övertro till vården - inklusive psykiatrin - och som inte förstod att psykiatrin är det svarta fåret på sjukhuset - att barnavdelningen kanske är vänliga, empatiska och snälla - men psykiatrin är motsatsen - de är oempatiska, fientliga och sadistiska!

Adoptivmorsan misstog uppenbarligen psykiatrin för att vara ännu en "barnavdelning".

Tilläggas kan att man var fortfarande ett barn när hon inledde kontakten med psykiatrin, så hon var ansvarig för att ha inlett kontakten- som barn och senare ungdom kan man inte lägga det på mig att kunna säga nej till vården, särskilt inte med tanke på att jag aktivt inte ville fara till barnpsykiatrin men farsan använde våld för att tvinga mig och syskon in i bilen och köra oss dit.. Som vuxen hade jag likt trådskrivaren aldrig frivilligt lagt mitt psyke, min historia eller någonting i händerna på dessa maktmissbrukade psykiatriker- men uppenbarligen så tyckte adoptivmorsan att det var helt okej att lägga sina adoptivbarn i händerna på dem -noll förståelse för vilka människor hon tar sina adoptivbarn till -inte undra på hon fått konsekvenser för sitt agerande. Jag glömmer inte precis saker som skadar mig.

Det finns ingen varm, god eller medmänsklig kultur inom psykiatrin i Sverige- vi är undermänniskor för dem -samhällets bottenskrap- de skulle förmodligen bli glada om vi tog livet av oss, ett av skälen till att man inte gör det för övrigt, de behandlar folk så uselt att folk tillslut tar livet av sig! De är inte barnavdelningen, och är man så naiv som adoptivförälder och barnsköterska att man tror att psykiatrin har samma goda anda som barnavdelningen så är man inte lämpad att vara förälder för någon - personligen tycker jag att min adoptivmor har behov av psykvård i minst två år så att hon sedan kan be mig om förlåt för att ha tagit mig till psykopaterna där. För som det är nu så förstår hon inte ens att det var fel gjort, utan tror att hon gjort någonting medmänskligt och gott - för hon vägrar öppna ögonen för att psykvården har helt annan personal än barnvården, att på psykvården vill man inte psykpatienterna väl- tvärtom - de gör ju allt för att folk ska bli stämplade, sedan allt för att sätta på LSS -och om det inte gillas så får man väl ta livet av sig..

De skiter helt och fullt i min eller din rätt till ett normalt liv i Sverige.

Patienten kan aldrig känna sig säker! Det enda undantaget är om vården är privat och du själv betalar tjänstemannen, då kanske de gör ett bra jobb- kommunala vården går sina egna ärenden och du blir deras offer- inte deras arbetsgivare, likt du blir i privat vård.

Tråkigt besked men du behöver potent antipsykotisk medicin mot dina grava vanföreställningar!

Jag hatar svensk psykiatri

Psykiatrin i Sverige kan bara stämpla dig som psykiskt sjuk med en diagnos och sen sätta dig på giftig psykofarmaka behandling. Därför måste alla goda kristna undvika svenska psykiatrin! Alla som driver psykiatrin i Sverige måste få långa fängelsestraff! Fy fan vad dom förtjänar straff alltså (efter alla dessa år)!