Varför är Neandertalare, Denisova o Homo sapiens olika arter då de fick fertila barn?

Det har aldrig funnits fler Neandertalare än idag. Högt räknat kan det tillsammans finnas 100 miljoner neandertalare idag blandade med Homo sapiens och denisovamänniskan.
Exempelvis räknas hästar och åsnor som olika arter eftersom de bara får infertila mulåsnor mulor när de parar sig. Är mulåsnor infertila mot allt annat och även andra andra mulåsnor?

Varför räknas neanderthalensis, denovisa och homo sapiens som olika arter när de bevisligen ville och kunde fortplanta sig med varandra och därefter få fertil avkomma?

Underarter blir det väl då?

Det är ju en nyvunnen insikt att vi skulle ha gener från dem.

Vet inte hur det är just med mulåsnor, men alla arter har inte samma resultat vad gäller fertilitet. Nuvarande rön är att kvinnor i Europa med neanderthalargener har ökad fertilitet.

Man tror att andamanfolket dessutom är en tredje variant av neanderthalare/denisova, och det kan mycket väl vara så att det finns ännu fler, och vem vet? Vi kanske hittar bevis för att de är samma art som oss såsmåningom. Än så länge är det ju ett pussel och hypoteser med brist på fysiska samples att undersöka i större utsträckning.

Det står inte underarter men visst så kan man ju i så fall alltid säga. Då är norrmän en underart till svenskar eftersom det finns en liten genetisk skillnad och stockholmare är en en annan art människor än göteborgare.
Det finns européer och andra out of africa människor som bara är homo sapiens till 96%.

Intressant att neandertalarna kom från någonstans. Och homo sapiens från någon annanstans... Resultatet blev denisova. Tänk.

Skälet är att det finns olika sätt att definiera ordet art, utöver ”grupp individer som kan få fertil avkomma tillsammans”. Det artbegreppet funkar ganska bra för djur du stöter på i en bondgård. Men det funkar inte särskilt bra för arter som reproducerar sig asexuellt. Det finns ödlor där alla individer är honor, som lägger ägg spontant. Är då varje individ en egen art? Hur ska vi veta var en art börjar och en annan slutar, om vi tvingas utgå från det vanliga sättet att definiera arter på?

Angående din fråga så skriver Naturhistoriska riksmuseet i London så här:

Well, in my view the problem is not with ancient couplings between our ancestors and Neanderthals, but with the limitations of the biological species concept.

We now know from the same kind of genomic research that many other species of mammal interbreed with each other - for example different kinds of baboons (genus Papio), wolves and wild dogs (Canis), bears (Ursus) and large cats (Panthera). In addition, one recent estimate suggests that at least 16% of all bird species interbreed with each other in the wild.

Thus the problem is not with Neanderthals and modern humans and all the other species that interbreed with each other, but with the biological species concept itself. It is only one of dozens of suggested species concepts, and one that is less useful in the genomic age, with its profuse demonstrations of inter-species mixing. The reality is that in most cases in mammals and birds, species diverge from each other gradually. It may take millions of years for full reproductive isolation to develop, something that clearly had not yet occurred for H. neanderthalensis and H. sapiens.

In my view, if Neanderthals and Homo sapiens remained separate long enough to evolve such distinctive skull shapes, pelvises, and ear bones, they can be regarded as different species, interbreeding or not.

Ja, de finns, och nyligen kom man fram till att de var en särskilt utsatt grupp under covid, det gällde framförallt bangladeshier i Storbritannien.

Vi vet inte hur ofta avkomma lyckades.

Avkomman mellan australienegrer och homo sapiens sapien blir oftast steril (precis som liger alltså). Men inte alltid,

Vi vet inte hur mycket knullandes som krävdes för att få avkomma.

Det är egentligen helt ointressant om man kallar det för olika arter eller för hubbugubbu. Verkligheten ändras inte av det. Artbegreppet är bara ett förenklat praktiskt sätt att dela in organismer.

Men du ställer en fråga som kan vara intressant: Hur definierar dagens vetenskap "art" för att på ett praktiskt sätt kunna dela in organismer? Det finns inget glasklart svar på det. Det verkar pågå en debatt om det bland de där biologer som sysslar med sånt. Den gamla definitionen att två individer av olika kön ska kunna få fertil avkomma verkar inte gälla längre.

Finns hyfsad info på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Art

Den versionen har väl egentligen aldrig gällt i modern tid. Artbegreppet är flytande och används på det sätt som funkar bäst i just det vetenskapliga sammanhang som man diskuterar. Villfarelsen att t.ex. individer från olika arter inte kan ge upphov till fertil avkomma är gissningsvis en skröna från grundskolan. Verkligheten är väldigt mycket mer komplicerad och olika artbegrepp krävs hela tiden.

Exakt. Redan när Charles Darwin skrev Om arternas uppkomst (1859) var det här något han invände mot. Han skrev (kapitel 2, sida 52 av originalupplagan):

I look at the term species, as one arbitrarily given for the sake of convenience to a set of individuals closely resembling each other, and that it does not essentially differ from the term variety, which is given to less distinct and more fluctuating forms. The term variety, again, in comparison with mere individual differences, is also applied arbitrarily, and for mere convenience sake.

Enligt Wikipediaartikeln så började det där med fertil avkomma att användas på 30-talet. Men det saknar källhänvisningar så jag vet inte...

Håller i övrigt helt med dig.



Tänk att Darwin skrev i stort sett exakt det jag skrev!