Revision av fängelsesystemet genom ändrade straff- /utvisningsregler,

I Sverige står vi inför en prekär situation där våra fängelser är överbelagda, en situation som förvärras av en hög andel intagna med utländsk bakgrund. Denna överbelastning skapar inte bara logistiska problem utan påverkar även fängelsesystemets övergripande mål att rehabilitera. För att adressera denna utmaning föreslår jag två huvudsakliga åtgärder som syftar till att minska antalet intagna samtidigt som man upprätthåller rättssäkerheten och den offentliga säkerheten.

1. Revision av utvisning efter avtjänat straff - > utvisning före slutet av avtjänat straff

För närvarande genomförs utvisningar efter att den dömda personen har avtjänat sitt straff. Jag föreslår en ändring där utvisning kan ske under det sista tredjedelen av strafftiden. Detta innebär att när utvisningen är ordentligt organiserad, bör den dömda personen, utan förvarning om exakt tidpunkt, föras direkt från fängelset till utvisningsorten. Denna åtgärd syftar till att:

a) Eliminera risken för att individer undviker utvisning genom att gömma sig eller överklaga beslut efter att ha släppts fria.
b) Effektivisera logistiken kring utvisningsprocessen genom att organisera grupptransporter för personer som ska till samma destination.
c) Frigöra fängelseplatser genom att möjliggöra tidigare utvisning, vilket kan ses som en rimlig åtgärd när personens närvaro i Sverige inte längre bedöms vara hållbar

2. Frivillig utvisning i utbyte mot straffreduktion

Ett annat förslag är att erbjuda personer med längre fängelsestraff möjligheten att frivilligt acceptera utvisning, avsägelse av svenskt medborgarskap (om sådant finns), samt ett livstids inreseförbud till Sverige, i utbyte mot en förkortning av deras strafftid. Denna åtgärd skulle inte bara minska belastningen på fängelsesystemet utan även ge de dömda en väg tillbaka till sina hemländer där de kan få en ny start, förutsatt att detta sker på ett sätt som inte komprometterar offentlig säkerhet eller internationella åtaganden.

Dessa förslag syftar till att skapa en mer hållbar och effektiv hantering av Sveriges fängelsesystem, samtidigt som man bevarar principerna om rättvisa och mänskliga rättigheter. Genom att implementera dessa åtgärder kan vi möjligtvis se en minskning i antalet överbelagda fängelser, samtidigt som vi säkerställer att Sverige fortsätter att vara ett rättssäkert samhälle som respekterar både offrens och de dömdas rättigheter.

Jag välkomnar feedback och diskussion kring dessa förslag. Är de genomförbara och rättvisa, eller finns det svagheter som behöver adresseras? Det är viktigt att vi tillsammans söker lösningar som inte bara adresserar de omedelbara symptomen på överbelagda fängelser utan också bidrar till en långsiktig förbättring av rättssystemet och samhällsskyddet.

Det är ju lite av upplägget att man hyr fängelseplatser utomlands, vilket ändo bara är förenligt med reglerna om det rör sig om utlänning, vilket ändå krävs för att utvisning skall vara aktuell. Kanske är effektivast att göra det så tidigt som möjligt under straffet för att det innebär att man sockrar budet för mottagande land (för att man betalar hyra för en längre tid).


Huruvida detta är förenligt med mänskliga rättigheterna är jag inte säker på. Men som minimum kräver det ju att den dömde har annat medborgarskap eller får annat medborgarskap annars har man ju förnekat personen ett medborgarskap genom att göra så.

Notera också att mänskliga och medborgerliga rättigheter inte är waive-bara juridiskt. Att du avtalar om att personen släpps mot att han säger upp sitt medborgarskap så har han all rätt att ångra sig och inte uppfylla avtalet helt eller delvis tills han verkligen har uppfyllt det. Risk för att mindre nogtänkta entusiaster skiter i det blå skåpet med andra ord.

Problemet är väl att utvisning är enormt juridiskt svårt.

För det första att avsäga ett medborgarskap i sig är komplext och har effekter för alla. Om ditt medborgarskap kan villkoras så är dina medborgliga rättigheter (oberoende om du har dubbelt medborgarskap eller inte) ute på skakig grund i sig. Orsaken varför medborgarskap är en sån kritisk sak, varför man inte kan utvisa folk med Svenskt medborgarskap, är för att vi alla är till tvångs delaktiga att följa Svenska lagar och regler, men att staten också har en stor mängd skyldigheter mot oss.

Ett medborgarskap som kan sägas upp - är inte ett medborgarskap längre förutom till namnet.

Nu köper jag att för folk som bor i en håla och aldrig går ut samt lider av kronisk feghet är det attraktivt att folk med dubbla medborgarskap (flera som helt inte kan säga upp sitt gamla medborgarskap) kan utvisas. Man fantiserar om att folk med utom-EU medborgarskap ska liksom drivas på porten och det får dom 2 centimetrarna att hårdna till. Men problemet är att lagar inte är så otroligt bekväma. Det som drabbas dom vi tycker illa om kommer vid nån punkt drabba oss. Statens makt måste existera i begränsad form (en orsak varför ex V är en av dom som konsekvent röstar emot för att göra rasistiska organisationer olagliga).

Medborgarskapet måste skyddas som princip eftersom om det försvagas så försvagas det för oss allihop.

Samma med saker som när en utvisning i praktiken innebära en dödsdom. Kalla mig knepig och motvalls men jag vill inte att staten ska ha rätten att döda sina medborgare eftersom en uppluckring av den principen gör att statens roll gentemot dess invånare förändras i grunden för alla.