Ingen empati förr i tiden

Varför hade folk ingen empati förr i tiden? Typ 1800-talet och bakåt.

Härskarteknik var ledordet

Bara titta på 3:e världen, empati är en lyxvara som man helt enkelt inte hade råd med förr i tiden.

Lite olika orsaker. De flesta kämpade för att överleva. De rikare tyckte att de var berättigade till sin status genom Guds försyn. Alla hade sin plats i samhället, det var förutbestämt.

Vad har du för belägg för att folk inte hade empati förr?

Folk hade empati med sin familj, sina grannar, folket i byn. Samtidigt var tillvaron ofta hård och karg, man hade inte råd att ge bort av det lilla man hade till kreti och pleti.

Jämför idag då man har tillräckligt för att grina över barnen i yttre bongo-bongo o vill skicka sina surt förvärvade till Hamas för de gör så mycket gott

Fann inte tid och utrymme för känslor och annat trams när du inte visste om du skulle komma över 3 mål mat om dagen, sen har makten aldrig velat ge ifrån sig makt frivilligt, vilket i kombination med desperation skapar perfekta förutsättningar för ett hårt och kargt klimat

Nog hade folk empati, framförallt för den egna familjen i första hand, släkt och vänner i andra hand och byn i tredje hand. På den tiden hade folk fullt upp med att överleva, se till att man hade mat för en karg vinter osv. Men något jävla duttande och duddande som vi har idag var det knappast frågan om.

Efrerbliven trådstart. Självklart hade folk empati. Fan tror du folk skaffade barn för att slå på dem?

Man skaffade barn som arbetare:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnarbete_i_Sverige

därför man födde en jäkla massa barn förr i tiden (och för att många dog)

Helt rätt. Och du tror man saknade känslor för sina barn?

Ganska intressant historia faktiskt, innan hade man inga känslor för sina barn utan de sågs som små vuxna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnup...elskiftet_1900
läs: Föräldrakärleken växer fram
Historikern Philippe Ariès menar att det skedde en fundamental omsvängning i synen på barn i västvärlden på 1800-talet. Med framväxten av synen på barn som en grupp med speciella egenskaper och framväxten av skolväsendet etablerades en ny typ av känslorelation till barn. Från att barnen var arbetskraft och att familjen hölls samman av den gemensamma egendomen, synsättet att familjen hölls samman av kärlek. Det etablerades en ny sorts känslorelation till barn i den bildade medelklassen och överklassen. Denna syn spreds från de övre klasserna nedåt i samhällsskikten. Genom nationalstaternas tillkomst, urbaniseringen och den framväxande medelklassen ökade behovet av utbildning. Det bidrog till en tydligare uppdelning av barn och vuxna och uppgifterna i barnuppfostran mellan hem och skola, hem och stat. Förutsättningen för starkare känsloband till barnen ökade och kärlek som familjens kitt stärktes.