Emedan vi följer utvecklingen i 'kriget' mellan Israel och Hamas, och djupt begrundar alla viktiga inlägg om hur Israel borde avskaffas visavi hur hemskt upplyftande det är att s.k. Palestinier jagas omkring av smarta bomber i en ruinstad... Emedan vi skrivbordskrigare gör allt detta, denna oumbärliga tjänst i historiens och moralfilosofins tjänst, ställer jag mig stilla frågan: Vad är lösningen?
Låt oss se..
En Två-Stats-Lösning har det stoltserats med i decennier. Det senaste försöket var under Trump-administrationen där ett intrikat system av zoner och exklusiva bivägar skulle ge alla tillgång till sin av hävd vunna jord, sina heliga platser, sina tekniska möjligheter till ett värdigt liv, och så vidare.
Israel och Palestina sammanvävt i ett intrikat och ack så rättvist nätverk av ömsesidigt avståndstagande.
Nåväl, låt oss inte begrunda denna skrivbordsprodukt närmare.. De avskyr ju varandra.
Vidare har vi de mera ensidiga lösningarna: Avskaffa Israel! (Eller som det heter nuförtiden: 'Kan vi inte bara lägga ner alla stridigheter för baaaarnens skull..') eller Avsäg er Islam! (Eller, för att dra det till sin spets, 'Håll käft och lev för evigt under restriktioner!).
I den mån man i själ och hjärta är antisemit eller för den delen är beredd att avfärda all världens araber som mindre värda är dessa lösningar självfallet attraktiva. Jag förstår det.
Personer som hyser 'polariserade' positioner av det här slaget skall självfallet avundas för deras själsliga renhet, emedan jag dess värre är rädd att de inte har mycket matnyttigt att tillföra i denna tråd.
Om vi går till historien, och till skillnad från Putin börjar någonstans där det är någorlunda relevant för dagens företeelser, så hoppas jag att vi kan vara överens om att dagens Jordanien är den 'Palestinska' delen av Britternas s.k. "mandat" som de tog över vid sönderfallet av det Ottomanska riket.
Därmed kunde vän av ordning bli lurad att tro att Palestinierna i Gaza och Västbanken egentligen hör hemma i Jordanien.
Argumenten för detta är att Filisteerna försvann redan i Gamla Testamentet, att det var kringliggande Arabiska stater som 1948 hade vissa åsikter om grundandet av staten Israel, att Araber blev 'permanenta' flyktingar därför att det inte gick så värst bra i det kriget.
Nej, låt oss lämna det där med Jordanien. Det är ännu en skrivbordsprodukt vid det här laget.
Om Gaza och Västbanken dumpades i Jordanien skulle landet kollapsa, och det är bara första punkten av många till varför frågan är ren slöseri med tid.
En annan, måhända radikal, lösning är att helt enkelt integrera Västbanken och Gaza i Israel. Fulla rättigheter, rösträtt, medborgarskap.
Det är en intressant tanke, även om den har samma svagheter som ovan nämnda tvåstatslösning. För att göra en lång historia kort så hamnar vi åter i lägret "Avskaffa Israel!" och som sagt, det finns säkert andra trådar på det här eminenta forumet för sådana saker..
Sedan har vi Sinai-halvön, som Egypten visserligen fick tillbaka av Israel men som man, det måste faktiskt sägas, inte har gjort särskilt mycket med. Man skulle kunna föreställa sig att det internationella samfundet, med Israel och Quatar i spetsen, gick samman för att bygga ett Nytt och guldbefängt paradis för dessa evigt förorsakade arabisk-etniska 'flyktingar'.
En sådan "miljonkibutz" skulle enkelt kunna väl avgränsas från både Israel och Egypten, och med strikta importkontroller skulle man - och detta är en ren hypotes - kunna tvätta bort de senaste decenniernas krigslystna indoktrinering tills den dag "självstyre" var något ens värt att nämna.
Nåväl, då var jag färdig. Hoppas alla och envar känner sig ordentligt förolämpade och likaledes maktlösa. Det är så det skall vara. Jag inbjuder nu till en balanserad diskurs, full av ödmjukhet och eftertanke.
Låt oss se..
En Två-Stats-Lösning har det stoltserats med i decennier. Det senaste försöket var under Trump-administrationen där ett intrikat system av zoner och exklusiva bivägar skulle ge alla tillgång till sin av hävd vunna jord, sina heliga platser, sina tekniska möjligheter till ett värdigt liv, och så vidare.
Israel och Palestina sammanvävt i ett intrikat och ack så rättvist nätverk av ömsesidigt avståndstagande.
Nåväl, låt oss inte begrunda denna skrivbordsprodukt närmare.. De avskyr ju varandra.
Vidare har vi de mera ensidiga lösningarna: Avskaffa Israel! (Eller som det heter nuförtiden: 'Kan vi inte bara lägga ner alla stridigheter för baaaarnens skull..') eller Avsäg er Islam! (Eller, för att dra det till sin spets, 'Håll käft och lev för evigt under restriktioner!).
I den mån man i själ och hjärta är antisemit eller för den delen är beredd att avfärda all världens araber som mindre värda är dessa lösningar självfallet attraktiva. Jag förstår det.
Personer som hyser 'polariserade' positioner av det här slaget skall självfallet avundas för deras själsliga renhet, emedan jag dess värre är rädd att de inte har mycket matnyttigt att tillföra i denna tråd.
Om vi går till historien, och till skillnad från Putin börjar någonstans där det är någorlunda relevant för dagens företeelser, så hoppas jag att vi kan vara överens om att dagens Jordanien är den 'Palestinska' delen av Britternas s.k. "mandat" som de tog över vid sönderfallet av det Ottomanska riket.
Därmed kunde vän av ordning bli lurad att tro att Palestinierna i Gaza och Västbanken egentligen hör hemma i Jordanien.
Argumenten för detta är att Filisteerna försvann redan i Gamla Testamentet, att det var kringliggande Arabiska stater som 1948 hade vissa åsikter om grundandet av staten Israel, att Araber blev 'permanenta' flyktingar därför att det inte gick så värst bra i det kriget.
Nej, låt oss lämna det där med Jordanien. Det är ännu en skrivbordsprodukt vid det här laget.
Om Gaza och Västbanken dumpades i Jordanien skulle landet kollapsa, och det är bara första punkten av många till varför frågan är ren slöseri med tid.
En annan, måhända radikal, lösning är att helt enkelt integrera Västbanken och Gaza i Israel. Fulla rättigheter, rösträtt, medborgarskap.
Det är en intressant tanke, även om den har samma svagheter som ovan nämnda tvåstatslösning. För att göra en lång historia kort så hamnar vi åter i lägret "Avskaffa Israel!" och som sagt, det finns säkert andra trådar på det här eminenta forumet för sådana saker..
Sedan har vi Sinai-halvön, som Egypten visserligen fick tillbaka av Israel men som man, det måste faktiskt sägas, inte har gjort särskilt mycket med. Man skulle kunna föreställa sig att det internationella samfundet, med Israel och Quatar i spetsen, gick samman för att bygga ett Nytt och guldbefängt paradis för dessa evigt förorsakade arabisk-etniska 'flyktingar'.
En sådan "miljonkibutz" skulle enkelt kunna väl avgränsas från både Israel och Egypten, och med strikta importkontroller skulle man - och detta är en ren hypotes - kunna tvätta bort de senaste decenniernas krigslystna indoktrinering tills den dag "självstyre" var något ens värt att nämna.
Nåväl, då var jag färdig. Hoppas alla och envar känner sig ordentligt förolämpade och likaledes maktlösa. Det är så det skall vara. Jag inbjuder nu till en balanserad diskurs, full av ödmjukhet och eftertanke.
