Vad är skillnaden på psykisk ohälsa och "normalt" dåligt mående?

Finns ju mängder av diagnoser som yttrar sig på olika vis.

Att bara vara nere i en svacka eller må lite halvkasst en tid rent mentalt skiljer sig ju ganska mycket ifrån någon med grav depression som mest ligger hemma och är totalt passiv och skiter i allt tex städning, personlig hygien, kost, kontakt med omvärlden osv.

Sedan har vi ju folk med psykosjukdomar som är svåra att missa då de lever åtminstone bitvis i en helt annorlunda verklighet med vanföreställningar, paranoia osv.

En socialfobiker är livrädd för att gå utanför ytterdörren och när så måste så undviker denne kontakt med andra människor i största möjliga mån tex tar bilen till närmsta affär och handlar kanske 2 min innan stängningsdags för att minimera kontakt med folk.

Folk med ADHD kan vara hyperaktiva på olika sätt och jävligt enerverande att umgås med i vissa fall då de pratar på högljutt som fan och man inte får syl i vädret själv och dessutom jävligt impulsiva.

Folk med OCD lider av svåra och handikappande "ritualer" som måste utföras på ett visst sätt och i alla möjliga sammanhang och om detta mönster bryts leder det till svår ångest.

Kan skrivs en bok på ämnet men detta är ett litet axplock.

Nej, det var inte alls så jag menade när jag ställde frågan. Jag har själv anklagats för att ha psykisk ohälsa men tycker själv inte att jag mår sämre än genomsnittet och därför ville jag undersöka hur andra ser på psykisk ohälsa för att ta ställning om jag lider av det och faktiskt behöver hjälp.

Ok

Förlåt jag kanske överreagerade.

Ja.

Sjukvården är väldigt bra.

Men det är också viktigt att veta att sjukvården aldrig kommer kunna lösa dina problem.

Endast du kommer kunna göra detta.

Och när jag säger att sjukvården är bra.
Så är det också så att de inte är det.

Man kan lätt dras in ett beroende i 10 år och känna att man aldrig klarar av någonting själv utan hjälp från sjukvården.

Bästa vore om du skaffade ett lugnare jobb.
En vän du får umgås med 24 timmar om dygnet resten av ditt liv.
Och utforskar spiritualitet.

Sjukvården förstår ingenting av det där.
Det enda de förstår är samtal och piller.

Men det kan vara en väldigt bra hjälp under en period.

Men för att bli fullt frisk får du göra dig själv stark så du klarar av att ta hand om din kropp och själ.

Och be om hjälp, man har rätt till det.

Be människor som bryr sig om dig om hjälp.

Då kommer du få hjälp.

Lycka till

Tack