Citat:
Okay, du vänder dig mot epitetet "idiot".
Då läser vi din egen beskrivning:
Vad skall man kalla det? Det är INTE ett normalt, rationellt beteende.
Om någon gör det enkelt för sig och kallar beteendet för idiotiskt, är det så himla fel?
Någon som gör idiotiska saker måste inte vara idiot. Inte fullidiot hela tiden.
Men det finns individer som verkligen inte borde ha körkort. Som har absolut usel spatial närvaro, saknar kinetisk förståelse, inte känner åt vilket håll norr ligger och ofta inte ens kan uppge var dom befinner sig när det behöver larmas.
Och, detta behöver alls inte handla om "chock".
Man kan roa sig med att ta tempen på sina bekanta. Passa på och ställ frågan "Var är du nu" till folk du pratar i telefon med.
Befinner dom sig i rörelse kan svaren bli ytterst luddiga. Alltför många vet inte var dom är, eller vad dom håller på med när dom kör bil.
I just detta fallet kan föraren mycket väl ha varit en sådan person som skulle tagits av banan mycket tidigare. Att hon tydligen behövde telefonguidning för att ens hitta motorvägen är en tydlig exponent för detta.
Vi vet alla att man inte skall låta fyllon köra iväg med bilen. Att ta nycklarna av någon som är på lyset kan leda till momentan kontrovers, men är på intet sätt socialt kontroversiellt. "Bra gjort" brukar vara den normala reaktionen.
Att stoppa en äldre släkting från att köra bil har en betydligt mycket högre tröskel. Om någon ens gör något åt saken så sker det alldeles för sent, och inte sällan efter en eller flera mer allvarliga incidenter.
Men, för sådana som verkligen inte borde köra finns inget sådant skyddsnät. Dom har sitt körkort, och det får vara bra med det - trots att hela omgivning undrar hur fan det gick till.
Vi garderar oss genom att i det längsta försöka undvika att hamna i passagerarsätet hos dessa - och tvingas vi ändå dela resa med dem så håller vi oss klarvakna, trampar gropar i torpedväggen där en bromspedal borde ha suttit och är tacksamma när och om vi når destinationen.
Men det finns inget vi säger åt dem.
"Fan, du kör verkligen illa" är ingen gångbar replik. Att människan "har körkort" är liksom en garanti för att denne "kan köra".
Men så är det inte - och det finns inga vettiga fortbildningskurser att tipsa om eller rent av köpa i present till någon som verkligen skulle behöva det. Några dagars förarkurs på Nürburgring brukar ligga lite över målet...
Omgivningen behöver göra mer för att få undan trafikfaror i form av olämpliga förare.
Vilket faktiskt för oss till dig, Burkgurka:
Hur delaktig var du själv under den resan?
Satt du i passagerarsätet och sov, utan att intressera dig för framfarten? Lämnade du helt enkelt över ditt liv till någon som tydligt inte var lämpad att värna det? Well, det är så man dör.
"Olycka" brukar det kallas, men det finns alltid en uppmarsch till katastrofen som man hade kunnat påverka. Om man haft intresse...
Slutligen, lite fet dubbelmoral:
Du tycker att den mötande bilen i denna händelsen borde agerat, men själv var du helt clueless när det hände...?
Det där summerar det ganska bra, tror jag...
Då läser vi din egen beskrivning:
Vad skall man kalla det? Det är INTE ett normalt, rationellt beteende.
Om någon gör det enkelt för sig och kallar beteendet för idiotiskt, är det så himla fel?
Någon som gör idiotiska saker måste inte vara idiot. Inte fullidiot hela tiden.
Men det finns individer som verkligen inte borde ha körkort. Som har absolut usel spatial närvaro, saknar kinetisk förståelse, inte känner åt vilket håll norr ligger och ofta inte ens kan uppge var dom befinner sig när det behöver larmas.
Och, detta behöver alls inte handla om "chock".
Man kan roa sig med att ta tempen på sina bekanta. Passa på och ställ frågan "Var är du nu" till folk du pratar i telefon med.
Befinner dom sig i rörelse kan svaren bli ytterst luddiga. Alltför många vet inte var dom är, eller vad dom håller på med när dom kör bil.
I just detta fallet kan föraren mycket väl ha varit en sådan person som skulle tagits av banan mycket tidigare. Att hon tydligen behövde telefonguidning för att ens hitta motorvägen är en tydlig exponent för detta.
Vi vet alla att man inte skall låta fyllon köra iväg med bilen. Att ta nycklarna av någon som är på lyset kan leda till momentan kontrovers, men är på intet sätt socialt kontroversiellt. "Bra gjort" brukar vara den normala reaktionen.
Att stoppa en äldre släkting från att köra bil har en betydligt mycket högre tröskel. Om någon ens gör något åt saken så sker det alldeles för sent, och inte sällan efter en eller flera mer allvarliga incidenter.
Men, för sådana som verkligen inte borde köra finns inget sådant skyddsnät. Dom har sitt körkort, och det får vara bra med det - trots att hela omgivning undrar hur fan det gick till.
Vi garderar oss genom att i det längsta försöka undvika att hamna i passagerarsätet hos dessa - och tvingas vi ändå dela resa med dem så håller vi oss klarvakna, trampar gropar i torpedväggen där en bromspedal borde ha suttit och är tacksamma när och om vi når destinationen.
Men det finns inget vi säger åt dem.
"Fan, du kör verkligen illa" är ingen gångbar replik. Att människan "har körkort" är liksom en garanti för att denne "kan köra".
Men så är det inte - och det finns inga vettiga fortbildningskurser att tipsa om eller rent av köpa i present till någon som verkligen skulle behöva det. Några dagars förarkurs på Nürburgring brukar ligga lite över målet...
Omgivningen behöver göra mer för att få undan trafikfaror i form av olämpliga förare.
Vilket faktiskt för oss till dig, Burkgurka:
Hur delaktig var du själv under den resan?
Satt du i passagerarsätet och sov, utan att intressera dig för framfarten? Lämnade du helt enkelt över ditt liv till någon som tydligt inte var lämpad att värna det? Well, det är så man dör.
"Olycka" brukar det kallas, men det finns alltid en uppmarsch till katastrofen som man hade kunnat påverka. Om man haft intresse...
Slutligen, lite fet dubbelmoral:
Du tycker att den mötande bilen i denna händelsen borde agerat, men själv var du helt clueless när det hände...?
Det där summerar det ganska bra, tror jag...
Angående mötet när jag var passagerare så satt jag nog bak, om jag minns rätt. Sen arbetspendling och bara föraren hade fokus på vägen. (grejen var att vi oftast körde den mindre vägen, och kanske därför han började tvivla på var han körde. Inget försvar, utan bara lite input på att även normalt bra förare kan bli desorienterade).
Angående mitt möte som förare så körde vi ju inte mot varandra. Var dessutom dagtid och låg bakom en annan, så inte strålkastare rakt i nyllet, liksom. Min poäng var mer att det går jäkligt fort och även om man tycker frontalkrock borde kunnat undvikas, så är det i praktiken nog inte så enkelt. Framförallt är man helt oförberedd.
Annars har du såklart rätt i att det finns alldeles för många genomusla förare på vägarna. Alldeles för många. Dock svårt att få bort dom, före olyckor händer, även om det vore önskvärt om polisen hade större resurser och befogenheter att plocka körkort av odugliga förare.