Citat:
Ursprungligen postat av
allan78
S har inte haft en politik på decennier. De lever på gamla meriter och har som endast uttalat mål ”makten före allt”. Inga eftergifter är för stora om möjligheten till statsminister finns. Väl på plats rekryteras sedan löpande lojala personer till topposter inom samhället.
Men inte unikt för S, alla stora partier går den döden till mötes.
S fyllde på ett sätt en funktion för den svenska befolkningen t o m ca 1965, då de bidrog till att klyftorna i samhället minskade och skapade en god infrastruktur med vägar, järnvägar och energi. Välståndet däremot var det de svenska företagen som genererade, inte Socialdemokraterna även om de själva gärna försöker hävda detta. S skapade inget, de omfördelade enbart vad andra skapat.
Men från ca 1965 så var de ledande gamla "rejäla" sossarna, som inte bara krävde sin rätt utan även gjorde sin plikt, utbytta mot en ny generation fylld av klasshat, socialistiska idéer och inte minst avund, och de ökade i snabb takt beskattningen av folket, företagen och egendom. De exproprierade, förbjöd och straffade, de indoktrinerade och fostrade oliktänkande. De rev ner allt gammalt och byggde miljonprogram i betong och asfalterande, historien skrevs om och allt gott emanerade från staten (dvs S), allt ont emanerade omvänt från elaka företagare och fria individer som inte lät sig underkastas. Människorna var underordnade det socialistiska samhällets idé. Jan Myrdal var kung och Pol Pot en inspirationskälla. Privata initiativ skulle kväsas, den offentliga sektorn svällde och svällde, monopol efter monopol infördes, staten var urstark och skoningslös...
Folket kved men partiledningen (S) levde gott och deras maktapparat på alla nivåer i samhället växte och växte...
Sedan dessa har inte S haft någon annan idé än att få tillbaka makten, de saknar de för dem så ljuva åren