Vad får man skriva och inte skriva om i historisk text?

Jag skriver en artikel om en gammal gård där ägaren valde att ta självmord. Får jag skriva om detta eller är det sekretessbelagt på något vis? Ättlingar lär inte uppskatta det men är det olagligt?

Förtal av avliden är ett möjligt brott.

”Förtal av avliden medför ansvar om gärningen antingen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka friden som bör tillkomma den avlidne, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet (BrB 5 kap. 4 §, TF 7 kap. 3 §). Med de efterlevande avses i första hand efterlevande make och barn, men i undantagsfall kan detta även gälla senare generationer.”

https://www.familjensjurist.se/fraga...al-av-avliden/

Hur länge sedan har det hänt? Finns barnen i liv ännu? Om inte bör det nog inte vara särskilt känsligt.

På 1920tal tog han självmord.

Okej. Vill inte smutskasta någon utan bara redogöra om hur det faktiskt var förr.

Du läser kanske inte länkar, många gör inte det, men där står (se ovan) att uppgiften kan lämnas om det är försvarligt:

”Vid försvarlighetsbedömningen ska yttrandefrihetens vikt för demokratin beaktas, varför hänsyn bland annat tas till om uppgiften har lämnats i den politiska debatten, i samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor samt den yrkesmässiga nyhetsförmedlingen.”

Om du nu skriver en artikel uppfyller det högst sannolikt detta, särskilt om publikationen omfattas av tryckfrihet.

Min mormor föddes runt 1920, hon är död sen många år tillbaka. Har släktforskat lite och skulle hennes pappa visa sig ha hängt sig i deras hem så skulle jag se det som information, inget annat.

På 1920-talet, och även långt efteråt, brukade tidningarna utan förbehåll rapportera om personer som berövat sig livet. Med namns nämnande.
På litteraturavdelningen finns en tråd om författare som begått självmord. Där kan man hitta lite länkar till samtida pressartiklar, där dödsorsaken öppet anges.

Fredrik Constantin Bjarke
(FB) Författare som begått självmord.

Victor Emanuel Öman
(FB) Författare som begått självmord.

Ja, du får återge händelsen som en historisk beskrivning så länge som du just återger den som historia och inte lägger några värderingar i texten som kan tolkas som missaktning mot personen. Sedan är det bra att distansiera sig 100 år eller så från händelsen och inte skriva om ett självmord som ägde rum för 20 år sedan. Offentligt kan du få tillgång till dessa uppgifter om det har hänt 70 år efter personens död. Ättlingarna kan uppskatta informationen som en del av deras släktforskning.