Så här under 2024 så ska vi väl ändå ha en tråd om denna sångare och frontman. Det kan inte finnas många hårdrocksfantaster på denna jord som missat Bruce Dickinson och hans stämband? Sen får det väl visa sig om man har några åsikter om honom som sångare eller soloartist eller annat.
Vi kör en liten presentation till att börja med om det nu mot förmodan är någon som missat något: Bruce Dickinson, född 7 augusti 1958 i Worksop i Nottinghamshire, är en världskänd sångare som blev medlem i Iron Maiden 1981 när han var i 23-årsåldern. Albumet han debuterade med är det sedan länge ikoniska albumet "The Number Of The Beast" (1982). Det var dock inte hans första stapplande steg i musikbranschen.
Innan järnjungfrun var han sångare i hårdrocksbandet Samson där han gick under det fantasifulla artistnamnet 'Bruce Bruce'. Och det är ett band jag i princip aldrig har hört en ton av, förrän nu, lagom till denna trådstart. Nu har jag lyssnat lite på deras första plattor. Kan ha varit ett misstag av mig att ignorera Samson för tycker det låter bra och lovande. Ska lyssna in mig mera framöver.
Men hur som helst, en man som Bruce Dickinson hade stora drömmar och ambitioner och ville vidare från Samson-träsket. Dessa drömmar och ambitioner gjorde ju också att han kastade in handduken från Iron Maiden år 1993. Ersättaren i järnjungfrun blev ju Blaze Bayley som ni vet, men det är något vi kan ta i en annan tråd.
Nu efter avhoppet skulle Bruce Dickinson stå på egna ben. Och det visade sig gå rätt skapligt. Dickinson inledde sin solokarriär med "Tattooed Millionaire" (1990) men då var han ju fortfarande medlem i Iron Maiden. Sedan fortsatte sagan med andra soloalbumet "Balls To Picasso" (1994) och den något suspekta historien "Skunkworks" (1996) innan han återgick till mer karaktäristisk hårdrock med albumen "Accident Of Birth" (1997) och "The Chemical Wedding" (1998).
År 1999 kom nyheten som nog många hade väntat på: Bruce Dickinson återförenades med Iron Maiden. Året därpå släpptes "Brave New World" (2000). Ordningen var sålunda återställd?
Men det var då och nu är nu. Han har nu hunnit med att fylla 65 år och tydligen har han skrotat sin karriär som kommersiell pilot. Nu är det musiken och det aktuella soloalbumet som gäller för honom detta året. Det första spåret att släppas var "Afterglow Of Ragnarok" och den låter kort och gott bra, men ingenting som imponerar stort på mig.
I alla fall, 1 mars 2024 kommer plattan "The Mandrake Project". Nu ska jag plocka ett citat här från Aftonbladet: "På sitt sjunde soloalbum i karriären utforskar Dickinson och producenten, tillika låtskrivarpartnern, Roy Ramirez allt ifrån tung doom och thrash metal till latinamerikansk folkmusik och Beethovens 'Månskenssonat'."
Solokarriären har genererat detta:
• "Tattooed Millionaire" (1990)
• "Balls To Picasso" (1994)
• "Skunkworks" (1996)
• "Accident Of Birth" (1997)
• "The Chemical Wedding" (1998)
• "Tyranny Of Souls" (2005)
• "The Mandrake Project" (2024)
Dickinson verkar storsatsa här i Sverige. Lång intervju i senaste Sweden Rock Magazine. Han var gäst i Carina Bergfeldts talk-show (8 dec 2023). Och så den här intervjun i Aftonbladet som ni kanske har läst redan. Sen är det ju också så att han slår till med en spelning i vårt avlånga land, på Gröna Lunds stora scen den 11 juni. Nu när han ska ut på soloturné kommer dessa musiker att ingå i bandet: Roy Z (gitarr), Dave Moreno (trummor), Tanya O’Callaghan (bas) och Mistheria (keyboard). Förutom honom själv, givetvis.
Den som är än mer nyfiken på vad denna frontman har haft för sig genom åren, och hur han ser på livet, kan alltid läsa hans självbiografi "What Does This Button Do?" som släpptes för några år sen, och blev recenserad i Aftonbladet (bland annat).
Med detta sagt så låter vi frågorna ta över.
Hur tycker ni att Bruce Dickinson har utvecklats som soloartist och vokalist genom alla dessa år? Hans live-personlighet? Han har ju hållit på med musik i över 40 år. Vilka är höjdpunkterna i solodiskografin och vilka lågvattenmärken finns?
Vi kör en liten presentation till att börja med om det nu mot förmodan är någon som missat något: Bruce Dickinson, född 7 augusti 1958 i Worksop i Nottinghamshire, är en världskänd sångare som blev medlem i Iron Maiden 1981 när han var i 23-årsåldern. Albumet han debuterade med är det sedan länge ikoniska albumet "The Number Of The Beast" (1982). Det var dock inte hans första stapplande steg i musikbranschen.
Innan järnjungfrun var han sångare i hårdrocksbandet Samson där han gick under det fantasifulla artistnamnet 'Bruce Bruce'. Och det är ett band jag i princip aldrig har hört en ton av, förrän nu, lagom till denna trådstart. Nu har jag lyssnat lite på deras första plattor. Kan ha varit ett misstag av mig att ignorera Samson för tycker det låter bra och lovande. Ska lyssna in mig mera framöver.
Men hur som helst, en man som Bruce Dickinson hade stora drömmar och ambitioner och ville vidare från Samson-träsket. Dessa drömmar och ambitioner gjorde ju också att han kastade in handduken från Iron Maiden år 1993. Ersättaren i järnjungfrun blev ju Blaze Bayley som ni vet, men det är något vi kan ta i en annan tråd.
Nu efter avhoppet skulle Bruce Dickinson stå på egna ben. Och det visade sig gå rätt skapligt. Dickinson inledde sin solokarriär med "Tattooed Millionaire" (1990) men då var han ju fortfarande medlem i Iron Maiden. Sedan fortsatte sagan med andra soloalbumet "Balls To Picasso" (1994) och den något suspekta historien "Skunkworks" (1996) innan han återgick till mer karaktäristisk hårdrock med albumen "Accident Of Birth" (1997) och "The Chemical Wedding" (1998).
År 1999 kom nyheten som nog många hade väntat på: Bruce Dickinson återförenades med Iron Maiden. Året därpå släpptes "Brave New World" (2000). Ordningen var sålunda återställd?
Men det var då och nu är nu. Han har nu hunnit med att fylla 65 år och tydligen har han skrotat sin karriär som kommersiell pilot. Nu är det musiken och det aktuella soloalbumet som gäller för honom detta året. Det första spåret att släppas var "Afterglow Of Ragnarok" och den låter kort och gott bra, men ingenting som imponerar stort på mig.
I alla fall, 1 mars 2024 kommer plattan "The Mandrake Project". Nu ska jag plocka ett citat här från Aftonbladet: "På sitt sjunde soloalbum i karriären utforskar Dickinson och producenten, tillika låtskrivarpartnern, Roy Ramirez allt ifrån tung doom och thrash metal till latinamerikansk folkmusik och Beethovens 'Månskenssonat'."
Solokarriären har genererat detta:
• "Tattooed Millionaire" (1990)
• "Balls To Picasso" (1994)
• "Skunkworks" (1996)
• "Accident Of Birth" (1997)
• "The Chemical Wedding" (1998)
• "Tyranny Of Souls" (2005)
• "The Mandrake Project" (2024)
Dickinson verkar storsatsa här i Sverige. Lång intervju i senaste Sweden Rock Magazine. Han var gäst i Carina Bergfeldts talk-show (8 dec 2023). Och så den här intervjun i Aftonbladet som ni kanske har läst redan. Sen är det ju också så att han slår till med en spelning i vårt avlånga land, på Gröna Lunds stora scen den 11 juni. Nu när han ska ut på soloturné kommer dessa musiker att ingå i bandet: Roy Z (gitarr), Dave Moreno (trummor), Tanya O’Callaghan (bas) och Mistheria (keyboard). Förutom honom själv, givetvis.
Den som är än mer nyfiken på vad denna frontman har haft för sig genom åren, och hur han ser på livet, kan alltid läsa hans självbiografi "What Does This Button Do?" som släpptes för några år sen, och blev recenserad i Aftonbladet (bland annat).
Med detta sagt så låter vi frågorna ta över.
Hur tycker ni att Bruce Dickinson har utvecklats som soloartist och vokalist genom alla dessa år? Hans live-personlighet? Han har ju hållit på med musik i över 40 år. Vilka är höjdpunkterna i solodiskografin och vilka lågvattenmärken finns?
