Orosanmälan efter att sonen sagt till lärare att pappa är arg

Självfallet görs missbedömningar ibland, vilket är fruktansvärt, men vi agerar med barnens bästa intresse i åtanke och dessa missbedömningar är ovanliga. Sen kan jag lova dig att vi inte får några bonusar för omplaceringar och vi får enligt lag inte tvångsomhänderta barn för "minsta lilla fel", snarare krävs det otroligt mycket för att vi ska få gå in och ta ett barn från dess familj. Inget barn skulle omhändertas för att deras föräldrar tar något glas vin till maten, så länge detta inte medför några andra problem, så det är riktigt hemskt att det skett din vän, för det är verkligen inte praxis.

Det är en jäkla skillnad på föräldrar som bråkar med varann mot att barnen bråkar med varann och deras föräldrar.
Jag vet barn som i princip bråkar konstant med varann och det blir dålig stämning ja, utan att det är föräldrarnas fel.
Inget fel på det hemmet.

Tror också missbedömingar är svåra när det är öppet mål men det TS menar är nog att varför inte lägga energi på barn som faktiskt far illa på riktigt istället för att terrorisera normala familjer. Det är väldigt vanligt barn bråkar och att det kan bli högljutt plus att det är också kineniska viskleken ofta. Barnen kanske sa något till läraren som fick för sig något, berättade för sin kollaga och vips så ifrån att pappan blev irriterad har han gått lös med en yxa.

Som lärare måste man göra en bedömning av sanningshalten genom ställa fler frågor och sen även kontrollfrågor innan man kastar sig över datorn och gör en orosanmälan. Det är just dessa onödiga anmälningar ni på barn och ungdom missar där det verkligen är barn som far illa då ni får in så mycket skitanmälningar.

Ni får inte tvångsplacera någon. Ni kan ansöka om det till förvaltningsrätten.
Har du någonsin ångrat en ansökan om LVU?

ganska sällsynt dock.
I princip alltid föräldrarnas fel att barnen bråkar också.

Vadå, vilka "vi"? Är du offentlig representant för andra kommuners socialtjänster också? Känner du dig lite medskyldig eller är det bara kåranda?

Nästan alla syskonpar jag känner har bråkat. Det är helt naturligt och träning inför vuxenlivet.

https://www.psykologiguiden.se/rad-o...och/syskonbrak

Precis. Det krävs mer än bara en orosanmälan för att han ska bli av med vårdnaden. Oftast krävs anmälan från flera håll samt en utredning där man konstaterar att problem faktiskt finns.

jo de va en anställd som leaka att de va sant. finns säkert o hitta fortfarande om du letar. o dom kanske ändrat sen dess men så var de i mitten av 00 talet iaf =)

Grabben är godkänd i alla ämnen och mer än godkänd i vissa så verkligen inte efter i skolan.
Jag och sambon bråkar aldrig, vi bråkar med barnen som inte lyssnar, de slåss med varandra etc.

Man ska inte behöva tjata om att sluta spela och kom och ät.

Enligt 6 § LVU får vi besluta om omedelbart omhändertagande och detta ska sedan underställas förvaltningsrätten inom en vecka, men annars stämmer det bra att vi inte får fatta sådana beslut direkt.

I alla fall där jag har ansökt om LVU har det funnits skäl för det och jag har agerat med barnets bästa intresse i åtanke, samt i enighet med lagstiftning, så nej jag kan inte påstå att jag någonsin ångrat en ansökan om LVU. Dock finns det ett fall som fastnat med mig där jag är tveksam till om LVU-placeringen var rätt beslut och det grundar sig främst i att resultatet av den inte alls blev det jag hade hoppats, men samtidigt var beslutet genomtänkt och jag betvivlar att det hade gått bättre om individen hade fått bo kvar hemma.

Helt rätt

Växte upp i ett hem med mycket bråk och ibland förekom det också våld, men det var inte våldet i sig, utan att man alltid fick gå på nålar och visste inte om föräldrarna skulle explodera

Sitter kvar femtio år senare, så det är inget litet lidande ni orsakar barnen.