USA:s storbanker gör vinstrekord samtidigt som Federal Reserve går med underskott

Hej!

Här kommer en artikel som jag inte förstår fullt ut och jag har några frågor om det! Men diskutera också vad ny tycker!

Medan storbankerna på Wall Street slår vinstrekord på löpande band går det desto sämre för den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed).
Resultatet för 2023 blev ett rekordstort underskott på 114,3 miljarder dollar (1 175 miljarder kronor).
Feds ränteintäkter sjönk till 163,8 miljarder dollar, mot 170 miljarder ett år tidigare. Samtidigt nästan trefaldigades räntekostnaderna till 281,1 miljarder dollar.
Utvecklingen är ett resultat av de förluster Fed gör på sin massiva obligationsportfölj när ränteläget lyft.
Även Riksbanken har haft stora problem med höga kostnader för sin stödköpsportfölj, men i veckan redovisade Riksbanken ett preliminärt resultat för 2023 på plus 16 miljarder kronor.
Lägre räntor och vinster på de valutaaffärer Riksbanken har gjort under hösten vände utvecklingen.
Under 2022 redovisade Riksbanken en förlust på drygt 80 miljarder kronor.

Källa: https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/ma...18cae67a&ei=22

Frågor:

1. Hur kan storbankerna på Wall Street slår vinstrekord? vad gör de som inte FED gör? kan någon förklara och ta exempel?

2. Vad menas med "Utvecklingen är ett resultat av de förluster Fed gör på sin massiva obligationsportfölj när ränteläget lyft."? kan någon förklara och ta exempel?

För det första skall man ha klart för sig att FED och bankerna ofta är motparter i affärer så det är ju långt ifrån givet att det går likartat för dem. Ett dumt exempel: någon som säljer 20kr-sedlar för tio kronor styck går det nog rätt dåligt för, men hans kunder gör ju stora vinster.

Tittar man lite nogrannare på vari försämrade resultatet för FED är så minskar ränteintäkterna och räntekostnaderna ökar. Samtidigt har räntenivån ökat så åtminstone är det mindre utlåning för FED kan man gissa, kanske ökad inlåning också - det är ju lite det ränteökningarna syftar till (syftet med FEDs räntesättning är lite annorlunda än vad bankernas syfte är).

Citat:

2. Vad menas med "Utvecklingen är ett resultat av de förluster Fed gör på sin massiva obligationsportfölj när ränteläget lyft."? kan någon förklara och ta exempel?

Obligationer är lånekontrakt där man i praktiken har på förhand fastslagen ränta. När ränta stiger blir dessa mindre attraktiva. Ett exempel är så kallade nollkupongare där man inte betalar ränta utan helt enkelt avtalat om att en viss summa skall betalas vid förfall. Om femåriga räntan är 0% så kan man låna 10kr mot att man betalar 10tkr om fem år (2029), men om den treåriga räntan är 1% om tre år så kan man ju bara få låna 9706kr mot återbetalning 2029, den som har lånat ut 10tkr idag på dessa premisser kan bara räkna med att få 9706kr för kontraktet om två år om räntan gått upp.

Kommersiella banker lånar från centralbanker, genom att låna ut till privatpersoner. När kapitalinvesteringar går bra och räntor är låga, lånar banker för att investera och får avkastning på kapital de inte äger (avkastningen överstiger inlåningsränta och inflation).
När kapitalinvesteringar går mindre bra och räntor är högre, så överför bankerna kostnaderna till privatpersoner genom att öka amorteringskrav och rörliga räntor.

Det värsta av två världar: privatiserade vinster, socialiserade förluster.

tusen tack! och du förstår jag dig rätt här: att exempelvis så har riksbanken under åren 2014-2022, köp eller lånat obligationer (i miljard klass) då styrräntan har varit 0 eller under 0, men nu när räntan går upp så går de i stor förlust?

Ja, något förenklat (*). I just den affären, det man förlorar på gungorna kan man ju ta igen på karusellerna.

(*) Denna effekt gäller dock främst längre räntor. Effekten finns förvisso även för kortare räntor, men man brukar kanske inte handla med de kontrakten utan snarare hålla dem tills de förfaller, dessutom så är ju löptiderna på korta räntor betydligt kortare än (års)redovisningsperioden och sådana effekter kan då ta ut vartandra. Effekten på längre räntekontrakt är att de tappar i värde när räntan stiger, men i gengäld så när de väl tappat i värde så stiger de snabbare när förfallodagen närmar sig.

Det är en artikel i SvD idag på precis samma tema, Riksbanken gör storförlust på 80 miljarder på grund av obligationsköp, bankerna gör rekordvinster.
https://www.svd.se/a/O8Aa8w/riksbank...-brakforlusten

Rubrik justerad (tidigare "Någon kanske kan förklara hur detta är möjligt?").

Mod.