Jag väljer bilar ungefär som kläder. Dom ska ta mig från A till B någorlunda bekvämt och säkert och gärna vara pålitliga och fungera. Utseende och modell är rätt oviktigt och halva min lön ska inte gå till den. Skulle aldrig låna pengar till ett bilköp! Sen förstår jag som tekniker att alla bilar måste underhållas och att ju fler prylar den har = desto mer som kan jävlas. Sen undviker jag rent intuitivt vissa modeller baserat på egen, dålig erfarenhet.
Tidigare hade vi flera (lite äldre) bilar, gammal snöskoter, husvagn, mopeder mm och mina grannar funderade hur vi kunde mäkta med detta rent ekonomiskt. Jamen kolla på era uppfarter, där står det 1-2 år nya bilar som betingar ett värde som vida överstiger hela min maskininpark! Slut på diskussionen.
Tidigare kändes det upplyftande att kunna hålla liv i en några-tusen kronors bil med noll eller rent av positiv värdeminskning och ändå ta mig fram. Nu har jag blivit lite bekvämare, har bättre ekonomi och sätter funktion och pålitlighet högre så nu är mina fordon lite nyare. Hade faktiskt en liten sportbil några år men det var inte för att jag hamnat i en ålderskris, behövde en kukförlängare eller ville glänsa utan det var helt enkelt för att den var så jäkla rolig att köra omkring med på somrarna. En myt är också att man får ligga mer om man har en snygg och sportig bil. Inte ens detta stämmer.