Luftfuktighetens betydelse vintertid är en svårdödad myt, det kommer knappast denna tråd att ändra på.
Att helt utan utbildning eller erfarenhet klara av mycket låga temperaturer är svårt.
Därför har vi en mycket gedigen vinterutbildning i den Svenska försvarsmakten.
Extrem kyla är mycket farligt om du saknar kunskap och utrustning.
Den som inta har testat vet inte hur det fungerar.
Ja rekryterna kan inte ha det lätt i Stockholmsområdet jämfört med dom bortskämda fjälljägarna i norr.
Nej det kan vi inte eftersom det inte är en myt. En så pass måttlig temperatur som -10 är riktigt obehaglig innan isen har lagt sig och det är fuktigt i luften. När isen har lagt sig och luften blivit torrare är -10 inget problem.
Fast nu handlar väl tråden om skillnaden mellan -33 och 43 minus?
Poängen med mitt inlägg var att jag instämmer med snubben jag citerade. När termometern i Kiruna visar något så förväntar vi från söder att det ska vara kallare än vad som upplevs.
Jag satt häromdagen och diskuterade kylan med en kollega på jobbet. Då hade Kvikkjokk haft minus 43,6.
Han sa just den där grejen att det inte är nån skillnad på 33 minus och 43 minus.
Det där är något jag hört snackas om förut. Att när det blir nog kallt så spelar temperaturen ingen roll längre.
Men det där måste ju vara en myt.
Köldrekordet på Jorden är - 89,2 grader uppmätt på forskningsstationen Vostok på Antarktis.
Alltså nästan 100 grader kallt. Skulle denna teori stämma så skulle du ju kunna springa omkring utan mössa och långkalsonger i den där kylan.
Är det så att man lurar sig?
Vet man att det är 45 grader kallt ute så tar man ju på sig kanske dubbla långkalsonger, skoteroverall och grejor om man går ut.
Det gör du kanske inte om det är minus 30.
Men det måste ju ändå vara en jävla skillnad på t.ex 30 minus och 50 minus.
Det är klart det är skillnad. Jag får intrycket att personen du talade med syftade på att man inte alls "känner" lika stor skillnad mellan -33 och -50, som man gör mellan -2 och minus -22. Det kan vara mer sant, upplevelsemässigt. Lite samma koncept som att kroppen reagerar liknande vid väldigt hög temperatur som vid väldigt låg temperatur. Håller du i metall som är 100 grader varm kan du få blåsor. Håller du i kolsyre-is som är minus 100 grader så får du också blåsor.
Människokroppen är ju sån. Om det är noll grader ute, och man sitter på motorhuven av en bil som kör i 100km/h, då kan man kanske få frost-skador, trots att det faktiskt bara är 0 grader ute. Men termometern på bilen, som mäter utomhus-temperaturen, den "fryser" inte mer- eller visar kallare temperatur oavsett man kör i 150km/h eller står still med bilen.
Ju kallare det blir, desto mindre blir kroppens förmåga att förnimma smärre skillnader i temperatur. Likadant vid hög värme. Jag skulle gissa det var det som personen du talade med syftade på.
Jag tror du fryser ihjäl om du skulle tälta i sådan extrem kyla. Ingen sovsäck kan värma dig. Skulle du fippla på med något spritkök så skulle du nog förfrysa fingrarna omgående.
Jodå, det går. Detta fick mig att tänka på den bästa skildring jag läst om umbäranden i extrem köld: The Worst Journey in the World av Apsley Cherry-Garrard
År 1911 genomförde Edward Wilson, Henry "Birdie" Bowers och Apsley Cherry-Garrard en vandring i antarktisk vinter där temperaturen kunde gå ner mot 60 minus och det rådde konstant beckmörker. De var ute i fem veckor och låg i tält och överlevde med utrustning som är väldigt primitiv med dagens mått mätt. Men deras lidande under färden trotsar all beskrivning. Bland annat så var deras kläder och sovsäckar tillverkade av ett material som band fukt, vilket gjorde att allt frös ihop och blev hårt som pansar.
Our sleeping-bags were getting really bad by now, and already it took a long time to thaw a way down into them at night.... Then came seven shivering hours and first thing on getting out of our sleeping-bags in the morning we stuffed our personal gear into the mouth of the bag before it could freeze: this made a plug which when removed formed a frozen hole for us to push into as a start in the evening.
Our troubles were greatly increased by the state of our clothes. If we had been dressed in lead we should have been able to move our arms and necks and heads more easily than we could now. If the same amount of icing had extended to our legs I believe we should still be there, standing unable to move
Hantering av metallföremål i extrem köld är som sagt ingen lek:
Birdie always lit the candle in the morning—so called, and this was an heroic business.... Sometimes it was necessary to try four or five boxes before a match struck. The temperature of the boxes and matches was about a hundred degrees of frost, and the smallest touch of the metal on naked flesh caused frostbite. If you wore mitts you could scarcely feel anything—especially since the tips of our fingers were already very callous...
Och det här var när det fortfarande gick "bra" för dem, för senare blåste deras tält bort i en storm och de blev tvungna att bygga en nödigloo av sten. Det är helt ofattbart att de överlevde och tog sig tillbaka till basen på Cape Evans.
Nej det kan vi inte eftersom det inte är en myt. En så pass måttlig temperatur som -10 är riktigt obehaglig innan isen har lagt sig och det är fuktigt i luften. När isen har lagt sig och luften blivit torrare är -10 inget problem.
Luleå har just nu 93% luftfuktighet och -12 grader, hur hög menar du att luftfuktigheten är innan isen lagt sig?
Jag tror att du underskattar vad 20.000kr köper dig i form av sovsäck. Efter en snabb googling hittade jag ett fåtal säckar med komforttemperatur -60°C
Jag trodde inte att det fanns såna grejor.
"The Snowy Owl" skall tydligen vara världens varmaste sovsäck. Den har en gräns på 60 minus.
Låter helt stört. Relativt billig ändå med tanke på vad man får. 1259 dollar.
Jodå, det går. Detta fick mig att tänka på den bästa skildring jag läst om umbäranden i extrem köld: The Worst Journey in the World av Apsley Cherry-Garrard
År 1911 genomförde Edward Wilson, Henry "Birdie" Bowers och Apsley Cherry-Garrard en vandring i antarktisk vinter där temperaturen kunde gå ner mot 60 minus och det rådde konstant beckmörker. De var ute i fem veckor och låg i tält och överlevde med utrustning som är väldigt primitiv med dagens mått mätt. Men deras lidande under färden trotsar all beskrivning. Bland annat så var deras kläder och sovsäckar tillverkade av ett material som band fukt, vilket gjorde att allt frös ihop och blev hårt som pansar.
Our sleeping-bags were getting really bad by now, and already it took a long time to thaw a way down into them at night.... Then came seven shivering hours and first thing on getting out of our sleeping-bags in the morning we stuffed our personal gear into the mouth of the bag before it could freeze: this made a plug which when removed formed a frozen hole for us to push into as a start in the evening.
Our troubles were greatly increased by the state of our clothes. If we had been dressed in lead we should have been able to move our arms and necks and heads more easily than we could now. If the same amount of icing had extended to our legs I believe we should still be there, standing unable to move
Hantering av metallföremål i extrem köld är som sagt ingen lek:
Birdie always lit the candle in the morning—so called, and this was an heroic business.... Sometimes it was necessary to try four or five boxes before a match struck. The temperature of the boxes and matches was about a hundred degrees of frost, and the smallest touch of the metal on naked flesh caused frostbite. If you wore mitts you could scarcely feel anything—especially since the tips of our fingers were already very callous...
Och det här var när det fortfarande gick "bra" för dem, för senare blåste deras tält bort i en storm och de blev tvungna att bygga en nödigloo av sten. Det är helt ofattbart att de överlevde och tog sig tillbaka till basen på Cape Evans.
Dom kanske hade kläder av bomull. Bomull som blir blött ute torkar aldrig och tappar i princip all värmeförmåga.
Dom hade väl ingen större koll på hur man skulle klä sig på den tiden.
Dom kanske hade kläder av bomull. Bomull som blir blött ute torkar aldrig och tappar i princip all värmeförmåga.
Dom hade väl ingen större koll på hur man skulle klä sig på den tiden.
Ull borde de ha haft, det var väl det som främst gällde då för att hålla sig varm. Det var inte okänt då, ull har vi haft i europa sen urminnes tider.
Dom kanske hade kläder av bomull. Bomull som blir blött ute torkar aldrig och tappar i princip all värmeförmåga.
Dom hade väl ingen större koll på hur man skulle klä sig på den tiden.
Citat:
Ursprungligen postat av nbsp
Ull borde de ha haft, det var väl det som främst gällde då för att hålla sig varm. Det var inte okänt då, ull har vi haft i europa sen urminnes tider.
Stämmer att de hade kläder av ull, de använde också renskinn (bl.a. i sovsäckarna och speciella skor kallade finnesko eller nutukas) och om inte annat så fick man i alla fall data på vad som funkade och inte funkade. Mycket var fortfarande okänt vid den här tiden. Roald Amundsen, som gjorde sin sydpolsexpedition 1910-1912, tog till sig av gammal kunskap från inuiterna och använde vargpäls med gott resultat.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
