Riksbankens räntejusteringar under 2024-2025

Inte heller säkert. Man kan tänka sig att de nya frisörerna jobbar extra utöver sitt ordinarie arbete.

Lite synd då att inflationen ligger betydligt över målet samtidigt som RB sänker räntan och regering och riksdag stimulerar ekonomin.
Lycka till med den ekvationen.

Ja, arbetar dom extra har du bara det med lokaler och stolar mm att ordna fram.

Hur länge skulle dom jobba 80 timmar i veckan tänkte du?
Fram till pensionen? Och efter det så blir det inget mer extra arbete, och BNP återgår till gamla nivån. Eller hur?
(Här har vi det med tidsaspekten igen).

Det beror på hur mycket de tjänar. Någon lokal behövs tekniskt sett inte för att starta frisörverksamhet och en stol har nog de flesta tillgång till.

Men åter till frågan, som har viss, om än ganska svag, koppling till trådens ämne (inflation och räntejusteringar). Det verkar som att du hävdar att ökad efterfrågan på svenska bostäder och platt-tv leder till lägre priser, men att ökad efterfrågan på frisörtjänster leder till högre priser? Stämmer det och hur motiverar du i så fall detta?

Sista beskedet var oförändrad ränta, samtidigt som inflationen är obetydligt över målet. Inte betydligt.
Oklart vilken saga du läst.
Däremot var den någon punkt över förväntan senast.
Men, vad gör det? Nästa månad kanske den går ner? För att nästa gå upp igen, eller ner, eller dubbelt ner?

Som sagt.
Gäsp.

Varför var det ingen som skrev om inflationen månad för månad förr?
Därför att ingen bryr sig. Varken då eller nu.

I Sverige så hindrar arbetsmarknadslagar och kollektivavtal det du påstår.
Vidare är det så i verkligheten att när folk går och klipper sig går man till en frisör som har en lokal där det arbetar frisörer vid frisörstolar.

Det ter sig som att du försöker förneka en fundamental mekanism genom att försöka hitta invändningar som inte har verklighetsförankring.


Nej, det är rejält verklighetsfrånvänt. Och flera olika mekanismer.

1. Det går inte öka tillväxten genom att låna till konsumtion. Eller pressa mer pengar. Det leder bara till inflation. Och påverkan på real tillväxt är 0.
Tillväxt kräver att man producerar MER per tidsenhet.
Och det uppnås bara genom investeringar i arbete med att öka produktivitet. Alternativt kostnadssänkningar.

2. Ökade försäljningsvolymer motiverar privatkapitalistiska profitjägare att investera i arbete med ökad produktivitet och kostnadssänkningar. Det är vad som lett till att platt-tv blivit mycket billigare under 30 års tid trots ökad efterfrågan.

3. Ökade försäljningsvolymer leder till att fasta kostnader slås ut på många kunder, och därmed minskar priset med stigande volymer. Det är relevant för produkter med höga fasta kostnader. Dagens mobiltelefoner kan bara existera med stora volymer. Dom blir för dyra utan globaliseringen.
Men för tjänster är typiskt fasta kostnader liten andel av priset. Där får man inte den effekten.

4. Inflation = prisökningar, får man av att företagens kostnader ökar. Stigande lönekostnader, fördyrande regleringar, stigande skatter, ökade råvarukostnader är exempel på sådant som driver inflation.
Därav att t ex byggnadskostnaden stiger.
Det som verkar prissänkande är det som nämns i pkt 2 och 3 ovan.
Pkt 2 leder till stora prissänkningar på en del produkter. Medan lönekostnader verkar prishöjande för så gott som alla produkter.

Många frisörer är egenföretagare, och vid kraftigt ökad efterfrågan skulle förmodligen ännu fler bli det. Det du skriver i inledningen gäller alltså bara delvis.

Det du skriver i övrigt håller jag med om på det stora hela, men tar inte sikte på bostadsproduktion i Sverige vilket ju var frågan.

Punkten som var förväntad låg även den högt över målet, vilket är problematiskt.Den flationstakten äter effektivt bort reallöneökningarna och gör det än svårare att få igång den så omtalade fastighetsmarknaden.

Om frisörer som är anställda i frisersalonger slutar och startar eget så blir inte fler klippningar gjorda. (Dessutom blockeras dom av brist på lokal och utrustning).

Och skulle dessa sluta producera i någon annan anställning och lyckas lösa blockeringen med lokal och utrustning, och därmed producera fler klippningar, så minskar produktionen där dom slutade producera. BNP ökar inte.

Det blir inte mer produktion av att man lånar till konsumtion, eller "trycker mer pengar". Det är en närmast matematisk omöjlighet.

Mer produktion får man i huvudsak genom att öka produktivitet. Och det görs i huvudsak genom förändrade arbetsprocesser och med nya bättre produktionsmedel som ger ökad produktivitet.


Vad gäller just bostadsproduktion så har den varierat något enormt genom åren. Vilket visar att den produktionen är väldigt adaptiv för pris/kostnads-förändringar.
Så fort det finns business att producera mer så kastar sig folk in i bostadsproduktionen och bygger.
Det är relativt enkelt att starta företag i byggbranschen.

Idag finns viss lönsam bostadsproduktion. T ex i centrala Stockholm och några andra ställen. Men i stora delar av landet är det hopplöst. Därav alla konkurserna i byggsektorn. Bostadspriserna är för låga. De täcker inte produktionskostnaden.

Det mesta vi köper av företag är nyproducerat. Bostäder, bilar båtar mm är några få saker som handlas begagnat. Och bostäder kan ju handlas under nyproduktionskostnad. Och så länge prisnivån är under så innebär en ökning INTE att nyproduktionen hoppar igång.

Ökad nyproduktion av bostäder kan ske på bekostnad av mindre produktion av kontor/lager mm. Och mindre renoveringar av befintliga byggnader. Det gör dock inte att mer produceras. Dvs BNP går inte upp.