Riksbankers räntesänkningar under 2024

Även om du i grunden har rätt, att lånen har skapat tillväxt, så är det inte en tillväxt som håller i längden. Den dag 10% av någon anledning inte kan betala sina räntor, så börjar den massiva kollapsen.

Ja och sedan Thedéen signalerade eventuell räntesänkning har vi sett att kronan börjat sjunka som en sten igen.

Ja, det verkar ju inte alls bra att börja sänka nu, om jag förstått saken rätt.
Den som inte klarar av dagens räntenivåer skall nog egentligen inte låna pengar alls, är min fasta övertygelse. Varför skall vi alla behöva bli fattigare, bara för att ett gäng idioter skall kunna få låna nästan gratis?

Att kronkursen sjunker är ju ett tecken på att förtroendet för svenska penningpolitiken och i det här läget riksbankens förmåga att hantera inflationen är låg.

Nej, kronan ligger ganska exakt på samma nivå som innan räntebeskedet och det uttalandet. Marknaden blev möjligtvis lite nervös dagen efter och det blev en mindre bump på nån procent, men det har sedan återgått till samma nivå.

Allt jidder om sänkningar inom kort är bara brus från tyckonomer och låneråttor.

Det är intressant se hur världens centralbanker är sena på att reagera på förändringar i inflation, både då den går upp och då den går ned. För drygt 1år sedan hade vi inflation över 10% men riksbanskränta på 0, nu har vi inflation på 3% men riksbanksränta på 4% , det är som riksbanken är 1 år efter i sina handlingar, de borde mer titta på prisförändring månad för månad, och inte på inflation för senaste året och sen reagera på den 1 år för sent. Vi har sedan 1år tillbaks i normal inflation, månad för månad, men högsta (reporäntan) styrräntan på över 10år !

Skulle vara kul se graf där riksbanksränta är plottad mot prisökningar månad för månad, Harmonised inflation MoM.

Från riksbankens senaste möte.
Riksbankschef Erik Thedéen:
Låt mig inleda kort med att säga att jag ställer mig bakom förslaget att hålla kvar
styrräntan på 4 procent, och att jag stöder formuleringarna i utkastet till
penningpolitisk uppdatering. Penningpolitiken behöver vara åtstramande ännu en
tid för att säkerställa att inflationen kommer ned till och stabiliseras vid målet.
Jag ställer mig även bakom förslaget att öka takten i försäljningen av
statsobligationer, från rådande 5 till 6,5 miljarder kronor i månaden. Syftet är att
normalisera Riksbankens innehav av statspapper och att understödja en
förbättring av statspappersmarknadens funktion. Så här långt bedömer jag att
våra försäljningar fungerat väl och att volymerna därför kan ökas något.
Sedan det förra penningpolitiska mötet i slutet av november har utvecklingen
blivit ungefär som vi då väntade oss. Den ekonomiska aktiviteten i Sverige har
fortsatt att bromsa in, arbetsmarknaden har blivit något svagare, och inflationen
har fortsatt att falla. I december var KPIF-inflationen 2,3 procent. Den
underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energi var högre, 5,3 procent,
även om den också har fallit under senare tid, och dessutom mer än väntat.
Min bild är att inflationsdynamiken nu går i önskvärd riktning. Det syns i den
senaste tidens utfall för olika mått på både konsumentpriser och producentpriser.
Vidare har kortsiktiga inflationsförväntningar sjunkit ytterligare. Dessutom är
löneökningarna fortsatt i linje med målet. Det finns därmed tidiga tecken på att vi
kan vara på väg in i en ny penningpolitisk fas. Vi går från en period på nästan två
år då styrräntan höjdes i syfte att komma till rätta med den höga inflationen, vid
några tillfällen dessutom i betydande steg. Men i november i fjol kunde vi för
första gången lämna styrräntan oförändrad, eftersom inflationen visade tydligare
tecken på att börja falla ner mot inflationsmålet. I november hade vi en slagsida åt
att ytterligare åtstramning kunde visa sig bli nödvändig. Så uppfattar jag inte
längre läget. Med hög sannolikhet har vi nått räntetoppen för denna gång och så
småningom bör det vara möjligt att lätta på penningpolitiken.
Det huvudsakliga skälet till att jag nu ser att det kan finnas utrymme att framöver
sänka styrräntan är att inflationen sedan en tid faller tillbaka, och att momentum i
inflationen – såsom exempelvis utfallen under de senaste tre till sex månaderna –
visar att vi är på väg att nå målet på 2 procents inflation. Under både 2022 och
inledningen av 2023 blev inflationen vid flera tillfällen högre än vår egen prognos.
Prognosfelen skapade betydande osäkerhet, men dess bättre har våra senaste
prognoser om en fallande inflation varit relativt träffsäkra, vilket illustreras i
Diagram 7 i utkastet till uppdatering. Min bedömning är att de risker jag tidigare
såg för att inflationen återigen skulle överraska kraftigt uppåt nu är mindre, även
om enskilda utfall alltjämt kommer att variera. Man kan uttrycka det som att vi
står på lite fastare mark.

Vi blir inte fattigare, om räntan sjunker. Tvärtom leder det till högre aktivitet inom ekonomin. Huspriser och aktiepriser stiger, folk får mer jobb och med tiden bättre betalt. Sparar du på räntekonto, kan du skifta till aktier och få mycket bättre utfall.

Inflationen i den tyska ekonomin sjönk till 2,9 procent i januari, ned från 3,7 procent i december, visar en andra beräkning gjord av Tysklands federala statistikbyrå.

Jämfört med december var prisuppgången 0,2 procent i januari, även det i linje med tidigare beräkning.

Den tyska inflationen enligt det EU-harmoniserade måttet HIKP föll till 3,1 procent i januari, ned från 3,8 procent i december.

Om 1v får vi besked om Sveriges inflation från SCB.

De sänker räntan för att få konsumenterna att låna och spendera mer. Och vad händer? Jo, konsumenterna hamnar i skuldfällan ännu djupare. Och vad är priset för detta lilla "stimulanspaket"? Inflation.

Detta är sådant där nonsens som får mig att undra om du någonsin har koll på ekonomi över huvud taget.

Räntan är en av de viktigaste delarna i det ekonomiska systemet. Om räntan är låg, eller till och med under noll, vilket faktiskt var det som hände senast, så signalerar det att ekonomin inte mår bra. Bankerna försöker få konsumenterna att låna mer för att få hjulen att snurra igen, men det skapar bara en orealistisk bild av ekonomin. Konsumenterna luras att tro att låga räntor är den nya normen och agerar därefter. De låga räntorna skapar bara en snedvridning av resursallokeringen, företagen och investerarna lockas till att satsa på kortsiktiga högriskprojekt bara för att dra nytta av dessa låga räntor, men det enda detta gör är att skapa en artificiell boom i vissa sektorer samtidigt som det förstör de nödvändiga investeringar och resursallokeringar som behövs i verkligheten.

När du nämner att folk med tiden får bättre betalt, så ignorerar du elefanten i rummet: Inflation. Inflationen äter upp dessa lönehöjningar snabbare än en piraya.

Lycka till! Överväger du att placera dina besparingar i aktier, kastar du dig in i spekulation. Om du inte är redo för detta, kan du lika gärna kalla det för att spela rysk roulette med dina besparingar.

Jag skulle säga att det är som att föreslå bungyjump utan att kontrollera repet först. Du kan ju alltid hoppas på det bästa, men risken för att landa på botten är väldigt hög.

Hur kommer riksbanken att agera ifall inflationen håller sig över 4 % de kommande månaderna? När kommer räntesänkningarna?