Hur ärlig ska man vara på intervju och vad gör man om man inte har referenser

Jag har inte mycket arbetslivserfarenhet, jag har ungefär två år och det är utomlands och det företaget har gått i konkurs och jag har inget nummer eller namn kvar på någon som jag kan kontakta för att få referens. Jag kan inte heller försöka använda mina föräldrar eller syskon då vi har ett unikt efternamn som skulle märkas på direkten. Så vad säger jag nu när jag ska på intervju när dom frågar om referens? Ni kan få se en payslip att jag faktiskt har jobbat där?

Sen har jag varit sjuk i psykisk ohälsa sen slutet på 2019, det är 4 år så det märks ett stort glapp i cvet att jag inte har jobbat, mer en att jag har varit med en i grupp för att återkomma till arbete (typ arbetsträning) ska jag vara ärlig till varför? Eller vad säger man där.

Beror på vad det är för jobb du har sökt. Har du sökt ett jobb på t.ex. en kundtjänst kan du enkelt fråga någon / några polare som kan vara låtsasreferenser. Men allt är från företag till företag, vissa kollar betydligt noggrannare på referenser än andra.

Ett annat riktigt bra alternativ är en Yrkeshögskoleutbildning där LIA ingår, där du får arbeta på en arbetsplats under praktiken, i bästa världar anställer dom dig efter utbildningen, i värsta fall får du åtminstone äkta referenser.

Om du kan hitta någon som kan prata trovärdig engelska kan du använda den som fejk-referens, annars hade jag bara varit helt ärlig. Även om sanningen inte gynnar din anställningsbarhet kan du vinna på att just säga som det är.

Själv tycker jag det är ganska dumt och lågt att ljuga sådär. Jag tycker hela filosofin att det är OK att ljuga och fuska sig fram är osund.

Antingen är det så att det är ett arbete där det är viktigt att du har referenser och ett fläckfritt förflutet eller så är det inte det. Är det inte det så är det nog inte heller så är det nog inte så hela världen om man säger som det är, säger namnet på bolaget och att man inte har några kontaktuppgifter till dem. Att peta fram en payslip tycker jag verkar lite märkligt beteende, de är ju inte det de är intresserade av. Och vad gäller din psykiska ohälsa, ja du har ett glapp i ditt CV och behöver en förklaring. Skulle det låta bättre att man låg och pelade navelludd i fyra år istället?

Och är det ett jobb där det verkligen är viktigt så betyder det att du kan vara i deep trouble om de kommer på dig. Typ "du kan packa dina saker och gå hem, du är inte anställd här".

OM man vill ha jobbet skall man vara ungefär lika ärlig som misstänkta som vill komma undan brott

Jag fick jobb i kundtjänst utan referenser via bemanningsföretag. Jag var bara ärlig

Ljug så mycket som möjligt för att förbättra din chans, dock aldrig lögner som kan avslöjas lätt.
Om de frågar efter referenser säg bara att företaget konkade och att du inte blev så att du sparade privata kontakter.
Ett konkat företag ger dig rätt många möjligheter att skönmåla dina arbetsuppgifter.

Är ju inte särskilt svårt att göra en falsk referens. Bara att dra till med något intetsägande bolagsnamn, som är svårsökt/ger många alternativa träffar, och sedan hävda att företaget gått i konkurs och inte existerar längre.

Det är ganska enkelt att mörka/fylla i luckor på ett CV.

Kanske ännu smartare att säga att de konkade för att du var visselblåsare o de kommer därför inte
att ge dig några referenser värda namnet

Nä du skall inte fara med osanning.
Lite läppstift för att försköna läpparna är ok, likaså att dölja en finne med kräm, men inte fan skall du köra med lösnäsa och peruk.
psykisk ohälsa kan vara ok att berätta, men du skall då lägga till att du mår bra idag, varför du mår bra, vad du gör för att hålla dig frisk. vad denna period av dåligt mående har givit dig för insikter. (en insikt är ju att du kan se och njuta av det lilla i vardagen. Att få komma till ett arbete och göra bra ifrån sig, hjälpa kollegor, göra ett bra resultat och prestera och leverera så att kunderna/patienterna/de jag skall hjälpa blir nöjda.