subjektiviteter

Det finns en ordbok som i korthet kallas Motsats-ordboken. Den tar upp allt från självklara motsatser som

stor <-> liten

till mera sofistikerade motsatser. De flesta ordböcker är mer eller mindre synonym-ordböcker.

Däremot finns mig veterligt ingen subjektivitets- och eufemism-ordbok.

Subjektiviteter kläcker vi dagligen. Som Immanuel Kant så nyktert påpekade är det tveksamt om det egentligen finns objektiviteter. Kant ifrågasatte om vi i realiteten kan lära känna "das Ding an sich".

Här och nu några exempel på subjektiviteter, eufemister, litoteser och pejorativ. De djupare politiska aspekterna på subjektiva ordval vill jag lämna därhän just nu. I något exempel torde det framgå var verklighetsbakgrunden finns att söka.

välnärd <-> korpulent
pratsam <-> tjatig
retoriker <-> ordbajsare
subjektiv <-> godtycklig
incident <-> katastroftillbud
underhållare <-> gycklare
intervention <-> ockupation
salongsberusad <-> aspackad
välunderrättad <-> påfrestande
steenhus <-> pampboställe
opinionsbildare <-> propagandaorgan
begåvad <-> inte något geni
succé <-> inget att skriva hem om

Fotnot (NEO):
subjektiv = som mest tar hänsyn till egna värderingar (och förutfattade meningar)
eufemism = förskönande omskrivning
litotes = underdrift = påstående som tar till i underkant
pejorativ = ord med nedsättande innebörd

Kul grepp! Ett problem är ju att subjektiva användningar är tagna i ögonblicket (dvs efemära). Frågan är hur länge de besitter den ursprungliga retoriska kraften istället för att utarmas med tiden. Halveringstiden är nog hyfsat rask.

Ja och nej. Den principiella företeelsen, att en vapendragare talar om herrns olater i överslätande termer, den hade redan William Shakespeare klar för sig. För att inte nämna de gamla grekerna och deras retoriska figurer.

Det innebär inte alltid att belackarnas termer är mindre subjektiva. Var och en får ta ställning från fall till fall. I några fall ligger sanningen mitt emellan vapendragarens och belackarens termer.

Det jag ville påpeka är att vi dagligen överöses med subjektiva termer. De politiskt starkaste anser sig ha terminologiföreträde. Ironi och satir laborerar med omvända värderingar och behövs så väl.

Det är i själva verket ett i många läger "respekterat" yrke att kreera eufemismer. Vad har Marknaden sina tankesmedjor och tänktanks till om inte till just detta! Exempelvis är termen "naturgas" myntad för att likna biogas, trots att "naturgas" är ett fossilt bränsle och biogas är förnybar via solenergi.

Ett ännu värre exempel är bilbranschens "bi-fuel" som är avsett att leda tankarna till bio-fuel. De flesta "bi-fuel" bilar går på bensin och fossilgas.

Eufemismens princip är efemär i samma grad som människan är efemär på Tellus.

Varför skriver du marknad med versal? Din sista passus är för mig en floskel.

Nog med fåniga elakheter från min sida. Vad du beskriver tolkar jag som ett försök att beskriva en självreproducerande språklig hegemoni bortom eufemismens bedrägliga korthet.

Systemen är komplexa och bildar komplexa nätverk. Jag skriver Marknaden med versal av samma skäl som jag skriver Internet med versal. Ett nätverk. Ja, jag kanske skall nämna att jag brukar skriva Solen, Helios, Jorden, Tellus, Luna och Månen med versaler också.

Språklig hegemoni är alldeles rätt uppfattat, men självproducerande — nej minst av allt det! Det Exxon beställer är inte självproducerande. Opinion är inte självproducerande.

Jag skrev faktiskt 'självreproducerande', dvs ngt som får sig själv att vidmakthålla ngt. Dina stavningsregler är helt kosmiska. Du är mest konstig.

Visst finns det uttryck som är självreproducerande, dvs som till synes förökar sig av egen kraft. Det gäller modefraser och sociolektiska specialiteter. En fyndig journalist lanserar ett uttryck, för vilket tiden är mogen och så sprider sig fyndigheten. Ett exempel: När rånare har spritt fotanglar eller spanska ryttare för att hindra bilar, så myntar någon ordet tetraspik för jävulskapet som har fyra spikar. Fotanglar är ett överspelat uttryck , för dessbättre skadar de sällan hästhovar numera. Spanska ryttare är ett onödigt sätt att kasta skugga på en EU-kollega.

När det gäller proffsdesignade eufemismer för spridning i opinionsbildande organ och reklam, så kan man tala om industrialiserat ordbruk. Eufemismer är en sorts GMO-organismer, se sista exemplet nedan.

Slagord och klyschor är medvetet konstruerade och lanseras medvetet. Detsamma gäller "catch phrases".

Vi kör väl några subjektiviteter till:

förfriskning <-> läskeblask
livsstil <-> dålig stil
teknologisk utveckling <-> prylraseri
kanonerbjudande <-> pengafiske
kundklubb <-> flugfångare
The Coca-Cola side of life™ <-> sockervatten med odeklarerade tillsatser

Apropå ordet floskler på en annan tråd:

knivskarp analys <-> floskulösa plattityder

Omdömet kan gälla ett och samma yttrande, beroende på var man har sina sympatier.

Ordet floskel kommer från latinet, eventuellt via tyska "(die) Floskel" och har nog från början syftat på blommigt språk i allmänhet, inte bara till löje överlastade haranger.

NEO: floskel ... Hist.: sedan 1794; av lat. flosculus 'liten blomma; grannlåt i talet'

Floskeln är plattitydens kusin. Klanten är uppfinnarens broder.

Serviceinriktad <-> Rövslickande

Företaget PepsiCo skriver:

... a company that provides hundreds of convenient food and beverage products that rejuvenate millions of consumers around the world every day ...

Språket är tillsammans med bilderna verktyget för den stora mentala ockupationen.

Den andra bilden:

... ett företag som kränger hundratals sorters skräpmat och onaturliga drycker, vilka får miljoner konsumenter världen runt att riskera diabetes och förtida åldrande ...