Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2023-12-22, 21:34
  #1
Medlem
pantywankers avatar
Som rubriken lyder Såg på några gamla Trafikmagasinet och dom visad hur man på 70talet växlade mellan en sommar och vintertermostat.Men va fan varför? Vinter 92grader. Sommar 88 Grader. Bilarna var tekniskt inte som idag jag vet. Men vad gjorde det för skillnad att behålla vintertermostaten även sommartid och tillåta ynka 4 graders skillnad?
Citera
2023-12-22, 22:14
  #2
Avstängd
HoraTheExplorers avatar
Dryga fyra procent är väl inte en ynka skillnad när det kommer till temperatur?

En förbränningsmotor är väldigt beroende av temp syre osv för att få maximal prestanda.
Citera
2023-12-22, 22:23
  #3
Medlem
fardtjanstens avatar
83 grader och man byter till 93 grader det gör 10 graders skillnad då kommer kupe värmen igång snabbare. än om man sänker till 73 på vintern, så var det för, men då kunde man sätta en pappskiva framför kylaren istället för att lämna in bilen för byte av termostaten som reglerar kupe värmen, det är kanske dyrare i dessa tider med all elektronik och Elon Fusk.
Citera
2023-12-22, 22:47
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HoraTheExplorer
Dryga fyra procent är väl inte en ynka skillnad när det kommer till temperatur?

En förbränningsmotor är väldigt beroende av temp syre osv för att få maximal prestanda.

Du kan inte räkna procent på temperatur? Om du byter tempskala till Kelvin så blir det mycket mindre procent så förstår du problemet.
Citera
2023-12-22, 22:49
  #5
Avstängd
HoraTheExplorers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Engineer
Du kan inte räkna procent på temperatur? Om du byter tempskala till Kelvin så blir det mycket mindre procent så förstår du problemet.
Knappast ett problem att nämna temperaturskillnader i %.
Citera
2023-12-22, 22:52
  #6
Avstängd
HoraTheExplorers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av fardtjansten
83 grader och man byter till 93 grader det gör 10 graders skillnad då kommer kupe värmen igång snabbare. än om man sänker till 73 på vintern, så var det för, men då kunde man sätta en pappskiva framför kylaren istället för att lämna in bilen för byte av termostaten som reglerar kupe värmen, det är kanske dyrare i dessa tider med all elektronik och Elon Fusk.
Nej, idag säger man åt givaren/brytaren/ventilen/spjället/servomotorn...... vad den/det ska göra och när.
__________________
Senast redigerad av HoraTheExplorer 2023-12-22 kl. 22:56.
Citera
2023-12-22, 23:19
  #7
Medlem
Megaforces avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pantywanker
Som rubriken lyder Såg på några gamla Trafikmagasinet och dom visad hur man på 70talet växlade mellan en sommar och vintertermostat.Men va fan varför? Vinter 92grader. Sommar 88 Grader. Bilarna var tekniskt inte som idag jag vet. Men vad gjorde det för skillnad att behålla vintertermostaten även sommartid och tillåta ynka 4 graders skillnad?

På den tiden var motorerna mer luftkylda, ofta med en fläkt framför motorn som alltid snurrade. Då vinterluften är kallare så blir kyleffekten större och därför använde man vintertermostat.

Dagens bilar har inte luftkylning med fartvind direkt mot motorn på samma sätt, utan all kylning sker via kylsystemet. Därför finns inget behov av vintertermostat.
Citera
2023-12-22, 23:24
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av fardtjansten
83 grader och man byter till 93 grader det gör 10 graders skillnad då kommer kupe värmen igång snabbare. än om man sänker till 73 på vintern, så var det för, men då kunde man sätta en pappskiva framför kylaren istället för att lämna in bilen för byte av termostaten som reglerar kupe värmen, det är kanske dyrare i dessa tider med all elektronik och Elon Fusk.

De flesta något äldre bilar hade kylargardin som man kunde reglera i kupén med en kedja. Sedan blev det vanligt med en motorfläkt som var termostatstyrd, det var en magnetkoppling som fick fläkten att "koppla ur" när kylnigen var tillräcklig.
Citera
2023-12-22, 23:48
  #9
Medlem
Raggarspinns avatar
Gissar att det handlar om Volvos gamla B20. Jag körde med "vintertermostat" sommar som vinter men det hände att motorn gick varm heta sommardagar. Då fick man vrida på kupevärmen på max för att kyla motorn.
4 grader är inte mycket men om termostaten börjar öppna vid 92 så kanske den var fullt öppen vid 102 grader. Fyra grader lägre öppningstemperatur och max öppen vid 98 grader.
(FB) Skillnad olika termostaters öppningstemperatur?
Något säger mig att 82 eller 87 grader var sommartermostat men jag är ganska säker på att jag körde med 92 grader året runt. Gav helt klart bättre värme på vintern.
__________________
Senast redigerad av Raggarspinn 2023-12-22 kl. 23:54.
Citera
2023-12-23, 03:43
  #10
Medlem
PeterNosters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Megaforce
På den tiden var motorerna mer luftkylda, ofta med en fläkt framför motorn som alltid snurrade. Då vinterluften är kallare så blir kyleffekten större och därför använde man vintertermostat.

Dagens bilar har inte luftkylning med fartvind direkt mot motorn på samma sätt, utan all kylning sker via kylsystemet. Därför finns inget behov av vintertermostat.

Hmm, delvis rätt. Rätt är att fläkten snurrade hela tiden förr. Det fanns ingen termostatstyrning av den.
Vintertermostaten för kylvattnet på 92 C gjorde att motorns temperatur snabbare kom upp i arbetstemperatur då kylvattnet bara cirkulerade i motor och värmeelement. Först när tempen översteg 92 C började termostaten släppa kylvätskan till kylaren. Kupévärmen kom upp snabbare.

Fel är att motorn fortfarande inte kyls utanpå av fartvinden. Fartvinden passerar ju kylaren även när den termostatstyrda fläkten står stilla.
__________________
Senast redigerad av PeterNoster 2023-12-23 kl. 03:45.
Citera
2023-12-23, 09:32
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Engineer
Du kan inte räkna procent på temperatur? Om du byter tempskala till Kelvin så blir det mycket mindre procent så förstår du problemet.

Nähä varför inte? Så man kan inte heller räkna % på varken vikter eller längder då dessa också har olika skalor?
Citera
2023-12-23, 09:59
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av knoxportion
Nähä varför inte? Så man kan inte heller räkna % på varken vikter eller längder då dessa också har olika skalor?
Skillnaden är att alla relevanta enheter för vikt och längd har samma nollpunkt.
Om en vintertermostat väger dubbelt så mycket som en sommartermostat gör den det oavsett om man mäter i gram eller zolotnik.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback