Sparken för att jag inte är en karriärist?

Dagen jag länge fruktat har kommit (egentligen för 2 veckor sedan) men skriver först idag den 21:a december.

Jag har haft på känn väldigt länge att jag skulle bli sparkad och anledningen till det är att min chef säger att jag verkar inte ha någon vilja att utvecklas och liksom "växa" i rollen osv.
Ja och varför skulle jag vilja det? Jobb är ändå bara ett enda stort slaveri och jag är endast här för att jag bokstavligen måste vara här. Är jag inte här nä då blir det inga pengar in på kontot och utan pengar in på kontot så man kan inte leva. Vafan tror ni 99% av folk jobbar för liksom haha?

Jag inser att jag borde gått med ett fackförbund och på så vis kunna slippa bli sparkad för det här. Men det är ju för sent nu. Hur som helst så känns det här bara helt sjukt haha. Egentligen har jag väl inte så mycket emot att jag fick kicken då jag ändå hade tänkt sluta om några månader och försöka få nytt och bättre jobb och komma bort från min vidriga chef.

Någon mer som blivit sparkad för liknande/samma orsak? Vanligt?


Om detta är relativt vanligt så vet jag inte om jag har lust att jobba igen. Lever hellre på bidrag isåfall.

Jobb är en frihet man gör av fri vilja, inget slaveri.

Om alternativet är att man inte skulle ha mat på bordet eller någonstans att bo så kan man fråga sig hur mycket frihet det är.

En frihet att ha mat på bordet och någonstans att bo är ju svårt att tacka nej till. Klart man väljer att jobba om man kan.

Försök att få anledning till att du sägs upp på papper alternativt inspelat samtal. Den anledningen borde generera ett ganska fint belopp vid en stämmning.

Jobb är en skyldighet i ett fungerande samhälle... Vem skall betala annars för barnomsorg eller sjukdom?

Du kan inte bli sparkad utan anledning och det är samma regler för dig oavsett om du gött fackpampar i femton år eller inte.

Självklart vill man inte ha folk hos sig som inte vill arbeta. Kan väl inte vara så svårt att förstå, så, ja, det är förstås likadant överallt om du inte väljer de allra mest meningslösa jobben.


Nej, i Sverige blir man som sagt inte sparkad utan anledning, så du är den första att råka ut för detta om provanställningen är över.

Och, igen, du kan inte heller ”få sparken” för detta.

Vi måste veta vad det handlar om. Om det ingår att ta större roll framöver.

Vi kan helt enkelt inte ha en åsikt med den knapphändiga informationenh vi har.

Att du verkar ointresserad av jobbet och att utvecklas är ju inget själ till avsked.

Det måste väl vara nåt annat typ arbetsbrist? Om det inte handlar om en provanställning eller att du är uthyrd av ett bemanningsföretag

Hur vet du det? Vet du ens vad TS hade för anställningsform? Bara för att TS skriver "sparken" så behöver det inte betyda avsked utan att en provanställning inte övergick i tillsvidare, en visstid inte förlängdes, en timanställning fick inte fler timmar...



Tyvärr använder många ordet "sparken" i andra sammanhang än regelrätt avsked.

För lite information för att kunna säga något säkert men att få sparken för att man inte är driven kan knappast vara lagligt om man sköter sitt jobb enligt sin arbetsbeskrivning på sitt anställningsavtal ?
Sköter du jobbet o gör de som förväntas?
Håller med dig i övrigt jag har haft pissjobb där min motivation är 0 men jag gör det som skas.

Så varför inte ta ett vanligt kneg då? Chefen ser dig inte när du knatar runt på golvet och hjälper gamlingar med stödstrumporna.

Jag vet inte om du trollar. Inte ovanligt att se denna verklighetsfrånvända sätta näsan i vädret-attityd kring löneslaveriet här på brädan.

Vänstern har en tydlig linje, men kanske att det bland högerfolket här på brädan har svårt att formulera en vettig kritik mot löneslaveriet. Det spretar, om man säger så.