39-åringen skaffade aldrig barn – skyller på ”feminismen"

Ja för kvinnor är det alltid någon annans fel.

Noll självinsikt självkritik. Små barn.

Hade det inte varit feminismen hade det varit hennes ex naturligtvis.

Aldrig aldrig har hon minsta egna ansvaret själv.

Så en kvinna skulle inte tycka det var avtändande om en man ojade sig om hur tjock han här? Om han nu inte var smällfet. Eller hur dum Kalle är som sneade honom förra veckan? Eller om hur tjejerna inte ger honom den chans han anser sig förtjäna då de dumpar honom efter 3 veckor? Eller hur dum chefen är som inte ger honom uppmärksamhet?
Nej, gnälliga män ogillas av både män och kvinnor. På FB är det ok att gnälla, för här är man anonym. Det är väl just därför som många är här.

Nu var det ju inte gnällighet vi pratade om.

Jag håller inte riktigt med, men som du själv säger är detta vid sidan av ämnet, så vi kan lämna det här.

Inget fel på vin och katter, men hon kan ju faktiskt fortfarande bli gravid, 39 är ju inte jättegammalt och i "värsta fall" kan hon ju adoptera också.

Hon kan då njuta av bar, vin och katter samtidigt.

Ok? Så vad menar du att man pratar om hos kuratorn?
Vilka känslor syftar du på? Kärlek?

Allt jag kommenterade var din felaktiga kommentar om att kvinnor inte ingått/ ingår i industrin, det gör de.

Sen, nej självklart startade inte feminismen pga behov av arbetskraft, utan pga ett tillräckligt stort missnöje över orättvisor.

En unge född och uppvuxen i Sverige ÄR född i Sverige oavsett varifrån hens föräldrar kommer ifrån.
Alltså ingår hen i statistiken över födda barn.

Ditt trams om att enkom "vissa" barn skulle duga för att räknas, få du alltså själv stå för.

Vi pratar inte om ekonomisk politk här Uven, utan om värderingar, DÄR är SD och du ungefär på samma spår, även om dina politiska idéer är stråket värre gällande kvinnoförtryck.

Det var du som skrev "utjämnande".

Fakta kvarstår fortsatt, kvinnor lever generellt under högre stress än män av en radda orsaker, som jag redan rabblat, detta i kombination med att kvinnors hjärnor är mindre stresståliga, gör alltså att kvinnor oftare än män ex. går in i väggen.

Nej, det är felaktigt. Allt du rabblade drabbar kvinnor och män lika lite. Hur stressar kriget i Ukraina dig mer än mig?

Enda skillnaden är att kvinnor som grupp möjligen är mer stresskänsliga. Det förklarar då varför de söker vård i högre grad och drabbas av depression och får antidepressiva.

Det förklarar också varför kvinnor väljer att jobba mindre och får sämre lön, både idag och historiskt. Att kvinnor och män är annorlunda fysiskt och psykiskt förklarar hela konspirationsteorin kring patriarkatet.

"Gnällighet" är ingen känsla och att du tycker att prata om sina känslor och att gnälla är samma sak bevisar min poäng; män är inte bekväma med att prata om sina känslor.

Detta är dock inte deras fel. Från barndomen socialiseras pojkar till att inte visa någon annan känsla än aggression. Om en pojke gråter eller är ledsen (eller kär för den delen) ska han bara glömma och gå vidare. En flicka som är ledsen pratar man med och försöker reda ut vad som hänt tillsammans (en flicka får däremot inte visa aggression). Detta är väldigt skadligt, framförallt för pojkar.

Och ja, du kan faktiskt gå till kuratorn och prata kärlek också.

Det är extremt viktigt att lära känna sig själv och sitt inre känsloliv för att kunna tänka klart, agera rationellt och leva lyckligt.

Jag vet att det jag nu kommer skriva inte kommer mottas väl, men det jag beskrivit ovan är en aspekt av toxisk maskulinitet och förklarar varför så många män blir rödpillermisogynister, incels och/eller Andrew Tatefans.

"Han var för gammal"

"Hon behövde ha sin självständighet"

"Hon trivdes inte som hemmafru"

Nu är hon 39 år gammal och det sista tåget kommer att gå snart tack vare hennes tidigare oförmåga att ta rätt beslut och vi kan nog vara säkra på att hon har en väldig massa andra ÖNSKEMÅL och KRAV om hur partnern ska vara.