Såhär i början av ens, förhoppningsvis fantastiska, liv här på detta snurrande klot så söker man såklart svar på vilken livsväg som kan skapa en så lycklig tillvaro som möjligt. Undrar därför om ni som har lite insikter i olika yrken kunde dela med er: vad är det bästa respektive sämsta, hade ni rekommenderat det ni gör till andra och hade ni valt samma väg idag?
Det känns som att det i dag är svårt att hitta något man blir nöjd med. Överallt, i alla branscher, hör man bara folk gnälla och framhäva allting negativt. Det är klart att det blir selekterat och det som kommer fram i nyheter och här är mestadels negativt men man kan lätt få uppfattningen att de flesta jobb i vårt moderna Sverige helt enkelt är skit. Kanske är det så att det bara är ett symtom av en kommande samhällskollaps/försämring?
De flesta verkar bli missnöjda oavsett. Juristen drömmer om delägarstatus och hörnkontor men hamnar som någon utredare eller upphandlare hos kommunen. Ekonomen från hhs tänker sig en framtid med pengar, horor och kokain i överflöd men hamnar på ett tråkigt bankkontor med öppet landskap och 50 papp i månaden. Läkaren får gör sina hundår i en norrländsk håla utan sol med lön som en dagisfröken. Och ingenjören hamnar på ett själsdödande kontor med HR-mäniskor som jonglerar sina fina clownbollar och letar efter medarbetarnas driv. Är lätt att bli cynisk, men detta verkar enligt mig vara en realiteten idag. Kanske bara är jag som är pessimistiskt lagd?
Känner att jag skulle behöva lite vägledning. Så, vad skulle ni rekommendera? Har alltid haft ett stort teknikintresse så med det sagt är så skulle en ingenjörsutbildning vara ett möjligt val. Under gymnasietiden så fick jag upp ögonen för biologi och kemi och har efter det börjat snegla lite på läkare. Tänker också att det finns ett egenvärde med kunskapen man tillförskaffar sig under utbildningen. Vill ha något som man har en frihet i utövandet och som inte har någon överhet som kontrollerar minsta lilla detalj. Helst ska det gå att starta eget inom och som kan funka om man någon gång vill fly landsgränserna.
Kanske måste man vara lite mer kreativ för att hitta lyckan och leta efter ny levnadsätt. Hembränaren i skogen som odlar sin egen mat, sossepampen eller 10 barns föräldern som lever på flerbarnsbidraget kryddat med lite svarttaxi lever troligtvis ett lyckligare liv än många andra.
Så för att summera en kanske för tankesprid trådstart går jag tillbaka till rubriken: Vilken yrkesväg tror ni är mest lämpad för ett drägligt liv i det nya Sverige?
Det känns som att det i dag är svårt att hitta något man blir nöjd med. Överallt, i alla branscher, hör man bara folk gnälla och framhäva allting negativt. Det är klart att det blir selekterat och det som kommer fram i nyheter och här är mestadels negativt men man kan lätt få uppfattningen att de flesta jobb i vårt moderna Sverige helt enkelt är skit. Kanske är det så att det bara är ett symtom av en kommande samhällskollaps/försämring?
De flesta verkar bli missnöjda oavsett. Juristen drömmer om delägarstatus och hörnkontor men hamnar som någon utredare eller upphandlare hos kommunen. Ekonomen från hhs tänker sig en framtid med pengar, horor och kokain i överflöd men hamnar på ett tråkigt bankkontor med öppet landskap och 50 papp i månaden. Läkaren får gör sina hundår i en norrländsk håla utan sol med lön som en dagisfröken. Och ingenjören hamnar på ett själsdödande kontor med HR-mäniskor som jonglerar sina fina clownbollar och letar efter medarbetarnas driv. Är lätt att bli cynisk, men detta verkar enligt mig vara en realiteten idag. Kanske bara är jag som är pessimistiskt lagd?
Känner att jag skulle behöva lite vägledning. Så, vad skulle ni rekommendera? Har alltid haft ett stort teknikintresse så med det sagt är så skulle en ingenjörsutbildning vara ett möjligt val. Under gymnasietiden så fick jag upp ögonen för biologi och kemi och har efter det börjat snegla lite på läkare. Tänker också att det finns ett egenvärde med kunskapen man tillförskaffar sig under utbildningen. Vill ha något som man har en frihet i utövandet och som inte har någon överhet som kontrollerar minsta lilla detalj. Helst ska det gå att starta eget inom och som kan funka om man någon gång vill fly landsgränserna.
Kanske måste man vara lite mer kreativ för att hitta lyckan och leta efter ny levnadsätt. Hembränaren i skogen som odlar sin egen mat, sossepampen eller 10 barns föräldern som lever på flerbarnsbidraget kryddat med lite svarttaxi lever troligtvis ett lyckligare liv än många andra.
Så för att summera en kanske för tankesprid trådstart går jag tillbaka till rubriken: Vilken yrkesväg tror ni är mest lämpad för ett drägligt liv i det nya Sverige?
