Jag är absolut höger, och håller med TS till stor del.
Jag har noterat att ytterhögern faktiskt drar till sig människor med en rättshaveristiskt läggning. Det är autister, personlighetsstörda och andra typer som inte klarar av att bli avvisade.
Det är sorten som drar igång KRIGET om de blir utkastade från en Facebookgrupp eller om de inte får jobbet de tycker sig förtjäna. De VET att de har utsatt sig för någon annans godtyckliga bedömning, för det är ingen rättighet att få komma på någon annans fest. Men känslan trumfar förnuftet i den situationen, och de argumenterar tills de är blåa i ansiktet och menar att de har rätt att göra sin röst hörd i alla omöjliga sammanhang. De gör alla möjliga logiska och juridiska krumbukter för att få vidhålla sin rätt att få skriva i någons kommentarsfält. De vet att de har fel, men det är en djupt liggande instikt bara.
Det paradoxala är att dessa personer gärna står upp för äganderätten, och för människors rätt att fatta sina egna beslut. Men när de står och skriker i någon annans trädgård, så verkar de inte alls förstå varför de körs på porten.
Ofta hänfaller de till en retorik om strukturer, normer och förtryck som de normalt sett viftar bort, om den kommer från en motståndare på vänsterkanten.
Där tror jag att vi har förklaringen. Det handlar nog om ett personlighetsdrag, skulle jag tro.
