Citat:
Ursprungligen postat av
Recharged
Man måste definitivt vara frisk för att orka vara sjuk, jag trodde dock det skulle bli bättre när jag fick mina diagnoser, fick igenom sjukersättningen och har en person som hjälper mig i kontakten med vård och myndigheter. Det var naivt att tro så..
Människor som har åsikter är ingenting jag lägger någon vikt på, det är oftast uppenbart att dem har fel och borde hållit sin mun stängd. Deras åsikter borstar jag av mig som pudersnö på en kall vindruta. Men när de som ska hjälpa en, vården, psykiatriker besitter en sån fruktansvärd inkompetens att jag blir mållös så ger man snabbt upp. Det är dem som ska lära mig hur jag fungerar, istället är det jag som får utbilda dem i mina diagnoser.. jag tänker inte sitta och utbilda någon som tjänar 50k i månaden för att kunna diagnosen. Speciellt inte när de vägrar ta in det jag säger och tror sig veta bäst
Trist att du också har kronisk problematik, det låter lite tråkigt att du är helt ensam men jag kan samtidigt förstå det. Jag har också stängt ute alla rent fysiskt, men håller kontakt via text. Hoppas du hittat/hittar en livsstil som fungerar för dig
Trist..! Jobbigt att vara utan vatten. Jag brukar kunna vara förutseende och ducka såna situationer innan de uppstår, situationer som går att förutse. Men saker som ingen kan styra över, tex vilka minnen som kan försvinna av ECT, där har jag alltid maximal otur. Hoppas dina ledningar tinar snart!
Under behandlingen är man sövd, det är när patienten har vaknat och återvänt till avdelningen som jag sett dem.. helt tomma i blicken, stirrandes, gråa i hyn, dreglandes.. det är en fruktansvärd syn. De sitter dessutom i rullstol och blir matade av personalen eftersom de inte kan styra kroppen. Nej fy fan, då dör jag hellre.
Du har rätt i att döden är att föredra före de vidriga biverkningar du har sett. Skulle jag också tycka.
Hur länge sitter dessa i förresten dessa efterspel eller vad man ska kalla det, dreglet och det andra alltså? Men det kanske är olika från fall till fall? Olika elstyrka?
Men har du nåt hum om varför du inte blev bättre när du fick sjukersättning osv?
Vad skönt det måste vara att bara kunna borsta av sig okunnigt folks tyckande och menande.
Jag kan inte det och det är mycket därför jag trivs bäst i eget sällskap. Har hört så mycket dumt i
mitt liv så det räcker nu. Själv är bäste dräng, som det heter.
Ja det är bedrövligt så lite dom vet de där s.k. professionella (med utbildning och höga löner).
Har du aldrig funderat på att jobba på nån slags psykmottagning? Det är ju folk med din erfarenhet som borde göra det ju. Jag menar inte som psykolog eller liknande, som vårdare eller vad det nu kan heta, gå runt ock snickesnacka lite med patienterna på deras nivå. Förutom din erfarenhet så uttrycker du dig väldigt bra. Du kan "tala med präster på prästers vis och med bönder på bönders vis".
Jag känner en som jobbade utan någon lång utbildning på en psyk.klinik men hon slutade pga personals beteende. (Äckligt skitsnack om patienter bl a).
Jag säger det igen, världen behöver såna som dig. Har du ingen som skulle bli ledsen och tom i själen
om du försvann?
Jadå, jag har hittat min livsstil som jag mår bäst av och saknar ingen. Jo mormor isåfall men hon dog av ålder för 30+ år sen
Jag brukar också förutse det som går att förutse, detta var en miss i protokollet bara. (Eljest kan det gå åt helvete så man måste ha med folk att göra

)
Vattnet har fått sippra lite dygnet runt de senaste dagarna. Men precis när jag äntligen skulle somna sist kom jag på att kranen nog var helt åtdragen efter disk men då tänkte jag att det nog skulle klara sig några timmar, tji fick jag... Äh det tinar nog snart.
Nu ska jag ut och snabbrasta jycken i -20, brrrr.