Citat:
Ursprungligen postat av
blaehbeah
Hej!
Jag har en bekant som har blivit familjehem åt en tonåring på heltid. Tonåringen behöver ganska mycket stöd och min bekanta kan inte sköta ett vanligt arbete. Samtidigt har min bekanta en egen son.
Tonåringen behöver hjälp med att komma upp på morgonen. Ta sina mediciner. Följa med till skolan. Se till att den stannar där. Vara hemma när tonåringen kommer hem och så vidare.
Min bekanta lever dock på existensminimum och hävdar att det inte går att få mer ersättning från kommunen. Han fick ersättning för lönebortfall i en månad men sen fick han inte mer.
Jag är inte insatt i allt sånt här men det känns helt sjukt att han ska behöva leva på existensminimum för att han är familjehem? Borde man inte få mer än så, speciellt i såna här fall.
Låter som en bekant som inte är lämplig som fosterförälder.... Klarar man inte att jobba samtidigt som man har barn i familjen så ska man inte ta på sig uppdraget. Alla barn, tonåringar främst, behöver hjälp med att komma upp på morgonen. Alla barn behöver hjälp med frukost och tandborstning. De flesta barn behöver skjuts till skolan.
