https://www.csn.se/om-csn/aktuellt/n...-beslutad.html
Det är många som genom åren studerat och tagit studielån för detta.
I samband med detta får man betala tillbaka lånet + en ränta.
Generellt är räntan ganska förmånlig i jämförelse med många andra lån.
Det jag undrar lite är vad man har för rättigheter som låntagare.
Det jag främst funderar kring är att det på senare år införts en extraränta i form av ett påslag. I nuläget är det påslaget 0,43 %. Alla de som tagit lån före det beslutet har tagit lånet utan att känna till att det tillkommer ett påslag.
Skulle regeringen hypotetiskt kunna sätta 50 % i ränta på lånet som ett extra påslag (trots att räntenivån exempelvis skulle ligga på 5 %) och man tvingades betala den summan eller finns det riktlinjer när man tar lånet som stipulerar hur räntan på lånet ska beräknas?
0,43 % är inte mycket men jag stör mig på principen. Har långivaren rätt att sätta vilken summa som helst och låntagaren har bara att acceptera eller borde man ha rätt att bryta avtalet om långivaren bryter mot överenskommelsen?
Det jag undrar är alltså. Vad har man egentligen gått med på vid lånetillfället? Vad har långivaren för rättighet att bestämma räntan helt fritt och införa extraavgifter i efterhand?
Citat:
Räntan på studielån är rörlig, och i slutet av varje år fastställer regeringen räntan på studielånet för kommande år. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent. De senaste åren har ränteläget stigit, vilket också har lett till en höjd studielåneränta. Under förra året höjdes räntan från historiska 0,00 % till 0,59 %. Från och med 2023 består studielåneräntan av årlig basränta och ett påslag för att täcka kreditförluster, det vill säga pengar som inte betalas tillbaka.
Regeringen har nu beslutat om studielåneräntan för 2024, vilket blir 1,23 %. Räntan består av en basränta på 0,80 % och ett räntepåslag på 0,43 %.
----
Räntan på studielån beslutas av regeringen och inte av CSN. Rent formellt kommer förslaget om den årliga räntejusteringen från Riksgälden. Riksgäldskontoret skickar i november ett förslag till regeringen på en ränta. Förslaget har beräknats utifrån alla räntesatser på statsobligationer och statsskuldsväxlar, med undantag för tremånaders statsskuldväxlar, som givits ut under perioden från november tre år bakåt till och med oktober innevarande år. Räntan blir genomsnittet av alla dessa räntesatser och avrundas till två decimaler, och subventioneras med 30 %. Från 2023 beslutade riksdagen om en ny modell på studielåneräntan som innebär att ett påslag görs för att bekosta de studielån som aldrig betalas tillbaka, till exempel om en låntagare inte kan betala eller avlider. Studielåneräntan består därför av en basränta och ett påslag.
Utifrån Riksgäldens förslag fastställde regeringen räntan till 1,23 procent för 2024 den 28 november.
Regeringen har nu beslutat om studielåneräntan för 2024, vilket blir 1,23 %. Räntan består av en basränta på 0,80 % och ett räntepåslag på 0,43 %.
----
Räntan på studielån beslutas av regeringen och inte av CSN. Rent formellt kommer förslaget om den årliga räntejusteringen från Riksgälden. Riksgäldskontoret skickar i november ett förslag till regeringen på en ränta. Förslaget har beräknats utifrån alla räntesatser på statsobligationer och statsskuldsväxlar, med undantag för tremånaders statsskuldväxlar, som givits ut under perioden från november tre år bakåt till och med oktober innevarande år. Räntan blir genomsnittet av alla dessa räntesatser och avrundas till två decimaler, och subventioneras med 30 %. Från 2023 beslutade riksdagen om en ny modell på studielåneräntan som innebär att ett påslag görs för att bekosta de studielån som aldrig betalas tillbaka, till exempel om en låntagare inte kan betala eller avlider. Studielåneräntan består därför av en basränta och ett påslag.
Utifrån Riksgäldens förslag fastställde regeringen räntan till 1,23 procent för 2024 den 28 november.
Det är många som genom åren studerat och tagit studielån för detta.
I samband med detta får man betala tillbaka lånet + en ränta.
Generellt är räntan ganska förmånlig i jämförelse med många andra lån.
Det jag undrar lite är vad man har för rättigheter som låntagare.
Det jag främst funderar kring är att det på senare år införts en extraränta i form av ett påslag. I nuläget är det påslaget 0,43 %. Alla de som tagit lån före det beslutet har tagit lånet utan att känna till att det tillkommer ett påslag.
Skulle regeringen hypotetiskt kunna sätta 50 % i ränta på lånet som ett extra påslag (trots att räntenivån exempelvis skulle ligga på 5 %) och man tvingades betala den summan eller finns det riktlinjer när man tar lånet som stipulerar hur räntan på lånet ska beräknas?
0,43 % är inte mycket men jag stör mig på principen. Har långivaren rätt att sätta vilken summa som helst och låntagaren har bara att acceptera eller borde man ha rätt att bryta avtalet om långivaren bryter mot överenskommelsen?
Det jag undrar är alltså. Vad har man egentligen gått med på vid lånetillfället? Vad har långivaren för rättighet att bestämma räntan helt fritt och införa extraavgifter i efterhand?
