Nekad till en anställning pga. schizofreni

En bekant till mig, som äger en konsultfirma, sökte ny personal. En av kandidaterna hade en bra utbildning med en masterexamen och lång erfarenhet inom området.

Kandidaten avslöjade att hen lider av schizofreni och påstod att hen kan höra röster men är inte knäpp.

Bekanten bad om mina råd, och vi fattade snabbt beslutet att inte erbjuda tjänsten till kandidaten. Tog vi fel beslut?

Finns det någon här som har erfarenhet av att anställa personer med schizofreni? Eller har haft arbetskollegor med schizofreni? Hur fungerade det?

Han fungerar precis som du om inte bättre kanske, den enda skillnaden är att han kan höra röster i huvudet vilket du inte kan. Jag skulle säga att han har en fördel över dig.

Det där är lite annat än:

-jag har skulder hos fogden

Är ingen doktorand inom schizofreni, men ”lite” schizofreni borde kunna bli fullbloms schizofreni…

Det var en sådan som högg ner Anna Lindh, en annan med röster mejade ner folk i Gamla Stan.

Det där är en annan nivå och något som känns livsfarligt

Har svårt att googla fram det, men en galning som var styrd av röster och körde galet på Västerlånggatan.

Minnet är inte bara kort, men även dåligt, tror det var i dansband med den här psykiatrireformen och folk under ett par års tid släpptes vind för våg, 90-tal?

Edit: hittade, 2003 skedde det:

https://www.expressen.se/nyheter/van...psykiskt-sjuk/

Borde väl inte vara något konstigt om den är behandlad och personen har sjukdomsinsikt?

Får väl förmoda att en person som investerat så mycket i sin karriär att man skaffat sig en bra utbildning också kan ha full insikt i sin sjukdom.

Som Kexchoklad skriver så är självinsikten viktig!

Risken är väl att personen kanske är sjuk oftare/längre än en frisk person, det finns visserligen stöd/bidrag att få om så är fallet. Men frågan är väl om din vän har "råd" att ha en anställd sjukskriven? Om din vän bara har 2st anställda tex så blir det ju direkt kännbart om någon försvinner i säg 2 månader, men är den schizofrena 1 av 100 anställda är det väl ett mindre problem.

Här är en människa som sjukvården inte låst in, som dessutom varit uppriktig under en arbetsintervju med sin sjukdomsbild. Detta inger extrem respekt, personligen. Jag kan tycka det är ett förhastat beslut. Hade personen ifråga lidit av extrem schizofreni hade denna människa knappast varit arbetsför eller haft möjlighet att ens söka ett arbete.

Personligen tycker jag ni tagit ett förhastat beslut. Samtidigt är det företagsägarens fulla rätt att bestämma vem som ska bli anställd.

Men jag undrar om inte en liknande person hade kunnat bidra till lite färg i dagens gråa Sverige?

Vad tycker du själv egentligen? Det måste finnas lite funderingar iom trådstarten.

Ge honom en chans tycker jag!!

Hur kom det sig att han inte erbjöd provanställning? Då hade det ju kommit fram om personen varit arbetsför. Visst kan det gå upp och ned med schizofreni, men alla kan bli sjuka, den han väljer stället kanske får barn och pumpar honom black med pappaledighet.

Jag vet en med schizofreni som lever ett helt vanligt liv, hon jobbar inom sjukvården. Sen har vi en på området som har schizofreni som inte kan jobba alls. Båda är behandlade och har självinsikt om sjukdomen. Så att enbart på grund av en diagnos avfärda någon tycker jag känns lite hårt.

Har personen dessutom hög utbildning och lång erfarenhet så tyder det på att det är en mycket fungerande person som inte är begränsad av sin diagnos, utan är välbehandlad, med insikt och som sköter sitt liv som den ska. Mycket hellre en sån människa än en som anses frisk på pappret men sköter sitt jobb halvbra och inte har erfarenhet alls.

Schizofreni är ett psykotiskt tillstånd och där finns ingen som helst självinsikt.
Bara för att han säger sig ha det, betyder inte att han har det.

Skulle aldrig anställa en schizofren person, de är opålitliga pga psykosen.

De borde sitta inlåsta på mentalsjukhus och sitta i ett hörn och gnaga på tofflor.

Jag vet vad schizofreni är. Men om personen har självinsikt och ser första tecknen på psykos kan han söka hjälp och påbörja behandling innan det spårar iväg fullständigt. Bara för att en person har en psykos betyder inte det att den är totalt livsfarlig, många kan vara hur trevliga som helst trots att nån annan pratar i huvudet samtidigt.

Nej livsfarliga har jag aldrig menat att de måste vara, bara opålitliga och oförutsägbara.