Ärligt talat - hur känner ni för att skatta bort en stor del av er inkomst?

Sidnot, men det är dumt ha besparingarna på ett ISK om du inte har avkastning på dem. Då är det bättre att flytta dem till ett räntekonto.

Har PM'at lite tips.

Vill du komma under 22% får du bege dig till Indien eller Afghanistan, det verkar vara de enda länderna under den kvoten (av de som det finns statistik för).

Orkar inte bry mig så mycket om politik. Själv har jag jobbat inom vården som är skattefinansierad sedan början av mitt arbetsliv, så jag kan inte påstå att skatterna har missgynnat mig på det stora hela. Men om jag hittar en bättre inkomstkälla längre fram kommer jag självklart att göra mitt yttersta för att undvika att betala skatt.


Blir också förbannad på dessa rikemansbidrag.

Tacksam för alla tips jag kan få men då mitt konto är nyreggat lär det bli svårt att nå mig. Tidigast om 1v kanske.

I dagsläget är jag konsult som bisyssla och anställd upp till 51tusen kr i lön varje månad.
Det min revisor gör är att maxa alla avdrag och maxa alla utdelningar.
Resten går in i kapital försäkringar och isk.
Jag har även pensionssparande via firman och förmånsbil.

Försökte köpa en bostad på firman och köra Airbnb när jag själv inte hyr den som kontor för mig och en timanställd men skatteverket hänvisar till en dom om hotell verksamhet vilket fullständigt konkursar en sån investering.
Jag kan inte ens hyra en voi sparkcykel på firma kortet och göra avdrag längre. Så jag tar min diesel bil in till stan och spyr ut koldioxid varje morgon. Så pass efterblivet är vårt skattesystem.

I mångt och mycket är Sverige ett fantastiskt land men det är svårt att investera här. Det är svårt att avsätta kapital. Och man tvingas bli skatte flykting eller skatteplanerare för att ens ha en chans.

Jag har flera tankar om plattskatt och konsumtionsbaserad taxering. Men i grunden tror jag att svensk ekonomi mår bäst av att ha en massa småföretagare som betalar låga skatter och skapar välfärd.

Du lyckas pricka just de två saker som det är väldigt svårt att kunna göra avdrag för som egen företagare, persontransport och bostad. Orsaken är att det myglas väldigt mycket med detta. Jag kör också egen firma deltid, och skulle ju gärna "definiera" halva villan som företagets så jag kan göra avdrag för den, även om jag bor i den.

Om skatten skulle få saker att fungera i samhället, om skatten skulle hjälpa folk som kommit snett, om skatten skulle göra att landet driver och utvecklas framåt skulle jag acceptera den skyhöga skatt vi har i Sverige! Nu är det precis tvärtom, allt precis allt blir sämre och landet har blivit ett fall för Lyxfällan då är det orimligt att man ska beskattas så hårt. Så jag har kanske ingen ångest men börjar både känna hopplöshet och förakt mot det land jag i min enfald jag tyckte var bäst i världen en gång i tiden!

Beskattning av ens månatliga inkomst känns normalt.
Skatten känns som arbetsgivaravgiften - dvs nåt som främst märks av och känns av arbetsgivaren och inte mig som arbetstagare.

Däremot så känns vinstskatt som rån.
Jag var nära att sälja min lägenhet med stor vinst, men det som stoppade mig är vinstskatten.
Det känns bättre att inte sälja alls, än att sälja med vinst och ge bort hundratusentals kronor.

Tråkigt att du känner så. Om det är något hjälp för dig, försök tänka positivt: Vi lever trots allt i det land där skattepengarna kanske används allra mest effektivt (väldigt väl fungerande statsapparat), och skattetrycket i Sverige har ju bland annat på grund av detta kunnat sänkas rätt kraftigt sedan 1990-talet.

Men jag förstår att detta är abstrakta och svåra begrepp att ta till sig, och det är lätt att gå i fällan att bli "bitter", inte minst på grund av allt som florerar på Internet.

Finns diskussioner kring skatt både här och i politik inrikes en till blir bara rörigt så bi låser denna.
/ Moderator